Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet. Inga signifikanta samband mellan personlighetsdrag och arbetstrivsel kunde konstateras vilket skiljer sig från tidigare forskning, men utifrån Hemphills riktlinjer erhölls intressanta samband. / The purpose of this study was to investigate whether job satisfaction correlates with personality and the quality of social relationships at work. To measure job satisfaction and social relationships at work, six questions were designed to measure the degree to which participants enjoyed their work and how they enjoyed their work group. To measure the personality the Ten-Item Personality Inventory was used which is a personality test developed from the Five Factor Model. The collected data consisted of 57 completed surveys from nurse assistants in three municipal workplaces. The results showed a clear positive relationship between job satisfaction and social relations at work. No significant associations between personality and job satisfaction was found which differs from previous research, but based on Hemphill's guidelines interesting relationships were found.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Previous research proves clear differences between different generations when it comes to attitude towards work. There have been divisions of the different generations which enables research and drawing conclusions of what characteristics that are typical for the different generations. Meanwhile, work motivation and job satisfaction have become a bigger social discussion, which have resulted with a need for employers to change their way of working to reach the employees. This is specifically relevant for the latest generation who is active on the labor market, Generation Y. Increased demands and changed motivation factors for that generation differ how earlier generations on the labor market is motivated to their work. This study aims to create understanding for how the different motivation factors differ for the different generations who today are active on the labor market. To understand this, we used Deci & Ryan’s (2000) Self Determination Theory. That theory explains the intrinsic and extrinsic motivation and lifts three motivation factors; competence, autonomy and relatedness. This study contributes with knowledge to employers about how different generations are satisfied at their work and how you as an employer can encounter the different generations depending on what they are motivated by. The results of this study show that generations value work different and are motivated in different ways. Baby Boomers is the generation who are most satisfied with their work and are triggered by intrinsic motivation while Generation Y is driven by extrinsic motivation and is the generation who is least satisfied. In general, it showed that Swedes are satisfied at work, independent if they work within the private or public sector. The biggest motivating factor for all generations was autonomy and what correlated between work motivation and job satisfaction is the level of social relatedness.

In today’s kindergartens, there is a shortage of resources in terms of small working teams and lack of time. This problem has forced the working teams to hire new personnel and regroup themselves, compared to many other professions. This has created unstable working groups where the staff is replaced frequently. Therefore, it is of great importance that the new employees are integrated quickly to maintain a good spirit between co-workers. This sociological study intends to investigate new staff-member’s entry to these unstable work-teams, how to forge a well-functioning working-team and how it relates with the employee’s job satisfaction. The data in this research has been gathered through a qualitative research method, where interviews with kindergarten personnel were conducted concerning their own experiences. The result has uppermost been interpreted through Goffman’s dramaturgical perspective regarding how people act to get acceptance from co-workers and how they receive each other. Further the theory developed by Randall Collins concerning interaction rituals as well as the concept of socialization was used to understand the issue further. The result of the study indicates that high demands is placed on the staff, both on those who enter the work-teams as well as the existing personnel. It is of great importance that successful socialization is present in the working teams to be able to perform a good work together and enjoy the workplace. To be accepted in a work-team, application of social strategies is required. Mainly, its necessary to make an active adjustment concerning the workplace current norms and values. The social relations between co-workers is crucial for how the teams evolve which is due to the lack of structure in the kindergartens institutions.

The workplace is a place where many people spend a lot of their awake time. It is a place where many people have the main part of their social contexts, and because of this, it is considered relevant to investigate job satisfaction closer to gain a deeper understanding of the subject. This essay is completed with a qualitative method and four semi-structured deep interviews have been conducted and the aim of the paper is to gain a deeper understanding of the factors that affect the job satisfaction of employees in service-oriented professions. The selection consists of four people employed in service professions, and the results have been analyzed using qualitative content analysis, previous research and theories related to job satisfaction. The results show five factors that are of the utmost importance for creating a high level of job satisfaction, and these are social interactions, communication, appreciation, motivation, and salary and benefits. These factors are in part consistent with earlier research but also indicate new approaches. The analysis aroused a curiosity about gender and it would therefore be interesting to approach the area in perspective about gender in further research. / Arbetsplatsen är en plats där många människor spenderar mycket av sin vakna tid. Det är också en plats där många människor har huvuddelen av sina sociala sammanhang och på grund av detta anses det vara av relevans att undersöka arbetstrivsel närmre för att få en djupare förståelse om ämnet. Denna C-uppsats är genomförd med en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade djupintervjuer har genomförts. Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetstrivseln för anställda inom servicenära yrken. Urvalet utgörs av fyra personer anställda i servicenära yrken och resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning samt teorier kopplade till arbetstrivsel. Resultatet visar på fem faktorer som är av störst vikt för att skapa en hög grad av arbetstrivsel och dessa är sociala interaktioner, kommunikation, uppskattning, motivation samt lön och förmåner. Dessa faktorer stämmer till viss del överens med tidigare forskning men indikerar också på nya infallsvinklar. Analysen väckte en nyfikenhet kring genus och det skulle därför vara intressant att närma sig området i perspektiv om genus i vidare forskning.

Folkhälsomyndigheten har under våren 2020 infört restriktioner på grund av det smittsamma viruset Covid-19 och hänvisar de som kan att arbeta hemifrån så länge de allmänna råden är gällande. Distansarbetet har drastiskt ökat i Sverige i samband med Covid-19 och huruvida det skapar positiva eller negativa effekter råder det delade meningar kring. Föreliggande studie var explorativ och syftade till att undersöka olika faktorer som utifrån tidigare forskning predicerar arbetstrivsel hos medarbetare inom en organisation under distansarbete. Följande frågeställning har besvarats i studien: Vilka prediktorer förklarar arbetstrivsel under distansarbete hos medarbetare inom en organisation? Samtliga deltagare var 86 anställda medarbetare utan personalansvar på Anticimex AB och Anticimex Försäkringsbolag. Samtliga deltagare var tjänstemän och hade olika befattningar inom olika områden såsom försäljning, ekonomi, affärsutveckling, marknad, administration, HR, IT, systemutveckling och juridik. I studien utfördes en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys för att predicera arbetstrivsel under distansarbete inom organisationen. Resultatet visade att social stöd av chef är det som förklarar och predicerar arbetstrivsel under distansarbete. Modellen, där endast socialt stöd av chef utgör förklarad varians, förklarade 42,2 procent av den upplevda arbetstrivseln. Studiens brister lyfts utifrån att resultatet är baserat på en enkätundersökning, utförd under en pandemi, bestående av deltagarnas självuppskattade upplevelser. Studiens styrkors lyfts utifrån de välvaliderade skalorna som används i föreliggande studie. Avslutningsvis rekommenderas utförande av longitudinella studier för att möjligen fastställa kausala samband i framtida forskning.

Vi studerar ett samverkansprojekt som kännetecknas av hög personalomsättning. Vi undersöker hur medarbetare som valt att lämna samverkansprojektet upplevde sin psykosociala arbetsmiljö i samverkansprojektet. Dessutom undersöker vi utifrån medarbetares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, vad som fick dem att lämna samverkansprojektet. Med psykosocial arbetsmiljö i denna studie avses administration, projektledare och roller. Vi gjorde en kvalitativ studie där semistrukturerarde intervjuer användes som forskningsmetod samt tillämpades induktiv ansats. Teoretiska utgångspunkter som tillämpades var: psykosocial arbetsmiljö, ledarstilar, roller,arbetstillfredsställelse, motivation och förväntan. Studien visar att administrationen tog tid av intervjupersonernas arbete och för två intervjupersoner ledde administrationen till stress. Fyra intervjupersoner valde att lämna samverkansprojektet på grund av missnöjdhet med projektledaren, medan en av dessa gjorde det även för att hen hade en förväntad nytta av framtida arbete. Tre intervjupersoner lämnade samverkansprojektet eftersom de var missnöjda med rollen, och en av dessa gjorde det även för att hen var missnöjd med administrationen. Två av dessa tre intervjupersoner slutade även för att de hade ingen förväntad nytta av sitt nuvarande arbete. Enintervjuperson lämnade samverkansprojektet för att hen var trött på sin roll samt att det fanns en förväntad nytta av framtida arbete. / We study a collaborative project that is characterised with high employee turnover. We are examining how employees that had chosen to leave the collaborative project are experiencing their psychosocial work environment. Furthermore, we explore on the basis of the employees experiences of their psychosocial work environment, what made them leave the collaborative project. With psychosocial work environment in this study it is referred to as administration, projectleader and roles. We conducted a qualitative study where semistructured interviews was used as research method and inductive approach was applied. Theoretical starting points that were used was: psychosocial work environment, leadership styles, roles, job satisfaction, motivation and expectancy. The study shows that administration took time from the interviewpersons work and fortwo interviewpersons the administration led to stress. Four interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because of their dissatisfaction with their projectleader, and one of them also because of an expected benefit from a future job. Three interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because they were dissatisfied with their role, and one of them did it also because the interviewperson was dissatisfied with the administration. Two out of these three interviewpersons also quit because they had no expected benefit from their current jobs. One interviewperson left the collaborative project because this person was tired of the role and had an expected benefit from a future job.

AbstraktTitel: Framgångsfaktorer för ett hållbart arbetsliv för fastighetsmäklare Nivå: C-uppsats i ämnet fastighetsvetenskapFörfattare: Caroline JanlowHandledare: Mikael OttossonDatum: 2019 - januariSyfte: Uppsatsen undersöker vilka faktorer som har betydelse för att fastighetsmäklare stannar kvar i sitt yrke.Metod: Jag har använt både en kvalitativ och en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning samt en djupgående telefonintervju. Resultatet av detta har sedan analyserats med passande teorier för att komma fram till en slutsats.Resultat & slutsats: Flera olika faktorer påverkar fastighetsmäklarens trivsel i arbetslivet. De faktorer som jag kommit fram till påverkar fastighetsmäklarna i Stockholm mest är oro över sin ekonomiska situation baserat på inkomst samt bristen på balans mellan privatliv och arbete.Förslag till fortsatt forskning: Det kan vara intressant att se om denna problematik ser liknande ut i småstäder och om resultaten skiljer sig där jämfört med i Stockholm.Uppsatsens bidrag: Examensarbetet har bidragit till ökad förståelse för vad som påverkar fastighetsmäklares trivsel i yrket samt stanna i yrket. Även konkreta tips på vad arbetsgivare kan ändra för att minska personalomsättning och antalet avregistreringar.Nyckelord: Fastighetsmäklare, Arbetstrivsel, Lönemodell, provision, / AbstractTitle: Success factors for a sustainable working life for real estate agents.Level: C-level in Real Estate ScienceAuthor: Caroline JanlowSupervisor: Mikael OttossonDate: 2019 - JanuaryAim: The essay examines which factors contributes to real estate agents staying in their profession.Method: I have used both a qualitative and quantitative method consisting of a survey and an in-depth telephone interview. The result of this has since been analyzed with appropriate theories to arrive at a conclusion.Result & Conclusions: The factors we have found affecting real estate agents in Stockholm are most concerned about their economic situation based on income and the lack of balance between privacy and work.Suggestions for future research: Could be to find out how the situation looks in smaller towns in Stockholm and if the results are the same there as in Stockholm.Contribution of the thesis: The thesis has contributed to increase the understanding of what contributes to the real estate agents liking their job and staying in their profession. Also tips to the employers what to change to make reduce the turnover of staff and number of deregistrations.Key words: Real estate agents, Work satisfaction, Compensation model, Commission

Tidigare empiriska studier har visat att kontorstyper har en inverkan på arbetstrivseln hos medarbetarna och tidigare studier har även visat att det finns en skillnad mellan de olika könen när det kommer till hur kontorstypen påverkar de anställda. Syftet med detta arbete är därför att beskriva hur ett öppet kontorslandskap påverkar arbetstrivseln hos medarbetarna samt om trivseln skiljer sig mellan kvinnor och män. Studien är utförd med den kvalitativa forskningsmetoden, med en abduktiv forskningsansats, en tolkande och hermeneutisk epistemologisk inriktning och en konstruktionistisk ontologisk inriktning. Studien utgår från två valda teorierna som beskriver faktorer som påverkar trivsel, nämligen tvåfaktorsteorin och Angelöws teori, där de sju trivselfaktorerna själva arbetet, prestation, personlig utveckling, kommunikation, gemenskap, ledning och uppskattning valts ut att vidare tillämpa. För att samla in det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts med 12 personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap. Utifrån det insamlade materialet framgår både positiva och negativa åsikter gällande det öppna kontorslandskapets påverkan på de olika trivselfaktorerna. Det öppna kontorslandskapet har främst en positiv påverkan på personlig utveckling, kommunikation, gemenskap och uppskattning och en negativ påverkan på själva arbetet och prestation. De faktorer där könsskillnaderna är som mest tydliga är vid själva arbetet, prestation, personlig utveckling och ledning. Däremot finns det inga tydliga könsskillnader gällande faktorerna kommunikation, gemenskap och uppfattning. Slutsatsen visar att ett öppet kontorslandskap påverkar arbetstrivseln hos medarbetarna både på ett positivt och negativt sätt och trivseln skiljer sig mellan kvinnor och män, då kvinnor upplever att det öppna kontorslandskapet påverkar trivseln mer negativt än vad män gör.

Att undersöka arbetstrivsel är betydelsefullt för att bättre förstå det personliga välbefinnandet och för att hjälpa organisationer att fungera på bästa möjliga sätt. Syftet med vår studie var att undersöka om socialt stöd, autonomi samt månadslön predicerar arbetstrivsel hos vårdpersonal. Hypoteserna var att både socialt stöd samt autonomi predicerar arbetstrivsel. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att samla in data via en digital enkät. Totalt var det 139 deltagare som svarade på en enkät om arbetstrivsel (Short Index of Job Satisfaction), socialt stöd (General Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work) samt autonomi (The Index of Autonomous Functioning). Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att autonomi, socialt stöd från chef och socialt stöd från arbetskamrater signifikant predicerade arbetstrivsel hos vårdpersonalen, medan månadslön eller socialt stöd från vänner/familj inte predicerade arbetstrivsel. Autonomi var den prediktor som starkast predicerade arbetstrivsel. Vid ytterligare analys visade även subskalan självkongruens ett signifikant samband med arbetstrivsel. / Examining job satisfaction is important for understanding personal well-being and helping organizations to function in the best possible way. The aim of our study was to investigate whether social support, autonomy and monthly salary predict job satisfaction among healthcare staff. The hypotheses were that social support and autonomy predict job satisfaction. We conducted a quantitative study by collecting data through a digital survey. In total there were 139 participants who answered a survey which examined job satisfaction (Short Index of Job Satisfaction), social support (General Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work) and autonomy (The Index of Autonomous Functioning). The results of a multiple regression analysis showed that autonomy, social support from the manager and social support from co-workers significantly predicted job satisfaction among healthcare staff, whereas monthly salary and social support from friends/family did not predict job satisfaction. Autonomy was the strongest predictor of job satisfaction. Further analyses indicated that the subscale authorship/self-congruence also showed a significant association with job satisfaction.