Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättade om sin arbetssituation.Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlåsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin är insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet har tre teorier valts ut. Dessa är Maslows (1943) behovsteori, Karasek och Theorell (1990) krav – kontroll och socialt stöd modell, och Hirschmans (2008) sorti eller protest teori. Grundläggande slutsatser och analyser i studien som arbetats fram med hjälp av teoriansatser och analys, visar att upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna begränsas av inre och yttre faktorer. Dessa faktorer kan ses utifrån både ett negativt och positivt perspektiv, i den meningen de upplevs bindande eller icke bindande, i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Blir inte de inre och yttre faktorerna tillfredsställda för intervjupersonerna, i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna leder det rimligtvis enligt vad bearbetningen av empirin avser till ett missnöje, och det faktum ett oönskat läge.

I denna studie har vi undersökt behovet och betydelsen av det professionella samtalet på försäkringskassan, samt om vägledning (med inriktning på studier, yrke och framtid) är en viktig del vid rehabilitering av långtidssjukskrivna. Vi anser att studie- och yrkesvägledare skulle kunna vara verksamma inom en rad olika arbetsområden där kommunikation och personliga möten är av avgörande betydelse. Vi inser att vi inte kan dra några generella slutsatser utifrån vår ringa undersökning, det vi däremot kan göra är att skönja mönster hur studie- och yrkesvägledning skulle kunna vara till nytta vid rehabilitering. Utifrån vår undersökning finner vi belägg för att det finns en framtida arbetsmarknad för studie- och yrkesvägledare inom försäkringskassan och då främst inom rehabilitering. / In this essay have we made a research regarding the need and significance of professional conversation on the försäkringskassan, and if career guidance (towards studies, occupation and future) is an important part of rehabilitation of long-term sick listed. We believe that career guidance can be useful in a number of different working areas, when communication and personal meetings is of conclusive meaning. We realize that we not can make any general conclusions from this investigation. However, we see a pattern that career guidance can be used in rehabilitation of long-term sick-listed in försäkringskassan.

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vägledningsområden att lämna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som får dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anställningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark är en potentiell arbetsmarknad för svenska vägledare. Teori som används i studien är push-pull. Ogynnsamma villkor på en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor på en annan drar till sig, pull. Tidigare forskning är inom arbetsmigration och anställningsbarhet. I resultatet framgår att osäkra arbetsvillkor i Sverige fick intervjupersonerna att söka nya möjligheter i Danmark. Personliga egenskaper som vilja att utvecklas har stor betydelse. Undersökningen visar vidare att kompetens från tidigare utbildningar eller arbetslivserfarenhet är relevant på den danska arbetsmarknaden. Det framkommer att det finns metoder för svenskar att höja sin anställningsbarhet i Danmark. Ett dilemma är svenskars brist på förförståelse av danska system inom utbildning och arbetsmarknad. Goda arbetsvillkor och god kollegial kontakt får dem att vilja stanna kvar i Danmark. Långa pendlingstider och negativ effekt på familjeförhållanden kan få dem att återvända till den svenska arbetsmarknaden. Övergripande slutsats är att utbildning och arbetslivserfarenhet har stor betydelse för svenskars anställningsbarhet inom vägledningsområdet i Danmark. Undersökningen visar vidare att personliga faktorer och egenskaper såsom engagemang och vilja är allra viktigast.

SammanfattningKristina AdolfssonAnna ThelanderVad ska du bli när du blir stor?Maj 2006Det finns många faktorer som påverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda på hur eleverna själva anser sig ha blivit påverkade till detta val.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som går ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi ville också ta reda på vad de värderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievägledning de fått innan sitt val.I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ metod och gjort en enkät undersöking bland avgångselever på de studieförberedande programmen på en gymnasieskola. Litteraturgenomgången utgåt från frågeställningarnas olika områden. Dessa handlar om arbetsmarknaden, arbetslivet,utbildning och studie- och yrkesvägledning.En del av de resultat vi har kommit fram till pekar på att i stort sett alla eleverna tänker läsa vidare efter gymnasiet. När det gäller hur de ser på sitt kommande yrkesliv så är faktorer som, trevliga arbetskamrater och möjlighet tilll individuell kompetensutvecling det som ses som det viktigaste. Faktorerna som påverkade studievalet var i första hand att få intressanta arbetsuppgifter samt att de var lätt att få arbete efter utbildningen. Det som eleverna tyckte var viktigast i studie- och yrkesvägledningen, var att få information och råd om utbildningar och yrken samt att få råd om val av utbildning och yrke. Utifrån våra tre frågeställningar konstaterar vi att svaren endast marginellt skiljer sig åt mellan könen.

Mitt arbete tar upp varför förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det är så belyses också i arbetet. I min undersökning ingår både manliga och kvinnliga förskollärare samt en kommunal tjänsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollärare är i så stor majoritet och vad det beror på att de manliga förskolärarna i förskolan är så få, presenteras. Undersökningen är genomförd på fem olika förskolor samt på ett kommunalkontor i Nordvästra Skåne.

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskttekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige.Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighetinför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att fåsvar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag ochderas medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdighetersom behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkomatt skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyskai yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vidmänskligt mellanhavande. / My intention with the study was to find examples of how school taught German is applied in the Swedish technological work environment within the field of mechanical engineering within and outside the Swedish boarders. By this I tried to find ways to concretize for my future pupils the need of multilingual knowledge in the life of gainful employment in order to make them understand the importance of it and thereby motivate them to study more then one foreign language during their school years. To be able to find any answers to my questions, interviews with Swedish companies in the technological branch were done. With the interviews as a starting point I have tried to find out which linguistic skills are needed in the use of German and when German is more advantageous than English in the working environment. Further, I found example that showed the use of German in working environment in professional context unconsciously promotes application of cultural and social competence by human interaction.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gått ett program inom gymnasiesärskolan får för vägledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier.

Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är stor, av de trettio största yrkena har tre en jämn könsfördelning. Brytprojekt är en del av det arbetsmarknadspolitiska jämställdhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att använda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet är ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jämställdhet och bredare rekrytering genom att få fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesområden. Utifrån detta är syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet. Analysen av studiens empiriska material baseras på Linda Gottfredsons teori om begränsningar, kompromisser och självskapande, Raewyn Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet, samt George Meads teori om självets utveckling genom erfarenhet av motstånd.Resultatet visar att killarna inte tycker att projektet bidragit till ökat intresse för yrken inom områdena vård och omsorg samt förskola i samma utsträckning som sommarpraktiken. De visar en tendens till att välja yrken utifrån yrkenas status. Killarna talade om att de inte påverkas av yrkens könskodning när de väljer yrke. Några av dem upplevde att sommarpraktiken motsvarat förväntningar de haft innan, till skillnad från projektet. Ingen av dem tillskriver yrken inom vård och omsorg eller förskola låg status enligt dem själva, även om deras beskrivningar av yrkena kan ses som att de gör det.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats.De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ”rollövertagande”, Durkheims ”funktionstänkande”, pedagogens John Deweys teori – ”learning by doing”, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet. Jag har i undersökningen kommit fram till att det finns ett stort intresse bland Barn och Fritidsprogrammets elever för att ha en vikariepool på skolan. Personalen inom förskole- och fritidsverksamheten är också intresserade och skulle kunna tänka sig att kontakta och anlita vikarier genom BF:s vikariepool.

De snabba förändringarna på den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvägledningens roll. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvägledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka några elevers förståelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi använt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare, verksamma på olika skolor i Skåne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever på grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Vårt resultat visar att skolan inte hörsammar utredningar och föreslagna åtgärder om arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse mot en global arbetsmarknad. Detta medför att studie- och yrkesvägledarna inte är medvetna om vilka kompetenskrav som ställs på dem och därmed sker inte någon kompetensutveckling mot den globala arbetsmarknaden. Ämnet tycks inte lyftas tillräckligt mycket i skolan eftersom eleverna inte har någon kännedom om den globaliserade arbetsmarknaden, och det man inte känner till frågar man inte om.