The study "Come as you are", conducted by Rebecka Pettersson and Rebecca Santos, is a qualitative study that touches on the working climate and gender equality in the Swedish Armed Forces. The aim is to identify the organizational culture within the Swedish Armed Forces from a gender perspective, and to distinguish the employees' views on gender equality within the organization after the introduction of the gender-neutral law in Sweden. Similar studies have been carried out in the armed forces but have not touched on these issues since the gender-neutral reform, which makes this an interesting subject area. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews with five men and two women who are currently active in the armed forces. To analyze the empirical material, theories by Patricia Yancey Martin, Raewyn Connell and Rebecca Pearse, Rosabeth Moss Kanter and Joan Acker have been applied. The results of the study show that due to the male dominance in the organization and the established masculinity norms, the lingo is portrayed as "manly", "macho" and "tough". The opinion is shared among respondents about the need for this lingo, or a desired change. The results also show that the experience of gender equality is informal and in theory good as the conditions for employees are extremely equal. However, the attitude and feeling of equality is in practice contradicted by the respondents' experiences. The reason for the difference between attitude and practice is based on desired representation, remaining traditions and gender structures at the macro level.   Key words: Armed forces, gender equality, working climate, organizational culture and gender perspective. / Studien “Kom som du är”, genomförd av Rebecka Pettersson och Rebecca Santos, är en kvalitativ studie som berör arbetsklimatet och jämställdhet i Svenska Försvarsmakten. Syftetär att identifiera organisationskulturen inom den Svenska Försvarsmakten utifrån ett genusperspektiv, samt att urskilja medarbetarnas syn på jämställdhet inom organisationen efter införandet av den könsneutrala lagen i Sverige. Liknande studier har genomförts inom försvaret men inte berört dessa frågor sedan den könsneutrala reformen, vilket gör detta till ett intressant ämnesområde. Empirin är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem män och två kvinnor som idag är verksamma inom Försvarsmakten. För att analysera det empiriska materialet har teorier av Patricia Yancey Martin, Raewyn Connelloch Rebecca Pearse, Rosabeth Moss Kanter och Joan Acker tillämpats. Studiens resultat visar att med orsak av den manliga dominansen i organisationen och de etablerade maskulinitetsnormer framställs jargongen som “grabbig”, “macho” och “tuff”. Åsikten är delad bland respondenterna kring behovet av denna jargong, eller önskad förändring. Resultatet visar vidare att upplevelsen av jämställdhet är informell och i teorin god då förutsättningarna för medarbetarna är extremt jämlika. Inställningen och känslan av jämställdheten motsägs dock i praktiken av respondenternas erfarenheter. Orsaken till skillnaden mellan inställning och praktik baseras på önskad representation, kvarvarande traditioner och genusstrukturer på makronivå.

Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer. Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse. Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede. Stöd och en tydlig struktur att arbeta efter ger trygga sjuksköterskor. / Background: When patient with lung cancer is in the late phase of palliative terminal care it is not unusual for them because of horrible pain and/or worry and anxiety have need to have sedation as a treatment. There may be a risk that patient do not always get enough relief in the connection with this suffering. In order to alleviate the suffering of these patients, it is important that the nurse is familiar with this form of treatment. This requires an awareness regarding the need for treatment form. Aim: The aim was to describe nurses experiences about sedation as a treatment in care of patient with lung cancer in the end of the life. Method: The study was based on a hermeneutic epistemological basis and consisted of eight interviews. The analysis was conducted using a qualitative manifest and latent content analysis. Results: The theme "to feel confident and support in the situation" is based on following categories: suffering significant, difficult situations importance, working climate importance, care planning importance and the perceived importance of experience. Conclusion: There must be a collegial support and possibility for reflection moments that nurses have the energy to work with palliative sedation for patients with lung cancer at the end of life. Support and a clear sture to work after giving confident nurses.

Sammanfattning Många resultat i modern arbetslivsforskning fokuserar på stress och reaktiva åtgärder samtidigt som forskning inom kreativitet och innovation främst fokuserar på vinster i ekonomi och tillväxt. Denna studie har för avsikt att undersöka medarbetarens upplevda meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat för att finna proaktiva faktorer gällande arbetsrelaterad stress och ohälsa. Interaktiv forskningsmetod med kvantitativa inslag användes då sambandet undersöktes genom en enkätundersökning. Utifrån datainsamlingens resultat formades ett verktyg med syftet att öka det kreativa klimatet och således öka meningsfullheten i arbetet vilket leder till positiva effekter i arbetsmiljön. Resultat från enkäterna visade signifikanta samband mellan meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat samt var och en av dimensionerna inom kreativt klimat, vilket bekräftar studiens hypoteser. Ytterligare ett signifikant samband hittades mellan arbetsfunktion och meningsfullhet i arbetet. Slutsatsen är att ett verktyg som ökar det kreativa klimatet i organisationen leder till ökad meningsfullhet i arbetet. / Abstract Modern research in the area of work-life tends to focus on stress and reactive measures at the same time research in creativity and innovation mainly focuses on profits in economy and other organizational gains. This paper intends to examine work meaningfulness and creative climate, with an employee focus, to achieve proactive work in work-related stress and ill-health. The study is based on interactive research methodology with quantitative elements. A quantitative survey examined whether there was a correlation between the factors. Based on the results of the data a work tool was created, aiming to increase the meaningfulness of work via creative climate and thus affect the working environment in a positive sense. Results from the questionnaires showed significant correlation between work meaningfulness and creative climate, as well as each of the ten dimensions in creative climate, confirming the study's hypotheses. Another significant correlation between work function and work meaningfulness were also found. The conclusion is that the tool to enhance the creative climate of the organization leads to increased work meaningfulness.

Arbetstidsförkortning har på senare år provats inom socialtjänsten i ett flertal kommuner i syfte att motverka hög personalomsättning och stress. Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare reflekterar kring betydelsen av arbetstidsförkortning för deras upplevelse av arbetsmiljö och kvaliteten i klientarbetet. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra socialsekreterare. Av intervjun framgick att socialsekreterarna upplevde att arbetstidsförkortningen innebar att förutsättningarna för återhämtning ökade samtidigt som man mer sällan upplevde konflikter mellan familjeliv och arbetsliv. Socialsekreterarna beskrev också att de upplevde sig mer fysiskt och psykiskt närvarande samt att de hade mer ork för arbetet samtidigt som detta utfördes mer effektivt och flexibelt. Vidare upplevdes arbetsplatsen som tryggare eftersom personalomsättningen minskade. De nackdelar som beskrevs var att motsättningarna mellan enheterna inom socialtjänsten ökade samt att tillgängligheten för klienterna blev sämre. Avslutningsvis diskuteras frågan om arbetet som socialsekreterare i socialtjänsten är ett yrke där arbetstidsförkortning krävs för att personalen ska orka med en arbetsdag. / Working time reduction has in recent years been tested within the social services to counteract high staff turnover and stress. The purpose of this study was to investigate social workers’ reflections on the importance of working time reduction for their experience of the working environment and the client work. A focus group-interview was conducted with four social workers. The social workers expressed that the conditions for recovery increased, while at the same time experiencing less conflict between family and working life. The social workers also described that they felt more physically and mentally present, with more energy for their work. Furthermore, the workplace was perceived as safer as staff turnover decreased. The disadvantages described were that the contradictions between the units within the social services increased and that the accessibility for the clients decreased. Whether social workers is a profession where working hour’s reduction is required is discussed.

<p>The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber. Our result show that the communication between both co-workers and the branch head is the most important tool for conflict management. Here lies a well functioning dialogue where the co-workers get the chance to question, be heard and mark their limit. Based on the interviews we saw that no matter how the branch head treat and lead the co-workers, conflict will rise. However, there are a few things pointed out as important to ease the effect on conflict and that is to communicate with straight and forward messages, inform the co-workers what goal the organization has and strive after a mutual relationship between everyone in the organization. The response then show a group of prosperous co-workers that accept the fact that they can have different opinions and yet work in harmony together and come to decisions that benefit the client. Most of our interviewing persons believe that leadership is about self-reflection, humbleness to oneself and others and to know the right time when to set clear boundaries.</p>

<p>This study focuses the gendered relations of the Military Academy of Karlberg. More specific the study is investigating the experiences among young women and men cadets of suppression techniques. The purpose of the study is to get more knowledge about the work climate and suppression techniques at the officers’ training program 2007/2010. The research questions employed for the study were:- Do the women and men officer students/cadets have any experiences of master suppressiontechniques at the officers’ training program?- What kind of master suppression techniques occur at the officer’s training program?- What kind of master suppression techniques do women experience?- What kind of master suppression techniques do men experience?The study is a survey and data were retrieved by a questionnaire sent out to the participants. The 30 participants were randomly chosen, out of a population of 120 students/cadets. The result of this study shows that a majority of the participants have experiences from being exposed to suppression techniques. When it comes to suppression techniques, there is a tendency that it targets women more frequently in comparison with men.</p>

This study focuses the gendered relations of the Military Academy of Karlberg. More specific the study is investigating the experiences among young women and men cadets of suppression techniques. The purpose of the study is to get more knowledge about the work climate and suppression techniques at the officers’ training program 2007/2010. The research questions employed for the study were:- Do the women and men officer students/cadets have any experiences of master suppressiontechniques at the officers’ training program?- What kind of master suppression techniques occur at the officer’s training program?- What kind of master suppression techniques do women experience?- What kind of master suppression techniques do men experience?The study is a survey and data were retrieved by a questionnaire sent out to the participants. The 30 participants were randomly chosen, out of a population of 120 students/cadets. The result of this study shows that a majority of the participants have experiences from being exposed to suppression techniques. When it comes to suppression techniques, there is a tendency that it targets women more frequently in comparison with men.

The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber. Our result show that the communication between both co-workers and the branch head is the most important tool for conflict management. Here lies a well functioning dialogue where the co-workers get the chance to question, be heard and mark their limit. Based on the interviews we saw that no matter how the branch head treat and lead the co-workers, conflict will rise. However, there are a few things pointed out as important to ease the effect on conflict and that is to communicate with straight and forward messages, inform the co-workers what goal the organization has and strive after a mutual relationship between everyone in the organization. The response then show a group of prosperous co-workers that accept the fact that they can have different opinions and yet work in harmony together and come to decisions that benefit the client. Most of our interviewing persons believe that leadership is about self-reflection, humbleness to oneself and others and to know the right time when to set clear boundaries.

ABSTRACT This thesis aims to explore the prevalence of violence towards caregivers working in group home for people with learning disabilities, as well as the influence of work climate and personality on the caregivers’ experiences of strain and exposure to violence. The thesis comprises four studies conducted among caregivers working in group homes for people with learning disabilities in one urban district in Sweden. Study I includes data regarding caregivers’ exposure to violence and their demographics. In study II and III data were collected by instruments for measuring caregivers’ personalities and experiences of the work climate as well as emotional reactions, strain, and experiences of burnout. Data were also collected by 50 narrative interviews with 44 caregivers reporting exposure to violence. In order to illuminate caregivers’ experiences of being exposed to violence, the interviews were transcribed and interpreted using qualitative content analysis. The results showed that 31% of the caregivers (n=120) had been exposed to violence during the preceding year, with physical violence being the most common type. Weak relationships were found between reported exposure to violence and caregivers’ age and education (I). Among those in studies II and III who completed all instruments (n=112), 45 caregivers (40%) reported exposure to violence. A significant difference in age was found between exposed and not exposed caregivers. In the total sample of studies II and III, 30% (n=41) of the caregivers were at risk of developing burnout. The relationship between exposure to violence and the caregivers’ experiences of the work climate (CCQ) showed that “debates” was the only factor that on average was significantly higher among caregivers reporting violence from the residents. The caregivers’ emotional reactions, strain, and work climate factors explained 35% of the variance in burnout scores (II). No significant relationships were found between the caregivers’ personalities (TCI and RSES) and their exposure to violence. Personality dimensions explained 32% of the variance of the caregivers’ experiences of burnout. The results did not show a significant relationship between a caregiver’s personality and exposure to violence. However, those exposed to violence reported more emotional exhaustion than those not exposed (III). Caregivers exposed to violence reported feelings of powerlessness, insufficiency, anger and violence was very seldom followed by support from the managers at the group homes (I). Interviews show that caregivers’ experiences are about “falling apart” and “keeping it together”. Falling apart involves fear, powerlessness, sadness, anger, and timelessness, while keeping it together involves joy, respect, self-reflection, and habituation. Destructive experiences are balanced by a more constructive view of the situation by keeping the situation, and the caregivers themselves, together. The findings show that exposure to violence occurs frequently and a large proportion of the exposed caregivers are at risk for burnout. It was not possible to confirm the relationships between the caregivers’ personality, experiences of the work climate, and exposure to violence but partly to emotional reactions, strain and burnout. The findings of the four studies are discussed in relation to how it is to live and work in an environment where violence is of frequent occurrence. / SAMMANFATTNING Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka förekomst av våld mot vårdare som arbetar i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning samt arbetsklimatets och personlighetens betydelse för upplevelser av påfrestning och utsatthet för våld bland vårdare. Avhandlingen omfattar fyra delstudier utförda bland vårdare som arbetar i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. I delstudie I insamlades data om vårdares utsatthet för våld och information om vårdarnas bakgrund med hjälp av en enkät. I delstudierna II och III ombads vårdarna att fylla i instrument som skattade deras personlighet, upplevelser av arbetsklimat, emotionella reaktioner, upplevelse av påfrestning samt upplevelse av utbränning. I syfte att belysa vårdares upplevelser av att vara utsatt för våld genomfördes 50 narrativa intervjuer med 44 vårdare. Intervjuerna transkriberades och tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att 31% av vårdarna (n=120) hade varit utsatt för våld under det föregående året och fysiskt våld var den vanligaste typen av våld. Alla kategorier av vårdare var utsatta för våld och emotionella reaktioner var vanligt förekommande. Svaga samband framkom mellan rapporterad utsatthet för våld och vårdares ålder och utbildning (I). Bland vårdare i studie II och III som besvarat alla instrument (n=112), rapporterade 45 vårdare (40%) att de utsatts för våld. En signifikant skillnad avseende ålder framkom mellan de som rapporterat våld respektive inte rapporterat våld. Bland de svarande var 30% (n=41) av vårdarna i en riskzon för utbränning (burnout). Sambanden mellan utsatthet för våld och vårdares upplevelser av arbetsklimat (CCQ) visade att ’debates’ var den enda faktorn som var genomsnittligt högre bland de som rapporterat våld från vårdtagare. Vårdarnas emotionella reaktioner (ERNC) påfrestningsfaktorer (SNC) och arbetsklimatfaktorerna förklarade 35% av variansen i utbrändhetsvärden (II). Inget signifikant samband framkom mellan vårdares personlighet (TCI och RSES) och utsatthet för våld. Personlighetsdimensionerna förklarade 32% av variansen i vårdarnas upplevelse av utbränning (III). Resultaten visade inget signifikant samband mellan vårdares personlighet och utsatthet för våld men de som blivit utsatta för våld rapporterade mer emotionell utmattning än inte utsatta vårdare (III). Vårdare utsatta för våld rapporterade upplevelser av maktlöshet, otillräcklighet och vrede i samband med våld. De rapporterade också att utsatthet för våld mycket sällan följdes av stöd från arbetsledare (I). Resultat från intervjuer med vårdare utsatta för våld indikerar att deras upplevelser av våld handlar om att “falla i bitar” och att “hålla ihop”. Falla i bitar innebär upplevelser av rädsla, maktlöshet, sorgsenhet, vrede och tidlöshet medan hålla ihop innebär glädje, respekt, självreflektion och tillvänjning. Destruktiva upplevelser balanseras genom en konstruktiv syn på situationen och vårdarna strävar efter att upprätthålla respekten för den boende som person och att hålla ihop situationen och sig själva (IV). Resultaten visar att våld förekommer ofta och att en stor proportion av utsatta vårdare löper risk för utbränning. Det var inte möjligt att bekräfta samband mellan utsatthet för våld och vårdares personlighet, upplevelse av arbetsklimat, emotionella reaktioner, påfrestning samt utbränning. Resultaten diskuteras i relation till hur det är att leva och arbeta i en miljö där våld ofta förekommer.

Det har skett en förändring både på arbetsmarknaden och arbetsplatsen. Det som förändrats är förväntningarna på arbetet och på dess innehåll. Syftet med studien är att undersöka varför så många medarbetare väljer att lämna en avdelning i en organisation vars personalomsättning annars är låg. Resultatet ska kunna användas som ett underlag för att organisationer ska kunna höja sin retention och behålla befintliga samt framtida medarbetare på avdelningen. Denna studie är begränsad till en särskild avdelning och är utformad som en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts till största delen ur ett arbetstagarperspektiv men även med två arbetsgivarrepresentanter. Intervjuerna visade att avsikten att lämna avdelningen oftast beror på flera faktorer i kombination med varandra. Om de lämnar vid ett tidigare skede kan bero på att förväntningar inte uppfylls. Bristen på möjlighet till karriärutveckling gör att medarbetare lämnar avdelningen om de vill utvecklas. Det har funnits en känsla av att bli orättvist behandlad samt en brist på egenkontroll när de anställda möter en högre arbetsbelastning. Faktorerna ovan i kombination med brist på stöd ökar den anställdas avsikt att lämna.