Background: Several studies show that sedentary is harmful to humans. Despite this, the degree of sedentary increases and 75% of the total time of sedentary is at the workplace. A common way to reduce sedentary is to introduce sit-stand workstations. Studies show that this gives good effects during working hours but few have studied what those providing for effects after working hours. Objective: Study office workers to see if there is a difference in the frequency and duration of physical activity and estimation of physical problems after a working day if they were sedentary or varied its working position by using a sit-stand workstation. Method: 20 office workers measured the frequency and duration of physical activity and estimated physical problems through a diary and a questionnaire after work. Results: No significant differences were detected. Conclusions: It is not possible to draw any general conclusions from this study as the sample is small and measurement methods are only subjective. More studies are needed where you look at what happens after working hours in the future to ensure the pros and cons of sit-stand worskstations. / Bakgrund: De senaste åren har det kommit ett flertal studier som visar att stillasittande är skadligt för människan. Trots detta ökar graden av stillasittande och 75 % av den totala tiden av stillasittande sker på arbetsplatsen där kontorsarbetare är de som rapporterar högst andel stillasittande. Mot bakgrund av detta är därför arbetsplatsen ett bra forum att arbeta med hälsofrämjande insatser för att minska tiden av stillasittande. Ett vanligt sätt för att minska stillasittandet är att införa höj- och sänkbara skrivbord. Flertal studier visar att detta ger goda effekter under arbetstid. Ett område som dock är mindre forskat på är vad möjligheten att kunna variera sin arbetsposition med ett höj- och sänkbart bord har för effekter för individen efter arbetstid. Syfte: Att studera kontorsanställda för att se om det föreligger en skillnad i frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skattning av fysiska besvär efter en arbetsdag. Detta beroende på om de varierat sin arbetsposition regelbundet genom användning av ett höj-och sänkbart skrivbord jämfört med om de intagit en sittande arbetsposition. Metod: Kvasiexperimentell studie med inompersonsdesign. 20 kontorsanställda fick mäta frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skatta fysisk besvärsförekomst via dagbok och enkätformulär efter arbetsdagen. Resultat: Resultatet visar att det inte förelåg några signifikanta skillnader mellan om försökspersonen suttit eller varierat arbetsposition. De tendenser som kunnat påvisas är små men tyder på en något minskad frekvens och ökad duration av fysisk aktivitet efter att ha varierat arbetsposition. Skattning av fysisk besvärsförekomst var oförändrad. Slutsatser: Det går inte att dra några generella slutsatser av denna studie då urvalet är litet och mätmetoderna endast subjektiva. Fler studier behövs där man tittar på vad som händer efter arbetstid för att i framtiden kunna säkerställa för- och nackdelar med höj- och sänkbara skrivbord.

Bakgrund: Tidigare studier har påvisat att exponeringen av fysiskbelastning inom soldatyrket har ökat genom åren. Det finns samband mellan hög belastningen och förekomst av muskuloskeletala besvär och skador (MSBS). Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av muskuloskeletala besvär och skador i två insatsgrupper inom Försvarsmakten med tio års mellanrum (Insats 2002 och Insats 2012) samt undersöka om det föreligger skillnad mellan grupperna. Dessutom syftar studien till att undersöka hur soldater som har MSBS upplever sin hälsa. Material och metod: Tvärsnittsstudie med 896 soldater ur två internationella insatser med tio års mellanrum (Insats 2002 n= 573 och Insats 2012 n = 323). Datainsamlingen utfördes med en enkät före insats avseende MSBS samt upplevd hälsa. Resultat: Tidigare erfarna och aktuella MSBS rapporterades i högre grad hos Insats 2012 jämfört med Insats 2002. Båda grupperna skattade den upplevda hälsan högt. De som rapporterade pågående MSBS i Insats 2012 upplever sin kroppsliga hälsa signifikant lägre (p<0,001) än de som inte har MSBS. Konklusion: Det förelåg anmärkningsvärt hög förekomst av MSBS i Insats 2012. Det är av största vikt att fortsätta kartlägga arbetskraven, arbetsförmågan och besvärsförekomst så att preventiva och reaktiva åtgärder kan vidtas. / Background: Previously studies have shown that exposure to heavy physical workloads in the military profession have increased through the years. There is a correlation between heavy physical workloads and the precence of musculoskeletal complaints and injuries (MSCI). Purpose: The aim with the study was to investigate the prevalence of MSCI in two groups in Swedish Armed Forces, ten years apart (Mission 2002 and Mission 2012) and examine if there is a difference between the groups. In addition the study aims to examine how the soldiers who reported MSCI perceived their health. Material and method: Cross-sectional survey including 896 soldiers from two international missions ten-years apart (Mission 2002 n=572 and Mission 2012 n=323). Data were collected through questionnaire before the international mission. Result: Both point prevalence and one-year prevalence of MSCI where reported to be higher in Mission 2012 compared with Mission 2002. Both groups estimated high levels of perceived health. Conclusion: Remarkable high prevalence of MSCI existed in year 2012. It is of importance to continue to identify work requirements, work capacity and prevalence of MSCI so that preventive and reactive measures can be taken.

Bakgrund: För att uppnå en god barnanpassad vård inom ortopedteknik krävs information om hur barn uppfattar mötet på en ortopedteknisk avdelning. Genom att ta del av barns tankar, åsikter och förslag kan verksamheter i framtiden lättare argumentera för exempelvis hur lokaler bör inredas och hur man bör bemöta barn.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever mötet på en ortopedteknisk avdelning i avseendet vårdmiljö och möte med ortopedingenjören.   Metod: En kvalitativ metod där deltagarna får rita och berätta kallad “Draw and tell” och åtta intervjuer med barn mellan 6 till 12 år om deras upplevelse efter besöket hos en ortopedingenjör genomfördes. Intervjuerna transkripterades och en innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Vissa gemensamma faktorer hittades i intervjuerna så som att det ansågs att det samtalades för mycket utan att engagera barnet samt att aktiviteter som fanns sågs som bra då det kunde bli lite väntan under besöket. Det fanns flera förslag på andra aktiviteter som önskades under väntan och speglade barnens egna intressen så som datorspel och böcker.   Slutsats: Denna studie visar att det som ortopedingenjören är viktigt att engagera barnen vid mötena samt att aktiviteter finns till hands under långa väntetider.   Nyckelord: Barns upplevelser, ortopedteknik, ortopedingenjör, bemötande, miljö / Background: To achieve good child centered care in the field of prosthetics/orthotics, information about how children perceive a meeting with a prosthetist/orthotist is needed. Knowing children’s thoughts, opinions and suggestions about the situation can help increase knowledge about how to set up the environment and meetings. Aim: The aim of this study is to investigate how children experience the interactions with health professionals and the environment when meeting a prosthetist or orthotist. Method: A qualitative method called “draw and tell” was used. Eight children aged between 6 to 12 years were interviewed after a meeting with a prosthetist/orthostist. The interviews were transcribed and a content analysis was performed. Result: Too much talk without engaging the child and long waiting times were found as negative factors and activities such as books and toys and that the prosthetist/orthotist was kind were found as positive factors during the meeting. Multiple suggestions were given about what kinds of activity could be available to children when waiting these included computer games and books. Conclusion:  This study shows that it is important for a prosthetist/orthoptist to engage children in the meetings and that possibilities for activities are available when children are waiting to see the clinician.   Keywords: Children’s experience, Prosthetics, Orthotics,  Enviroment, Consultation

Bakgrund: Tillit till andra individer förklarar variation i mental hälsa. På senare år har intresset ökat för tillit i ett inomorganisatoriskt sammanhang då arbete tillsammans förutsätter att man kan lita på sina kollegor, både för att uppnå organisationens mål men även sina egna. Tillit ses som en viktig komponent för de anställdas välmående då tillit främjar hälsa och motverkar mental ohälsa. Tillit kan definieras som viljan att vara sårbar inför andra individers agerande vilket ger en osäkerhet för andra individers handlande. Risken och osäkerheten som tillit innebär blir större vid mötet av en främling än vid mötet av en nära. Risken och osäkerheten som tillit medför utgör ett hinder för att ha stöd i relationer och därför kan låg tillit leda till ångest och depression. Det finns vissa likheter mellan tillit och socialt stöd och det tycks som om socialt stöd främjar tillit samtidigt som det främjar mental hälsa, därför kan det vara så att det är socialt stöd, och inte tillit, som förklarar variationen i mental hälsa i en organisatoriskt kontext. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats var att studera om tillit mellan kollegor är associerat med mental hälsa i en organisatorisk kontext. Metod: Kvantitativ metod med en enkätundersökning med 117 deltagare varav 86 deltog, en svarsfrekvens på 73, 5%. Logistisk regressionsanalys genomfördes för att svara på frågan om tillit till kollegor är associerat med mental hälsa bland kontorshandläggare oberoende av socialt stöd. Signifikansnivån sattes till 0.05. Resultat: Resultatet visar stark tillit till kollegor innebär en lägre risk att utveckla ångest. Resultatet visade att tillit bland kontorshandläggare är signifikant associerat med mental hälsa. Slutsats: Tillit tycks dock vara en viktig variabel då tillit påverkar mental hälsa oberoende av socialt stöd. Tillit är signifikant associerat med mental hälsa trots att socialt stöd är med som en oberoende variabel i analysen.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementär alternativ medicin (KAM). Det visar sig att användandet av KAM ökar hos befolkningen i världen. Det finns ett stort informationsutbud på internet vilket kan leda till risker för patienter vid felaktig information. Syftet: Var att beskriva inställningar till och kunskaper om komplementär alternativ medicin bland omvårdnadspersonal. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Det fanns inställningar om att KAM borde ha en plats i sjukvården. Det framkom att det fanns behov av riktlinjer, lagstiftning, stöd, ledarskap och evidens hos omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonal såg det som sitt ansvar att fråga patienters om deras användande. Omvårdnadspersonal ansåg att KAM hade effekt för patienter. Det visade sig att det fanns både viss kunskap och otillräcklig kunskap om KAM. Även efterfrågan om behov av kunskap och utbildning bland omvårdnadspersonal visade sig vara stor. Slutsats: Med tanke på den positiva inställningen till KAM hos omvårdnadspersonal, befolkningens ökande användande och avsaknad av ett tydligt regelverk gällande KAM. Är det en tidsfråga innan sjuksköterskor hamnar i situationer då de inte vet hur de ska hantera patienters frågor och användande av KAM. Det finns ett behov av tydligare riktlinjer gällande KAM och utbildning om vad KAM är. / Background: There is no uniform definition of complementary alternative medicine (CAM). It turned out that the usage of CAM is increasing in the population around the world. There is a range of information on the internet, which can lead to risks for patients when misinformed. Purpose: Was to describe the attitudes to and knowledge of complementary alternative medicine among nursing staff. Method: A general literature review. Results: There were attitudes that CAM should have a place in health care and a need for guidelines, legislation, support, leadership and evidence. Nursing staff saw it as their responsibility to ask patients about their use. Nursing staff felt that CAM was effective for patients. It turned out that there were both some knowledge and insufficient knowledge of CAM. There was also a great need for knowledge and education among the nursing staff. Conclusions: Given the positive approach to CAM among nursing staff, the increasing usage in the population and lack of a clear regulatory framework regarding CAM. Nurses might find themselves in situations where they do not know how to handle patients' questions and the use of CAM. Therefore there is a need for clearer guidance and education about CAM

Problemställning och syfte: Bromerade flamskyddsmedel (BFR) används i många varor och produkter. Polybromerade difenyletrar (PBDEs) är en av dessa och deras kemiska struktur liknar den i miljögiftet PCB och kan på samma sätt lagras upp i miljön samt skada människor och djur. På arbetsplatser där BFR förekommer riskerar medarbetarna att exponeras. I den här studien har olika BFR undersökts i samband med servicearbete på flygplan. Målet har varit att jämföra förekomsten i damm och luft, samt blod (serum) med resultat från tidi­gare studier. Metod: Damm- och luftprovtagning har genomförts vid olika faser av service­arbetet. Proverna har analyserats med avseende på olika typer av BRF. Dess­utom har medarbetarnas upptag av BRF via blodprov (serum) undersökts. Resultat: Undersökningen har visat att samtliga former av PBDE samt övriga BFR förekommer i höga koncentrationer i damm och luft i flygplanen, men med ojämn fördelning. Analyserna av serum visade att flygmekanikerna har förhöjda nivåer jämfört med svensk allmänhet och jämförbar nivå med högexponerade yrkesgrupper. Medarbetarnas ålder, år i yrke och arbetad tid i flygplan den senaste månaden uppvisade inget samband i förhållande till PBDE i serum. Slutsats: Koncentrationerna av BFR i damm och luft är högre än i de flesta andra miljöer och koncentrationerna i serum är högre än de flesta referens­gruppers. För att minska risken för exponering behöver insatserna för att mini­mera dammet via städning förbättras. Dessutom bör informationen gällande hygien och användning av personlig skyddsutrustning repeteras för medarbe­tarna. Samtliga yrkeshygieniska åtgärder bör fastställas och hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet via rutiner och handlingsplaner. / Presentation and aim: Brominated flame retardants (BFRs) are used in many materials and products. Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) are the most well known and because of their structures, similar to that of PCB, they have been proposed to possibly affect health and environment. Occupational exposure has been an issue for years and this study investigated BRF in aircraft mainte­nance. The aim of this study was to assess the presence and levels of BRFs in dust, air and blood (serum) and compare the results with different references. Method: Dust and air were sampled in different phases of the work with the air­craft and analysis of a spectrum of BFR was performed. In addition, serum from employees was sampled and analyzed for the presence of PBDEs. Result: PBDEs and other BFRs were found in dust and air samples at high con­centrations. Serum concentrations in the technicians were slightly higher to those observed in the general Swedish population and in the same magnitude as some highly exposed occupational references. Years of work, age or time spent in the aircraft before giving blood seems not to have an impact on the level of BFRs in serum. Conclusion: This study shows high concentrations of BFR in dust and air in the aircraft and the concentrations of PBDEs in serum were high compared to most reference groups. To minimize the risk for exposure, it is important to focus on industrial hygiene improvements to minimize the amount of dust in working areas. The personal hygiene and use of personal safety equipment can also be improved and the routines should be described and included in the appropriate documentation regarding work environment.

This study had the standpoint in the terms that refers to ground handlers on a Swedish airport. The risks involved in loading and unloading the goods. The issue grew as the knowledge increased about the Human, Technology and Organisation (HTO). The part of the background content elements and concepts touching stress, concept of safety, safety at the airports. The aim of this study was to describe if the safety, risks eventually influences ground handlers by stress linked to loading and unloading of aircrafts. To picture the association between them, HTO and demand-control-support perspective where used. The study didn´t cover goals of interventions. The study design in use where the descriptive case study. Methods in use where individual interviewing, focus group interviewing, participant observation with so called full involvement on the ramp. Selection of participant where based on staff on duty. Member of the leadership did de selection guided by the scheduled interviews. The study comprehended the importance of working schedule, organisation issues, deliberately assumption of risk and a high risk of accident. Support from nearest and highest leadership was high. There were indications about the importance of social support and sense of security in the team. Most concerned newly employed. The importance of the type of aircraft, problems connected with narrow bodied aircrafts. Keep on the work to change this type of aircraft, above all else on nightly goods aircrafts will radically improve the ergonomics and safety. Next scientific work suggested to look at the connection between the equipment used by load, unloading and stress. When the type of aircrafts has been changed look at the impact on stress, risks and safety. Also suggested scientific work to look at the organisation of work in and between the team. How the organisation works out practically on the ramp, between ground handlers and custom service and between ground handlers and the leadership. Next scientific work could also look closer to the hypothetical causal model described in this work. Aimed to enhance and develop the systematic work environment management (SAM).

Chemical compounds in indoor air can adversely affect our comfort and health. However, in most cases there is only a limited amount of information available that can be used to assess their health risk. Instead the precautionary principle is often applied, i.e. efforts are made to ensure that the concentrations of pollutants are kept at a minimum when constructing new buildings or conducting renovations by using low-emitting building materials. Today, when investigating buildings in order to solve indoor air quality problems, volatile organic compounds (VOCs) are sampled in the air within rooms. The chemical composition of indoor air is complex and there are many sources for the chemicals present. The potential for emissions from sources in hidden spaces such as wall cavities is poorly understood and little information exists on the toxic potential of chemical releases resulting from moisture-related degradation of building materials. Most of the non-reactive VOCs that have been detected in indoor air in field studies and from building products are not believed to cause health problems. However, reactive compounds and chemical reaction products have the potential to negatively influence our comfort and health even at low concentrations. Even though the impact of chemical compounds on health is unclear in many cases, they can be used to identify technical problems in buildings. When a building is investigated, the air inside building structures could be sampled. This method would eliminate emissions from sources other than the construction materials and the samples would contain higher levels of individual compounds. The aims of this work was to identify emissions profiles for different types of building structures, to see if the emission profiles for moisture damaged and undamaged structures differed, and to determine whether any of the emissions profiles for specific structures also could be found in indoor air. Technical investigations and VOC sampling were performed in 21 different buildings with and without previous moisture damage. Seven of the buildings were investigated in the years 2005-2006 (study 1) and fourteen in the years 2009-2010 (study 2). In study 1, sixty samples were analyzed by PCA at the chemical group level (18 chemical groups, i.e. aldehydes, ketones etc). 41 % of all identified chemical compounds belonged to the hydrocarbon chemical group. The second largest chemical groups, each of which accounted for 5-10 % of all identified compounds, were alcohols, aldehydes, ketones, polyaromatic hydrocarbons (PAHs) and terpenes. The results indicated that one of the main factors that determined the emissions profile of a building structure was the materials used in its construction. Notably, concrete and wooden structures were found to have different emissions profiles. The sum of VOC (TVOC) concentrations for all 241 samples from both study 1 and study 2 was used to compare total emissions between different building elements (ground and higher floors, external walls and roof spaces). Most building elements exhibited relatively low emissions compared to concrete ground floors, which generally had higher TVOC emissions. Emissions from both polystyrene insulation and PVC flooring could be identified in concrete ground floors and were the main cause for the higher emissions found in these structures. Profiles for wood preservatives such as creosote and pentachlorophenol were also identified in external walls. The emission profiles found in the structures could not be identified in the indoor air in the adjacent rooms, although individual compounds were sometimes detected at low concentrations. Our results showed that the main factors influencing emissions in building structures were the construction materials and the nature of the building element in question. Because of difficulties with finding active water damage at the times of sampling and because of sampling inside closed building structures with old dried-out moisture damages, the field method used in this work was unsuitable for identifying differences in emission profiles between moisture damaged and undamaged structures. It will thus be necessary to investigate this difference in a laboratory where the precise composition of all tested structures is known, a range of RH values can be tested and the accumulation of emissions can be followed. / Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2 (KLUCK 2)

Bakgrund Den pågående pandemin har orsakat stora svårigheter för den svenska hälso- och sjukvården. I Sveriges kommuner och regioner har beredskapen för en pandemi visat sig vara bristfällig och då främst inom den kommunala hälso- och sjukvården. Under den pågående Covid-19 pandemin har många studier gjorts där slutenvårdens sjuksköterskor beskrivit upplevelser av sin arbetsmiljö. Studier med kommunalt anställda sjuksköterskor har däremot varit få. Syfte Syftet med studien var att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskor upplevelser av sin arbetsmiljö under Covid-19 pandemin. Metod Som metod användes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med beskrivande design. Rekryteringen av deltagare gjordes bland sjuksköterskor verksamma i kommunala vård- och omsorgsboenden, i en kommun i södra Norrland, Sverige och slutligen intervjuades åtta informanter. Analysen av materialet utgick från en induktiv ansats och analysprocessen skedde under inspiration av den kvalitativa innehållsanalysen. Huvudresultat I analysprocessen framkom tre huvudkategorier, Upplevelser av en förändrad arbetsmiljö, Upplevelser av en bristande beredskap och Upplevelser av ett bristande stöd i arbetet och slutligen framträdde det övergripande temat, Att vara ensam och utlämnad. Resultatet i intervjustudien med sjuksköterskorna visade att deltagarna upplevde påtagliga brister i sin arbetsmiljö. Bristerna upplevdes som så stora att de ledde till konsekvenser i form av sjukskrivningar och en upplevd hotad patientsäkerhet. Slutsats Resultatet i den här intervjustudien med sjuksköterskor anställda inom kommunal hälso- och sjukvård visar att deltagarna upplevde påtagliga brister i sin arbetsmiljö under pågående Covid-19 pandemi. Sammanfattningsvis lyfte deltagarna den förändrade arbetsmiljön, den bristande beredskapen och brister i arbetsmiljöstödet som de mest centrala delarna. Resultatet i studien har bidragit med kunskaper om vilka åtgärder som inför framtida pandemier kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background The ongoing pandemic has caused major difficulties for the Swedish healthcare system due to the municipalities and regions lack preparedness for a pandemic, which has been especially apparent for municipal healthcare. During the Covid-19 pandemic many studies have been written where inpatient care nurses describe their experiences of their working environment, but few studies have been written on the working environment experiences for municipal nurses. Aim The aim of the study was to describe municipal nurses’ experiences of their working environment during the Covid-19 pandemic. Method The method used is a qualitative semi-structured interview study using descriptive research design. Participants for the study were recruited from nurses working in municipal social- and healthcare units in a municipality located in southern Norrland, Sweden. Eight informants were also interviewed. The analysis of the material was conducted using an inductive approach and the process was inspired by qualitative content analysis. Result During the analyzing process three main categories appeared, Experiences of a changed work environment, Experiences of a lack of workplace preparedness and Experiences of a lack of workplace support which eventually culminated into the overarching theme of Being alone and abandoned. Results from the interviews showed that the participants experienced significant workplace environment faults which were so dire that the consequences were employees on sick leave and a perceived threat to patient safety. Conclusion The results for this study conducted with municipal nurses show that the participants experienced significant workplace environment faults during the Covid-19 pandemic. In summary, the participants expressed and identified the change in workplace environment and procedure, the lack of preparedness and the lack of workplace support as the central parts of the problem. The results of the study have contributed to better understanding what repercussions are necessarily taken to better the workplace environment for municipal nurses during future pandemics.

Svårigheter som anträffas inom vård- och omsorg är den arbetsmiljö som bedöms vara en stor risk för medarbetarna. Arbetsmiljöverket belyser organisatorisk och social arbetsmiljö i sin föreskrift AFS (2015:4), de påpekar att det är arbetsgivarens ansvar att ha kunskap om föreskriften innehåll. Det är viktigt för ledare inom vård- och omsorg att arbeta förebyggande och främjande för att bevara och utveckla medarbetarnas hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv belysa hur ledare inom vård- och omsorg förebygger ohälsa och främjar hälsa med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö. För att kunna ta fram empiri har sju individuella intervjuer genomförts. Empirin transkriberades och en innehållsanalys utförde för att tydliggöra resultatets innehåll. Resultatet som synliggjordes är att ledarna upplever att deras resurser för att förebygga ohälsa och främja hälsa hos sina medarbetare är betydande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Ledarna använder sig av bland annat handledning, medarbetarsamtal, riskbedömningar tillsammans med skyddsombud och tar även hjälp av andra aktörer i syfte för att bemöta medarbetarnas behov. Det kompetensbehov ledarna ansåg medarbetarna behöva för att förebygga ohälsa och främja hälsa var genom olika utbildningar. Hinder ledare påpekar står emot att föreskriften följs är bland annat, budget, tidsbrist samt bristande kunskap. Slutsatsen är att ledarna bör fördjupa sig i föreskriften AFS (2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö i stöd för att de inte kunde redogöra för dess innehåll och hur det implementeras i arbetsmiljön. Vi vill med hjälp av studien belysa samt inspirera ledare till att utveckla större engagemang till föreskriftens betydelse för medarbetarnas hälsa.