How can architecture stimulate an increased haptic experience? People with sight lack the everyday immediacy of sensory awareness as compared with people with significant sight impairment. When sight is lost, the mind compensates by heightening the other senses for receiving information. In particular, people who are sight impaired depend on their "somesthesis," or skin sense, for information. In contrast, people who are sighted do not depend on somesthesis to accomplish everyday tasks. Many may go through an entire day without considering their sense of touch. If awareness exists, it is likely through discomfort such as that first barefooted encounter on ice cold tile first thing in the morning or grabbing a burning steering wheel after it baked all day in the hot summer sun. Heschong writes "If sight allows for a three-dimensional world, then each other sense contributes at least one, if not more, additional dimensions." (Heschong, p. 28-29) The sighted rely so heavily on the visual sense for information. They miss many simple tactile encounters along with all their contiguous sensational experiences, constricting the development of these additional dimensions, thus significantly diminishing the depth and complexity of their existence. This is an exploration of touch, a bathhouse, just south of Dupont Circle in the urban fabric of Washington DC. Experiencing a place where the entire body can intimately converge with a building saturated with tactile opportunities, the surprise of stimulating skin-to-surface encounters will remind us of our wonderful somatosensation. How we feel during these sensual unions will add vividness to our lives and a desire to again search for more tactile stimuli feeding our rejuvenated mindfulness. / Master of Architecture

Cherchant à répondre aux questions :1- Une définition unifiée de la qualité architecturale peut-elle encore exister ou doit-elle être modulée en fonction des programmes et des observateurs ?2.La qualité architecturale est-elle intemporelle ou varie-t-elle dans le temps, en fonction de valeurs de références ?3.La décomposition de la qualité architecturale en un corpus d’indicateurs permettant d’étayer le jugement permet-il de réduire voire de supprimer la « boîte noire » de la qualité, en particulier de sa valeur d’art habituellement réservée aux initiés ?Ma thèse sur travaux s'appuie sur mes trois livres publiés antérieurement ("Jean Ginsberg", "L'Habitat des personnes âgées" et "Qualité architecturale et innovation") et sur mon expérience d'enseignant et de constructeur pour explorer la pertinence des approches qualitatives en interrogeant aussi l’actualité du triptyque vitruvien, les théories anciennes, les doctrines et pratiques contemporaines / Seeking to answer the questions:1- A unified definition of architectural quality can it still exist or should it be modulated according programs and observers?2.Is architectural quality timeless or does it vary over time, depending on reference values?3.Does the decomposition of architectural quality in a set of indicators to substantiate the judgment allows to reduce or even eliminate the "black box" of quality, especially its art value usually reserved for specialists ?My thesis is based on my previously published three books ( "Jean Ginsberg", "The Habitat of the elderly" and "Architectural quality and innovation") and my teaching experience and builder to explore the relevance of qualitative approaches also exploring lhe actuality of Vitruvian triptych, old theories, contemporary doctrines and practices

Studien utgör ett kandidatarbete som syftar till att ta reda frågeställningen om vad boende föredrar för byggnadskvaliteter i flerbostadshus. Utgångspunkten ligger i begreppet arkitektonisk kvalitet och berör aspekter inom funktion och skönhet. För att frågeställningen skulle kunna besvaras och syftet uppnås i arbetet gjordes en kvantitativ analys i form av en enkät som skickades ut till mäklare i branschen. Mäklarna skulle representera boenden i hushållen och utifrån deras kompetens och erfarenhet ge deras synpunkter på vad boenden kan tänkas föredra för byggnadskvaliteter. Anledningen till att mäklare blev urvalet har att göra med uppsatsens tidsbegränsning. Med tanke på att författaren till studien är visstidsanställd på JM underlättade det att fråga mäklarkollegor om hjälp. Istället för att skicka enkäter till slumpmässiga boenden.Mäklarna ansåg att säkerhet, ljudisolering, dagsljus, klimat och välfungerande kök – och badrum var de viktigaste aspekterna. Förklarningen till det är att boenden föredrar byggnadskvaliteter som underlättar deras dagliga behov och komfort. Efter en sammanställning av resultatet jämfördes resultatet med den tidigare studien som visade på både likheter och skillnader. Olikheterna i resultatet kan tyda på att boenden föredrar olika beroende på vem det är som tillfrågas. Förutsättningar som inkomst, bakgrund, område, målgrupp är exempel på faktorer som har en inverkan på vad en boende föredrar i en bostad. Därför är det särskilt viktigt att utföra marknadsanalyser i områden för att undersöka boendes behov och efterfrågan, och utifrån den informationen bygga framtida bostäder. / The study makes up a bachelor thesis aimed at answering the question of what housing qualities households prefer in multi-family houses. The starting point is the concept of architectural quality and focuses on aspects of function and beauty. In order for the question to be answered and the purpose of the work fulfilled, a quantitative analysis was conducted in the form of a survey sent to real estate agents within the industry. The real estate agents would represent people living in the households and, based on their knowledge and experience give their views on what building qualities people might prefer. The reason why real estate agents were selected has to do with time constraint of the essay. Given that the author of the study is a fixed-term employee at JM, it helped to ask colleagues for help instead of sending surveys to random households.The real estate agents were of the belief that safety, soundproofing, daylight, climate and well-functioning kitchen and bathrooms were the most important aspects. The explanation for it is that households prefer building qualities that facilitate their daily needs and comfort. After a compilation of the results, the results were compared with a previous study which showed both similarities and differences. The differences in the results may indicate that the households prefer different aspects depending on who is asked. Prerequisites such as income, background, living area and target group are examples of factors that affect what a household prefers in a home. Therefore, it is particularly important to conduct market analyzes in areas to investigate housing needs and demand, and based on the information build future housing.

Submitted by Simone Souza (simonecgsouza@hotmail.com) on 2017-10-13T16:09:36Z No. of bitstreams: 1 DISS_2014_Mellyna Maria de Freitas Wendland.pdf: 10794877 bytes, checksum: 31daaf950a63ee3f04d7736ccdaf1576 (MD5) / Approved for entry into archive by Jordan (jordanbiblio@gmail.com) on 2017-11-07T11:45:54Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DISS_2014_Mellyna Maria de Freitas Wendland.pdf: 10794877 bytes, checksum: 31daaf950a63ee3f04d7736ccdaf1576 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-11-07T11:45:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISS_2014_Mellyna Maria de Freitas Wendland.pdf: 10794877 bytes, checksum: 31daaf950a63ee3f04d7736ccdaf1576 (MD5) Previous issue date: 2014-02-28 / CAPES / Este trabalho analisa a qualidade de ambientes internos de habitações construídas em série, de condomínios horizontais fechados, em Cuiabá, Mato Grosso, entre os anos de 2000 e 2010. A produção, em foco, corresponde às habitações destinadas às populações da classe média e alta da capital do Estado. Para este procedimento, adaptaram-se alguns métodos nacionais e internacionais de avaliação da qualidade habitacional, com suas devidas retificações e conformações a realidade brasileira, principalmente, matogrossense. Os onze indicadores estabelecidos receberam um critério de ponderação, de forma a simplificar a pontuação do universo amostral. O resultado alcançado ratifica a identificação de projetos com maior e menor qualidade, proporcionados em função dos diferentes arranjos espaciais e áreas ofertados. Das 37 tipologias analisadas apenas quatro, 10.81 % das amostras não obtiveram nenhum conceito considerado crítico. Este resultado mostra que a qualidade de projetos e produtos da construção civil brasileira ainda deixa muito a desejar, mesmo quando destinados a classes econômicas e sociais mais abastadas. E ainda, o arranjo inadequado do espaço pode comprometer a qualidade independentemente da área do empreendimento. O desenvolvimento obtido, através do método, imprime ao trabalho um crescente e notável grau de importância como indutor de um procedimento capaz de estabelecer critérios de qualidade de projeto e do produto habitacional. Espera-se com esta pesquisa contribuir para uma melhor concepção, análise e avaliação de habitações isoladas, edifícios de apartamentos e conjuntos residenciais e não somente para moradias de condomínios horizontais fechados. / This work analyzes the quality of indoor environments of serial homes built in horizontal closed condominiums in Cuiaba, Mato Grosso State, between the years 2000 and 2010. The production, in focus, corresponds to housing for the people of the middle and upper social classes. For this procedure, adapted some national and international methods of housing quality assessment, with its appropriate corrections and conformations mainly Mato Grosso and Brazilian realities. The eleven indicators established were given a balancing test, in order to simplify the score of the sample universe. The result achieved confirms the identification of projects with higher and lower quality, provided for different spatial arrangements offered and areas. Of the 37 types analyzed, only four, 10.81 %, hadn’t a concept considered critical. This result shows that the quality of projects and the Brazilian building industry still leaves much to be desired, even when intended to higher economic and social classes. And yet, inadequate space arrangement may compromise the quality of the project regardless of the area. The development obtained through this method gives to this work an increasingly remarkable degree of importance as an inducer of a procedure capable of establishing criteria for design and housing product quality. It is expected that this research contribute to a better design, analysis and evaluation of isolated dwellings, apartment buildings and residential complexes and not only for housings in horizontal closed condominiums.

I samhället idag är det en viktig diskussion pågående om att renovering av befintliga bostäder och lägenheter ofta är ett mer hållbart alternativ än att bygga nytt, då det minskar miljöpåverkan. Tyvärr genomförs många renoveringsprojekt enbart genom att byta ut material, utan att ta hänsyn till hur bostadens rörelse och rytm kan förbättras på olika sätt. Exempelvis höjer parametrar som Rörelse och rytm bostadskvaliteten avsevärt. Detta kan uppnås genom att integrera design och funktionalitet på ett sätt som förbättrar både den estetiska och praktiska aspekten av bostaden. Renovering är ett hållbart alternativ till nybyggnation eftersom det kan minska miljöpåverkan genom att bevara och återanvända befintliga bostäder. Samtidigt kan renovering också öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Det är viktigt att ta hänsyn till både mätbara och omätbara värden, såsom funktionalitet och estetik, vid renovering. På så sätt kan kvaliteten på bostaden höjas optimalt. Syftet med arbetet är att påvisa hur befintliga bostäders kvalitet kan uppgraderas och höjas genom att föreslå förändringar och åtgärder som inte är kostsamma och som är möjliga att utföras under renoveringsprojekt. Arbetets metod utgår från undersökning och analys av vanliga förekommande planlösningar från olika kommuner i Sverige för att identifiera möjligheter att förbättra den arkitektoniska kvaliteten i lägenheterna under eventuella framtida renoveringar. Ett antal utvalda representativa planlösningar har granskats och analyserats. Därefter har förslag utarbetats på hur bostadens kvalitet kan höjas genom åtgärder som är baserade på fyra parametrar enligt Nylander och Forshed. De fyra omätbara värdena: axialitet; rörelse och rundgång; generalitet och flexibilitet samt rumsorganisation och zonindelning. Resultaten visar att bostädernas arkitektoniska kvalitet kan förbättras betydligt genom åtgärder vid renovering som till stor del är baserade på det som benämns som omätbara värden. Dessutom tydliggör resultaten att omätbara värden med fördel bör beaktas i framtida ombyggnationer eftersom dessa värden förbättrar bostadens kvalitet, trivsel och hemkänsla. Slutsatsen av studien är att måttliga förändringar vid renovering kan förbättra den arkitektoniska kvaliteten och ge bostäderna en tilltalande och hållbar kvalitet. Genom minskad rivning och medveten renovering kan kulturhistoriska intressanta byggnader bevaras i högre grad och en känsla av samhörighet och kontinuitet med det förflutna skapas. Samtidigt kan moderna tekniker och lösningar integreras för att möta dagens behov och krav. Genom att välja renovering som alternativ kan mer hållbar och kulturellt rik utveckling av samhällen främjas. / In today's society, there is an important discussion ongoing that renovating existing apartments is often a more sustainable option than building new ones, as it reduces environmental impact. Unfortunately, many renovation projects are carried out only by replacing materials, without considering how the apartment can improve its flow and rhythm to enhance its quality. This can be achieved by integrating design and functionality in a way that improves both the aesthetic and practical aspects of the apartment. Renovation is a sustainable alternative to new construction because it can reduce environmental impact by preserving and reusing existing housing. At the same time, renovation can also increase energy efficiency and the use of renewable energy sources. It is important to consider both measurable and immeasurable values, such as aesthetics and functionality, in renovation. This way, the quality of the housing can be raised. The purpose of this work is to demonstrate how the quality of existing housing can be upgraded and raised by proposing changes and measures that are not costly and can be implemented during renovation projects. The method used in the thesis is based on examining and analyzing floor plans from different municipalities in Sweden to identify opportunities to improve the architectural quality of the apartments during any future renovations. The floor plans are reviewed and analyzed. Then, suggestions on how to raise the quality of the housing are made through measures that are based on four parameters of immeasurable values. The four immeasurable values are: movement and circulation; generality and flexibility; axiality; and room organization. The results show that the architectural quality of the housing can be significantly improved through measures during renovation that are largely based on what is referred to as immeasurable values. Furthermore, the results make it clear that immeasurable values should be taken into account in all future renovations as these values improve the quality, comfort, and sense of home of the housing. The conclusion of the study is that moderate changes during renovation can improve the architectural quality and provide the housing with an appealing and sustainable quality. By reducing demolition and performing conscious renovation, the preservation of culturally significant buildings is enabled and a sense of continuity and connection with the past created. At the same time it is possible to integrate modern technology and solutions which meet current needs and requirements. By choosing renovation as an alternative, a more sustainable and culturally rich development of communities is promoted.

The conditions for housing construction changed in Sweden during the 1990s. The political situation turned after the election in 1994, which later meant new regulations concerning increased construction VAT, property tax and reduction of interest subsidies. Costs for construction increased and this meant that attractive locations, especially in cities, were built with expensive and exclusive condominiums. In this thesis, it has been examined how floor plans have changed over 25 years. The material used was building permits from 1990 and 2015, provided by Växjö city planning office. The floor plans in the building permits have been compared with each other in different parameters; measurable and immeasurable values. The purpose of the thesis was to examine how the floor plans have changed over this period of time, and what it could depend on.  The result showed that there was a small disparity between 1990 and 2015. Most apartments are designed in a similar way and the difference between 1990 and 2015 is small. The biggest difference turned out to be the number of apartments per apartment building.  The conclusion of the thesis is that with better knowledge and true facts, the apartment can be built in many different ways in consideration of the architectural value. What is considered right or wrong is up to the eye of the beholder.

Klimatförändringarna blir allt mer omfattande i takt med att jordens befolkning ökar. Den negativa miljöpåverkan bottnar till stor del i användandet av råvaror och energiförbrukning vid skapandet av materiella ting. Enligt energimyndigheten (2015) står byggsektorn för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att minska energianvändningen har mål både på nationell och internationell nivå skapats. Målen är tänkta att skapa större förståelse av ett mer energieffektivt byggt samhälle för samtliga aktörer inom byggbranschen. En hållbar utveckling av husbyggandet kräver förutom att värna om miljön en beaktning av de ekonomiska och sociala aspekterna.   I det här examensarbetet har det undersökts om två specifika standardhus från en småhusleverantör kan utvecklas till passivhus med bevarad arkitektonisk karaktär. Studien syftar delvis till att undersöka om begreppet passivhus kan fungera som ett hållbart koncept för byggandet av enfamiljshus. Begreppet hållbar utveckling har begränsats och en förenkling har applicerats i arbetet. Den ekologiska aspekten representeras av energiberäkningar och eventuella åtgärder för att standardhusen ska uppnå kraven för passivhus. Den ekonomiska aspekten representeras av en livscykelkostnadsanalys med hjälp av nuvärdesmetoden och återbetalningsmetoden. Den sociala aspekten representeras av en utvärdering av förändring i boendekvaliteter vid utveckling från ett standardhus till passivhus. Studien presenterar även en alternativ utformning av ett passivhus med avsikt att främja positiva boendekvaliteterna.   Standardhusen tillhör en småhusproducent, Intressanta hus, som har sitt huvudsäte i Västerås. Husen utgörs av en villa på 147 m2 i ett plan med pulpettak samt en villa på 151 m2 i två plan med sadeltak. Med anledning av Intressanta hus geografiska läge har Västerås klimat använts som utgångspunkt vid energiberäkningarna. För att addera ytterligare en utmaning har även möjligheter för utveckling till passivhus undersökts för standardhusen i ett subarktiskt klimat i Kiruna. Västerås representerar därmed klimatzon III och Kiruna klimatzon I.   Resultaten avslöjade att det är möjligt att utveckla standardhuset i två plan med sadeltak till passivhus och samtidigt bevara den arkitektoniska karaktären i de båda klimatzonerna. Standardhuset med ett plan och pulpettak är endast möjligt att anpassa till passivhus i klimatzon III med bevarad arkitektonisk karaktär. Livscykelkostnadsanalysen visar med hjälp av nuvärdesmetoden att det är ekonomiskt fördelaktigt att investera i passivhus som ett koncept för en kalkylperiod på 50 år. Den boendekvalitet som främst förändras är bostadens ljusinsläpp och för passivhuset i ett plan är skillnaden av ljusinsläpp markant i klimatzon I.   Studiens slutsats är att konceptet passivhus är en metod av husbyggnation som främjar den hållarbara utvecklingen i förenklad form. Resultaten är framförallt positiva för klimatzon III men om byggnaden har låg formfaktor kan konceptet fungera bra även i kallare klimat som återfinns i klimatzon I. / The climate changes increases as the population increases. The negative environmental impact is mostly based on the use of raw materials and energy consumption in the production of various products. According to Energimyndigheten (2015), the building sector is the cause of about 40 % of Sweden's total energy use. In order to reduce the energy use goals have been created at both national and international levels. The goals are intended to create a greater understanding of a more energy efficient society for all actors within the construction industry. In addition to create a sustainable development of the building sector one needs to also take in account the social and economic aspects.   This master thesis examined whether two specific standard houses from a small house producer can be adapted to passive houses with a preserved architectural character. The purpose of the study is partly to investigate whether the concept of passive houses can serve as a sustainable concept of building single family houses. The concept of sustainable development has been simplified. The ecological aspect is represented by the energy calculations and possible actions that the standard houses need to achieve in order to meet the requirements for passive houses. The economic aspect is represented by a life cycle cost analysis using the Net Present Value method and the Simple Payback method. The social aspect is represented by an evaluation of changes in living qualities as the standard houses develops to passive houses. The study also presents an alternative design of a passive house with the purpose of improving the accommodation qualities.   The standard houses belong to a small-house-producer, Intressanta hus, who has their main market in Västerås. The houses is represented by a 147m2 villa with one floor and a pulpit roof and a 151m2 villa with two floors and a pitched roof. Due to Intressanta hus geographic location, the typical climate for Västerås has been used in the energy calculations. To add another dimension, opportunities for developing the standard houses to passive houses have also been investigated for the typical climate in Kiruna. Therefore Västerås represents climate zone III and Kiruna represents climate zone I.   The results revealed that it is possible to adapt the standard house with two floors and a pitched roof to a passive house while preserving the architectural character in both climate zones. The standard house with one floor and a pulpit roof is only possible to adjust to a passive house in climate zone III with a preserved architectural character. The life cycle cost analysis using the Net Present Value showed that it is an economical advantage to invest in a passive house in a period of 50 years. The accommodation quality that changes the most is the incident light in the houses and for the passive house with one floor the difference of light is remarkably high in climate zone I.

This licentiate thesis on architecture addresses how the state and municipalities use programs that deal with the design process in town planning projects. The author describes the process of creating an aesthetic design program and also studies a completed aesthetic design program. Furthermore, the author combines different findings and presents how programs develop during the planning process. The background of the work with architectural policy programs by the state agencies can be tracked in the program Shape of the Future – Program of Action, Design and Creative Design, 1997. Municipalities have also been influenced by architectural policy programs in their work. Changes in the Plan and Built Act, 1998/1999 that concern aesthetic values have also had effect on their work. The thesis presents four studies that comprise concept analysis, a case study of a municipal planning process, a road movie test and finally a comparison of different methods for evaluation of aesthetic design programs in road design projects. The first study presents a survey of the linguistic usage for programs that concern the design process. Examples from Sweden from the period 1999-2005 have been studied. Also, differences in the usage of the programs between the property developers and the town planning departments have been studied. The study showed that four types of programs were more commonly used: achitectural programs, aesthetic design programs, architectural quality programs and urban design programs. The distinctions in the programs can be used as foundation for more clear and uniform language use among the property developers and town planning departments. The second study follows the planning process of creating an aesthetic design program for the area Kvibergs äng in Gothenburg. An example of city development, the planning process contains both house planning and traffic planning. By the study the author search to increase the comprehension of developing aesthetic design programs and the knowledge of the distribution of power in town planning projects. The case relies on multiple sources of evidence, participant observations have been a main source. The case study consists of two kinds of analysis, a process analysis account of planning process and a discourse analytic interpretation of work of the planning group. The work with the aesthetic design program and the city plan stopped before it was completed. The planning group did not succeed in creating consensus among key actors. The differences in objectives among the architectural discourse, traffic planning discourse and the property developer discourse are some of the reasons why the aesthetic design program has not been completed. There were differences in interests and goals among the participants in the project of city development. The claim made throughout the study is that a common goal for the planning work is significant and it is essential to create consensus among the participants. In addition, the municipalities need guidance for aesthetic design programs to be able to guarantee the architectural quality. The third study describes a full scale experiment “road movie”. A film and a questionnaire were tried to evaluate the aesthetic design program for the detour past Sollefteå. The question was: Are film and questionnaire more easily available in comparison to traditional evaluation methods? Film was chosen as medium, since while driving on the road the experience is dynamic and similar to watching the movie. The film was shown to three independent groups. A total of 25 persons participated in the test. The informants were all professionals, either students or persons that worked with design tasks. The informants were asked to answer questions that concerned three kinds of evaluation criteria: research criteria, professional criteria and criteria specific for the program. The experiment showed that the informants had a positive attitude to use film for showing completed aesthetic design and evaluating road architecture. Film was a medium that showed critical viewpoints on the aesthetic design program and on completed design measures. In the beginning the method was expensive and took a lot of time, which was compensated by the fact that it was possible to conduct anywhere and anytime. The film also gave a good general impression of the road. The method was good at putting together measures and result when appraising the aesthetic design program. The fourth study shows a comparison of methods for evaluations that were used for completed aesthetic design programs at the Swedish Road Administration. A rich material was available to investigate the difference between film and other methods for evaluation. The evaluations carried out were: Tuning at place with the aesthetic design program, Evaluation at place with criteria and Qualitative evaluation. The issue investigated was: Which one of the methods of evaluation gave the best basis for assessment of the aesthetic design program and the result of the completed design measures. The study showed that used methods were suited in different situations. Tuning at place with the aesthetic design program was the fastest and cheapest method, it was only a local evaluation. With Evaluation at place with criteria more resources were needed, a discussion with informants was added. The method Qualitative evaluation was the only one of the methods that had users in the role as informants. The users provided new information through local knowledge. Film and questionnaire was the only one of the methods that gave critical comments to the aesthetic design program. The method put together program, measures and result. The method Film and questionnaire is based on criteria of research. Method and result become comparable with other evaluations that are built on theory. / Denna licentiatavhandling behandlar program avsedda att styra gestaltningen i stadsutvecklingsprojekt. En central frågeställning i avhandlingsarbetet har varit att undersöka hur programmen används hos statliga byggherrar och kommuner. Jag valde dels att följa ett gestaltningsprogram under själva framtagningsprocessen, dels att studera ett färdigt och genomfört gestaltningsprogram. Tillsammans ger studierna kunskap om bestaltningsprogrammets utvecklingsförlopp under planeringsprocessen från tidiga skeden till uppföljning av genomförda gestaltningsåtgärder. Bakgrunden till de statliga myndigheternas arbeten med arkitekturpolitiska handlingsprogram kan spåras i programmet Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, 1997. Även kommuner har blivit påverkade av handlingsprogrammet i sitt arbete med arkitekturprogram. De ändringar i Plan- och bygglagen, 1998/1999, som berör estetiska värden har också haft betydelse för stadsbyggnadskontorens hantering av planprojekt. Licentiatavhandlingen innehåller fyra delstudier, de omfattar en kartläggande begreppsanalys, en fallstudie av en kommunal planprocess, ett filmförsök med utvärdering och slutligen en jämförelse av olika utvärderingsmetoder för gestaltningsprogram i vägprojekt. I den första delstudien redovisas en kartläggning av språkbruket som rör program för gestaltningsfrågor. Svenska exempel på hur programmen används som hjälpmedel i planeringsprocessen hos stat och kommuner mellan åren 1999–2005 studeras. Studien visar att fyra programtyper dominerar: arkitekturprogram, gestaltningsprogram, kvalitetsprogram och stadsmiljöprogram. Det råder inte något enhetligt språkbruk på området och studien avslutas med ett förslag till definitioner av förekommande programtyper. En klarare begreppsanvändning framstår som önskvärd. Den andra delstudien följer tillblivelseprocessen för ett kommande gestaltningsprogram för bebyggelsen vid Kvibergs äng i Göteborg. Planprocessen innehåller både bebyggelseplanering och trafikplanering. Genom studien söker jag få en ökad förståelse för utvecklingen av gestaltningsprogram och kunskap om maktordningen inom stadsutvecklingsprojekt. Information samlade jag främst genom deltagande observation vid möten som behandlade gestaltningsprogram och intervjuer. Fallbeskrivningen redovisar dels en processanalys av planeringsprocessen, dels en diskursanalytisk tolkning av planeringsgruppens arbete. Arbetet med gestaltningsprogrammet och detaljplanen avstannade innan det var färdigt till följd av oklarheter i planeringsprocessen och politiska omprioriteringar. En bidragande orsak kan sökas i skillnaden mellan de tre diskurser som var representerade i planeringsgruppen: arkitekturdiskursen, trafikplaneringsdiskursen och byggherrediskursen. De representerade olika intressen och målbilder i stadsutvecklingsprojektet. Resultatet av studien visar att en gemensam målbild för arbetet är viktig för att skapa samsyn bland mötesdeltagarna. En vägledning för gestaltningsprogram hos kommuner behövs för att säkra de arkitektoniska kvaliteterna. Den tredje delstudien beskriver ett fullskaleförsök, ”road movie”, där film och enkät prövades för att utvärdera genomförda gestaltningsåtgärder för förbifarten vid Sollefteå. Är film och frågeformulär ett mer lättillgängligt sätt jämfört med traditionella utvärderingar? Film valdes för att det finns en dynamik som är inbyggd i att färdas på vägen som liknar filmens möjlighet att redovisa en upplevelse av rörelse. Filmen visades för tre oberoende grupper vid olika tillfällen. Sammanlagt deltog 25 personer i försöken. Informanterna var professionella, antingen studenter eller personer som arbetade med gestaltningsfrågor. För att undersöka hur road movien uppfattades av informanterna fick de svara på frågor rörande tre typer av utvärderingskriterier: forskningskriterier, professionella kriterier och programspecifika kriterier. Informanterna i försöket var överlag positiva till att använda sig av film, både för att visa genomförda gestaltningsåtgärder och för att utvärdera vägarkitektur. Filmen var ett medium som lockade fram kritiska synpunkter både på gestaltningsprogrammet och utförda gestaltningsåtgärder. Initialt var metoden tids- och kostnadskrävande, vilket kompenserades med att den vid tillämpning var oberoende av tid och rum. Filmen återgav ett bra helhetsperspektiv av vägen. Metodiken bidrog till att länka samman åtgärder och resultat vid bedömningen. Den fjärde delstudien är en jämförelse av utvärderingsmetoder för genomförda gestaltningsprogram inom Vägprojekt. Det fanns ett rikt jämförelsematerial för att undersöka skillnader mellan film och övriga utvärderingsmetoder. De genomförda utvärderingarna var: Avstämning på plats mot gestaltningsprogrammet, Utvärdering på plats med utvärderingskriterier och Kvalitativ utvärdering. Den frågeställning som undersöktes var vilken av metoderna som gav det bästa underlaget för bedömning av gestaltningsprogram och bedömning av vidtagna gestaltningsåtgärder. Resultatet av jämförelsen visar att använda utvärderingsmetoder lämpade sig för olika användningsområden. Avstämning på plats mot gestaltningsprogrammet var den snabbaste och billigaste metoden, det blev dock endast en lokal utvärdering. Utvärdering på plats med utvärderingskriterier var mer resurskrävande, det tillkom även ett diskussionsmoment med informanterna. Metoden Kvalitativ utvärdering var den enda av metoderna som hade brukare som informatörer. Brukare tillförde ny kunskap genom sin lokalkännedom. Film och enkät var den enda av metoderna som gav kritiska kommentarer till gestaltningsprogrammet. Den bidrog till att länka samman program, åtgärder och resultat. Metoden film och enkät bygger på forskningsbaserade kriterier och härigenom blir metodik och resultat jämförbara med teoribaserade utvärderingar. / QC 20101125