Covid-19 pandemin har medfört en ökad rotation på arbetsmarknaden, bland annat eftersom arbetsgivare inte anpassat sig till arbetstagares förändrade preferenser vad gäller balans, flexibilitet och välmående i arbete och privatliv. Detta kan anses särskilt problematiskt för kunskapsintensiva företag, där anställda utgör den huvudsakliga värdeskapande resursen. Därmed syftar denna studie till att undersöka hur managementkonsultbolag utformat sitt värdeerbjudande för att behålla anställda under pandemin. Det teoretiska ramverket utgörs av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori samt Deci och Ryans (2001) självbestämmandeteori som förklarar vad som skapar motivation och arbetstrivsel på arbetsplatser. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ ansats valts, där tre managementkonsultbolag som behöll en normal personalomsättning under pandemin undersökts. Det huvudsakliga dataunderlaget utgörs av semistrukturerade intervjuer, vilka har kompletterats med sekundärdata från respektive företag. Analysen visade att de studerade företagen utformat sina värdeerbjudanden på liknande sätt, och slutsatsen är att de har lagt stor tyngd i att främja medarbetarnas känsla av tillhörighet samt hälsa och välmående genom sina sammantagna värdeerbjudanden.

Bakgrund Denna studie är utförd inom Nordea AB som ämnar undersöka området arbetsmotivation. Bakgrunden till studien grundar sig på att företag tenderar att öka sina prestationer om medarbetare är motiverade. Syfte/ frågeställningar Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur en grupp anställda i en välkänd organisation ser på arbetsmotivation och vad som påverkar denna. Vidare avser studien att undersöka om de insatser som cheferna gör upplevs som motiverande och även vad cheferna kan göra för att höja arbetsmotivationen. -       Vad innebär arbetsmotivation enligt medarbetarna på Nordea, och vad påverkar denna? -       Vad kan cheferna göra för att höja arbetsmotivationen hos medarbetarna? Teori De teorier som har använts under studien är målsättningsteorin, Herzbergs tvåfaktorteori och Maslows Behovstrappa. Studien har även använt sig av tidigare forskning. Metod Studien har antagit en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte och vidare besvara frågeställningarna. Datainsamlingen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem medarbetare och två chefer. Resultat/Slutsats Utifrån respondenternas svar har rapportförfattaren kunnat kartlägga vad arbetsmotivation innebär för medarbetarna. Det är en drivkraft som får de att vilja gå till arbetet och prestera. Några av de faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation är: utvecklingsmöjligheter, arbetsuppgifterna, de sociala relationerna och feedback. Resultaten i denna studie överensstämmer med tidigare forskning, men motsäger även delar av tidigare studier. Exempelvis att de sociala relationerna är en motivationsfaktor, detta är i linje med Maslows behovstrappa men säger emot Herzbergs tvåfaktorteori. Chefer och ledare inom banksektorn, och främst i Sverige kan dra nytta av denna studie eftersom det är av stor vikt för dem att känna till vad som får personalen att prestera till sin fulla potential. Denna studie är genomförd inom den svenska banksektorn och har medarbetarnas åsikter och önskemål i huvudfokus, vilket gör denna studie intressant för chefer inom den svenska banksektorn. Ett förslag till vidare studier är att jämföra konkreta prestationer mellan en bank med omotiverade medarbetare respektive en bank med motiverade medarbetare.

Syftet med följande studie var att undersöka hur arbetstagare upplever betydelsen av motivation på en arbetsplats. Vi var intresserade av vad som får arbetstagare att känna arbetstrivsel och vilka faktorer som påverkar arbestagare till att stanna kvar på en arbetsplats. Vi använde oss av Frederick Herzbergs tvåfaktorteori som är en av de mest använda teorier inom motivationsteorier som verktyg för att besvara vår frågeställning. För att kunna utföra studien så genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med revisorer på en internationell revisionsbyrå. Intervjumallen konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorteori och resultaten tolkades med hjälp av en teoristyrd tematisk analysmetod och kategoriserades till olika hygien- och motivationsfaktorer. Hygienfaktorer sammanfattades till lön och andra förmåner, arbetsmiljö och relationer. Moivationsfaktorer sammanfattades till utveckling, prestation/utmaning och erkännande. Resultatet av den erhållna empirin visade att hygienfaktorerna inte skapar trivsel i sin närvaro men att motivationsfaktorerna skapade motivation och arbetstrivsel i sin närvaro. Detta gör att resultaten stödjer Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation.

En fungerande relation mellan chef och medarbetare skapar bättre förutsättningar för välmående på arbetsplatsen. Studiens syfte är att belysa relationen chef-medarbetare inom yrken med brukarkontakt samt att generera en teori och förklaringsmodell grundad i data, vilken manifesterar aspekter som är betydelsefulla för chefer och medarbetare kopplat till den fungerande relationen dem emellan. Med grundad teori som forskningsansats och metodologiskt angreppssätt använder vi nio intervjuer och tre skuggningar för att undersöka och lyfta chefers och medarbetares perspektiv på relationen chef-medarbetare. Resultatet visar att både chef och medarbetare framhåller relationen dem emellan som mycket viktigt. Vår teori innefattar ett flertal aspekter som enligt dem behöver vara välfungerade för att relationen ska vara fungerande, t.ex. medarbetarens förhållningssätt och atmosfären på arbetsplatsen. Resultatet visar också att det är chefen som måste ge förutsättningar för relationsskapandet. Det mest utmärkande i det insamlade materialet är vikten av tydlighet från både chef och medarbetare för att deras relation ska vara fungerande. Den genererade teorins förklaringsmodell kan användas som ett verktyg i utformandet av trivsamma arbetsplatser samt som en påminnelse om att relationen chef-medarbetare är viktig för välmående på arbetsplatsen. / A functioning relation between the employer and the employee generates better conditions for wellbeing at the workplace. The purpose of this study is to illustrate the functioning relation between employer-employee, within social work/the supporting role profession, and to generate a theory and a model. The aim with this is to illustrate the aspects of the functioning employeremployee relation, which are important according to them. With grounded theory as the research and methodological approach, we use nine interviews and three participative observations to examine and highlight employers and employees’ perspectives of their relation to each other. The result shows the importance of the functioning relation between them, according to both the employer and the employee. Our theory highlights several aspects that are all necessary if a functioning relation shall be possible, e.g. the employees approach and the working climate. The result also proves the importance of the employers’ role to obtain the prerequisites to develop a good relation. The most distinguishing feature of the collected material is the importance of clarity from both the employer and the employee. The generated theory model can be used as a tool in the strategy of acquiring good working conditions as well as a reminder of the importance of a functioning relation between the employer-employee.

Syftet med studien var att undersöka om den upplevda arbetstrivseln skiljer sig åt mellantjänstemän och kollektivanställda i ett industriföretag. Vidare syftade studien på att undersökaom demografiska faktorer påverkar arbetstrivseln samt om dessa har en inverkan påsambandet. Undersökningen utfördes genom en digital enkät där ett missivbrev och QR-kodtill enkäten skickades ut via mail till företaget. Det var totalt 110 respondenter som deltog istudien. Enkäten baserades på “Js Arbetstrivsel” av Hellgren et al. (1999) med ett Cronbach’salfa på 0.79. Resultatet visade att tjänstemän upplever en högre grad av arbetstrivsel änkollektivanställda. Kvinnor upplever en högre grad av arbetstrivsel än män vilket intestämmer överens med tidigare forskning som påvisat motsatsen. Vidare visade resultatet attdet inte fanns några signifikanta interaktionseffekter mellan arbetstrivsel, anställningsformoch demografiska faktorer med undantag för kön. Föreliggande studies resultat om upplevdarbetstrivsel mellan tjänstemän och kollektivanställda stämmer överens med tidigareforskning. / Title: The difference in job satisfaction between white-collar and blue-collar workers in anindustrial company. The purpose of the study was to investigate whether the perceived job satisfaction differsbetween white and blue-collar workers in an industrial company. Furthermore, the purposewas also to investigate whether demographic factors affect job satisfaction and whether thesehave an impact on the relationship. The survey was conducted through a digital questionnairewith a missive letter and QR code to the questionnaire that was e-mailed to the company. Atotal of 110 respondents participated in the study. The survey was based on “Js JobSatisfaction” by Hellgren et al. (1999) with a Cronbach’s alpha of 0.79. The result showedthat white-collar workers experience a higher degree of job satisfaction than blue-collarworkers. Women experience a higher degree of job satisfaction than men which is notconsistent with previous research that has shown the opposite. In addition, the results showedthat there were no significant interaction effects between job satisfaction, employment formand demographic factors with exception of gender. The results of the present study onperceived job satisfaction between white- and blue-collar workers are consistent with previousstudies.

Sjuksköterskor blev en hårt utsatt arbetsgrupp på grund av den enorma arbetsbelastningen som vården fick bära på grund av coronapandemin. Denna studie valde att undersöka främjande faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning. Tidigare forskning tyder på att psykosocial miljö, socialt stöd och kontroll/resurser i jämförelse med de ökade kraven var viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet bland sjuksköterskor, dock var tidigare studier ej utförda varken i mitten av en pandemi eller under hög arbetsbelastning. I denna studie valde vi en kvalitativ analys där fyra deltagare intervjuades i en semistrukturerad intervju uppdelad efter fyra preliminära huvudteman. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades sedan genom en induktiv tematisk analys. Genom den tematiska analysen kom vi fram till underteman som var viktiga för att besvara frågeställningen för denna studie. I resultatet redovisades fyra huvudteman som var, krav, kontroll/resurser, socialt stöd och psykosocial kultur och struktur med underteman för varje. Resultaten tyder på viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning som var direkt avgörande för deltagarna. Dessa faktorer var, ett transformativt, kompetent och skickligt ledarskap, ett utmärkande socialt stöd från kollegor och arbetsgrupp samt den ökade kontrollen för att dämpa de arbetsrelaterade kraven. / Nurses became a heavily pressured workgroup from the high workload that was caused by the corona pandemic. The current study mainly focused on promoting factors for well-being and remaining in work during the high workload. Previous research suggests that psychosocial environment, social support and control/resources in comparison with the increased demands were important factors for well-being and remaining in work among nurses, however, previous studies were not conducted in the middle of a pandemic or under high workload. In this study, a qualitative analysis was chosen where four participants were interviewed in a semi-structured interview divided into four preliminary main themes. The interview material was processed and then analyzed with an inductive thematic analysis. With the thematic analysis the study found sub-themes that were important to answer the question for this study. The results presented four main themes; demands, control/resources, social support and psychosocial culture and structure with sub-themes for each. The results indicate important factors for the nurse’s well-being and remaining in work during periods of high workload that were directly crucial for the participants. These factors were, a transformative, competent and skilled leadership, a distinctive social support from colleagues and working group and the increased control and resources to curb the unimaginable demands.

Inom de närmaste åren kommer vård och omsorg stå inför stora utmaningar vad det gäller personalresurser. Det beror på att befolkningen blir äldre och därmed kommer ha mer behov av vård och omsorg. De minskade personalresurserna påverkas även av stora pensionsavgångar och att intresset för arbete inom vård och omsorg minskar. Enligt Regeringskansliet (2018) har antalet besök per dag för en anställd inom hemtjänsten ökat med åren och det får personalen att känna en otillräcklighet, vilket är en bidragande orsak till att de väljer att lämna arbetet. Denna studie har syfte att belysa arbetsmiljön och hur det individuella schemat påverkar arbetstrivseln för personalen som arbetar i kommunal hemtjänst. Författarna har intervjuat sju anställda inom hemtjänsten om deras individuella schemaplanering och vad som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visade vikten av bra samarbete samt kommunikation mellan kollegor, enhetschef och administratörer för att skapa en god arbetsmiljö. En stor anledning till att medarbetarna trivdes var arbetet med omsorgstagarna och att få känna meningsfullhet i sitt arbete.

Syftet med studien var att undersöka om det går att predicera hur väl den anställde talar om organisationen (mätt genom Employee Brand Equity Scale) utifrån prediktorerna arbetstrivsel (mätt genom The Generic Job Satisfaction Scale), organisationsidentitet (mätt genom Identification With a Psychological Group Scale) samt delaktighet (mätt genom Communication Satisfaction Questionnaire). En kvantitativ studie utfördes på en organisation inom stålindustrin. En enkät skickades ut och besvarades av 279 medarbetare. En multipel linjär regressionsanalys påvisade att ju högre delaktighet, arbetstrivsel och organisationsidentitet desto mer ökning gällande hur väl den anställde talar om organisationen. Prediktorerna förklarade tillsammans 61 % av responsvariabeln (hur väl den anställde talar om organisationen). Hur väl den anställde talar om organisationen kunde starkast förklaras genom prediktorn arbetstrivsel följt av prediktorerna organisationsidentitet och delaktighet. / The purpose of the study was to investigate whether it is possible to predict how well the employee speaks about the organization (measured by Employee Brand Equity Scale) based on the predictors of job satisfaction (measured by The Generic Job Satisfaction Scale), organizational identity (measured by Identification With a Psychological Group Scale) and participation (measured by Communication Satisfaction Questionnaire). A quantitative study was conducted on an organization in the steel industry. A survey was sent out and answered by 279 employees. A multiple linear regression analysis showed that the higher the participation, job satisfaction and organizational identity, the more increase regarding how well the employee speaks about the organization. The predictors together explained 61% of the response variable (how well the employee talks about the organization). How well the employee speaks about the organization could be explained most strongly by the predictor of job satisfaction followed by the predictors of organizational identity and participation.

Traditionella arbetsrelaterade stressorer har sedan drygt ett decennium kompletterats med ambivalens kring arbetsuppgifters färdigställande (”task completion ambiguity”) och ambivalens kring arbetsresultatets kvalitet (”task quality ambiguity”) som konstaterats ha samband med arbetstrivsel. Föreliggande enkätstudie syftade till att undersöka hur sambanden mellan dessa faktorer ser ut bland sångare. Utöver arbetstrivsel undersöktes också samband med upplevd press från andra och sig själv samt psykisk ohälsa, rösthälsa och fysisk hälsa. Totalt deltog 74 svenska operasångare. Sambandsanalyserna visade att arbetstrivsel inte förklaras av någon av studievariablerna. Ambivalens kring arbetsuppgifters färdigställande samvarierade bara med ambivalens kring arbetsresultatets kvalitet medan press och psykisk ohälsa samvarierade med alla studievariabler utom ambivalens kring arbetsuppgifters färdigställande. Resultaten avseende operasångare skiljer sig därmed från tidigare studier på andra yrkesgrupper vilket kan hänga samman med att sångare upplever andra faktorer som viktigare för sin trivsel och arbetsrelaterade hälsa.

I denna studie fokuseras ledarskapets påverkan på generation Z:s arbetsmotivation. Denna generation börjar etablera sig på arbetsmarknaden, vilket betyder att ledarskapet inom organisationer påverkas. Därför undersöker jag i denna studie hur man som ledare kan motivera generation Z på bra vis. Med intervjuer som primärdata är syftet med studien att undersöka grunden till arbetsmotivation, både ur generation Z:s perspektiv samt ur ett ledarskapsperspektiv. Den empiriska studien kommer sedan att analyseras utifrån grundad teori, där Gioias metodologi tillämpas. Här genereras teori där även existerande teori används för att stärka, bekräfta och skapa nya hypoteser utifrån den aktuella forskningen.