<p>Uppsatsen bygger på sex stycken enskilda intervjuer med anställda arbetsledare inom snabbmatsrestaurangbranschen i Värmlands län. Syftet för undersökningen är att belysa vilka arbetstrivselfaktorer det finns för dessa arbetsledare. Vi har bland annat varit intresserade av att titta på relationerna mellan arbetskamrater och vilken roll dessa spelar som en arbetstrivselfaktor. Särskild vikt har lagts vid att förstå var arbetsledarna utvecklar dessa relationer och stärker dess kvalité. Metoden för insamlande av data är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att alla intervjudeltagare uppger att de trivs med sitt arbete förbehållet att det finns vissa fysiska och psykiska arbetsmiljöförbättringar som skulle vara av godo. Det främsta argumentet för arbetstrivseln är arbetsledarnas arbetskamrater. Dessa relationer utvecklas delvis på jobbet. Vad vi dock upptäckt är att fritiden till stor del används för att utveckla dessa relationer. Detta föder i sin tur även kvalité i relationerna.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen. Studien utgår från en enkätundersökning som gjordes 2006 på ABSA bank, en organisation inom den finansiella sektorn i Sydafrika. De anställdas reaktioner på osäkerhet är av grundläggande betydelse både ur ett hälso- och ett företagsledningsperspektiv. / Tack för MFS- stipendium som gjorde detta möjligt.

Människor har sedan länge tillbringat en stor del av sin vakna tid på arbetet och det har därmed alltid varit viktigt att trivas på arbetet. Arbetslivet förändras dock hela tiden och ett exempel är det nya yrket callcentersäljare. Deras arbetsmiljö är annorlunda jämfört med den som fanns då de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas på arbetet har därmed förändrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersäljare. 8 heltidsarbetande företagssäljande callcenterkommunikatörer (säljare) intervjuas om vilka faktorer som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visar att en god relation till kollegorna är mest centralt för trivseln. Utmaningar, variation och återkommande kontakter med samma kunder är exempel på trivselfaktorer. Enformighet, hög ljudnivå och stökig arbetsplats är exempel på vantrivselfaktorer. En ny teoretisk modell om arbetstrivsel baserad på Goda relationer till kollegorna föreslås och förslag på åtgärder för att förbättra arbetstrivseln på den undersökta arbetsplatsen ges.

Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda på hur arbetsledningen motiverar de anställda och hur de anställda ser på ledningens sätt att motivera. Studien har en kvalitativ ansats, där intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningen försöker motivera sina anställda men att det är svårt då de av ekonomiska skäl hindras. Det visade sig även att alla är överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare och medarbetare. Övrigt visade resultatet att såväl ledare som medarbetare anser att både lönen och arbetsklimatet är viktigt för att man ska trivas på arbetsplatsen. En av slutsatserna som kan dras utifrån studien är att man trivs på arbetet och att man visar ett engagemang i lärande.

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser. Resultat visade att kompetensutveckling och lärande i arbetet som anses vara informell kompetensutveckling var signifikant relaterat med och predicerade båda konsekvenserna. Detta tyder på att företaget tillvaratar nya kompetenser genom att de anställda får förändrade arbetsuppgifter samt att företaget tjänar på kompetensutvecklingen genom att det leder till arbetstrivsel. Eftersom dessa samband bara gäller informell kompetensutveckling anses det viktigt för företag att satsa på kompetensutveckling i arbetet snarare än kurser och liknande.

Vad som motiverar individer i arbetet har länge diskuterats och engagerat många inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstämmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tänkas påverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frågor och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis på tio faktorer  som påverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med människor, variation, meningsfullhet, värderingar, bidra, mål, resultat samt lön. Den sociala aspekten av arbetet betyder mycket för individen och är det som tenderar att främst skapa motivation, med förutsättningen att lönen är rättvis. Det kan därför tänkas att både sociala och materiella aspekter av arbetet är med och skapar motivation för HR-personer i arbetet.

Uppsatsen bygger på sex stycken enskilda intervjuer med anställda arbetsledare inom snabbmatsrestaurangbranschen i Värmlands län. Syftet för undersökningen är att belysa vilka arbetstrivselfaktorer det finns för dessa arbetsledare. Vi har bland annat varit intresserade av att titta på relationerna mellan arbetskamrater och vilken roll dessa spelar som en arbetstrivselfaktor. Särskild vikt har lagts vid att förstå var arbetsledarna utvecklar dessa relationer och stärker dess kvalité. Metoden för insamlande av data är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att alla intervjudeltagare uppger att de trivs med sitt arbete förbehållet att det finns vissa fysiska och psykiska arbetsmiljöförbättringar som skulle vara av godo. Det främsta argumentet för arbetstrivseln är arbetsledarnas arbetskamrater. Dessa relationer utvecklas delvis på jobbet. Vad vi dock upptäckt är att fritiden till stor del används för att utveckla dessa relationer. Detta föder i sin tur även kvalité i relationerna.

Studien ämnade undersöka vilka faktorer som till störst del påverkade tjänstemäns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvärvas om vilket område av individ, chef eller organisation som har störst inverkan på arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkät. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, därefter organisationsfaktorer och minst inverkan på arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som påverkade trivsel mest var feedback och delaktighet. Att individfaktorer hade så liten inverkan kan förklaras med att de endast är kopplade till individen. Individfaktorerna är således avskilda från en informationsgemenskap eller samverkan som chefsfaktorer och organisationsfaktorer till större del representerar.

Brist på djupare sociala relationer på arbetsplatsen kan leda till lägre social tillfredsställelse och därmed lägre arbetstillfredsställelse. Den här empiriska studien har undersökt om det är någon skillnad i arbetstillfredsställelse mellan kontorsbaserade och fältbaserade läkemedelskonsulter, då möjligheterna till socialt umgänge med kollegor är lägre för fältbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsställelse då de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsställelse och arbetstillfredsställelse. Signifikant skillnad uppvisades mellan fältbaserade konsulter och kontorsbaserade konsulter i tre av sex karaktäristika beträffande social tillfredsställelse, dock ingen signifikant skillnad vid en sammanslagning av dessa sex. Ingen signifikant skillnad uppvisades beträffande arbetstillfredsställelse. De fältbaserade konsulterna arbetar mer självständigt vilket kan öka arbetstillfredsställelsen, och deras sociala tillfredsställelse kan istället ha uppnåtts genom social kontakt med kunder.

The aim of this study was to investigate possible correlations and predictions between job satisfaction and personality factors based on the five factor model (FFM) (Neuroticism, extraversion, openness, agreeableness and conscientiousness) among employees at Statens institutionsstyrelse (SiS). SiS is a demanding workplace and the employee turnover is high. Previous research shows that employee turnover due to low job satisfaction may correlate to personality factors based on FFM. The sample consisted of 121 employees in SiS institutions who responded to an electronic survey. Spearman’s RHO showed that job satisfaction correlated with neuroticism and openness. A multiple regression analysis showed that (N) stress resistance which is an aspect of neuroticism was also a predictor of job satisfaction. The employees had high overall job satisfaction and the conclusion was that the kind of work the subjects have can influence the personality factors that correlate to job satisfaction. The correlations were remarkably weak and it would be interesting to see further research on the correlation between agreeableness and job satisfaction in treating occupations.