When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union. In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia. In order to answer the questions that this study puts forward, these theories were used against empirical material about Russia. The results of the study show that Russia does not live up to the requirements in any of the five arenas and therefore could not possibly develop a consolidated democracy. It also seems as if the return to authoritarianism in Russia can be blamed on a combination of nostalgia for the Soviet union, which developed during the economic crisis of the 1990s, and an increasing nationalism amongst the population.

The aim of this paper is to examine the Republic of Poland and to what extent the country meets Linz and Stepan´s five arenas of a consolidated democracy which are as follows; Civil society, Political society, Rule of law, State apparatus and Economic society. The application of these five arenas on Poland are due to the political changes that have occurred since the year 2015 when PiS and Andrzej Duda formed a government. By applying the following arenas through a case study, it´s possible to see how these are manifesting in the Republic of Poland. The results of the paper show that all arenas indicate deficiencies with the arena of rule of law being the most vulnerable.

Background: Historically, innovation has been an important factor in sustaining competitive in a constantly changing and dynamic market. Innovation comes about in different ways each time, but commonly so, innovation springs from different kinds of network. Control towards the promotion of networking should possibly be an approach where network and cooperations, indirectly, could foster innovation. Purpose: The purpose of this study is to contribute to new knowledge on how management control in innovative businesses can promote networking, within and outside of an organization and how networking can foster innovation. Method: The study is a multiple case study, based mainly on semi-structured interviews conducted with three different innovative companies. The study analyses how management control can promote networking from four Objects of Control’s point of view and how networking can contribute to innovation. Conclusion: This study concludes that management control that allows for some freedom of actions within certain boundaries, in combination with ambitious goals, in an open and transparent culture, could contribute to networking and collaborations within and outside of an organization. The control system should be built to make it possible for leaders to initiate projects in order to create room for different entities to meet and communicate. Employees should further on be involved in decision making processes to gain commitment in wanting to reach set goals and to initiate a networking culture, where solutions can arise and be communicated. / Bakgrund och problem: Historiskt har det varit viktigt att vara innovativ f.r att lyckas vara konkurrenskraftig p. en st.ndigt f.r.nderlig marknad. Innovation har en tendens att uppkomma p. olika s.tt fr.n g.ng till g.ng, men gemensamt .r att innovation ofta frodas ur olika former av n.tverk. Styrning mot att fr.mja n.tverkande torde s.ledes vara ett tillv.gag.ngss.tt att indirekt skapa innovation genom olika n.tverk och samarbeten. Syfte: Syftet .r att bidra med ny kunskap om hur styrning i innovativa organisationer kan fr.mja n.tverkande, i och utanf.r organisationens gr.nser, samt hur n.tverkande kan m.jligg.ra f.r kreativt t.nkande som leder till innovation. Metod: F.rfattarna har genomf.rt en kvalitativ flerfallstudie som till stor del bygger p. semistrukturerade intervjuer i tre innovativa f.retag. Studien analyserar hur styrning kan fr.mja n.tverkande utifr.n fyra olika styrkategorier och hur n.tverkande kan bidra till innovation. Slutsats: Studien har visat att en styrning som till.ter en viss handlingsfrihet inom best.mda ramar i kombination med ambiti.sa m.l under eget ansvar och en kultur som f.respr.kar .ppenhet och transparens, kan m.jligg.ra f.r n.tverkande och samarbeten inom och utanf.r en organisation. Styrningen b.r vara utformad s. att ledare har m.jlighet att initiera projekt f.r att skapa rum d.r olika akt.rer kan m.tas och n.tverka. Medarbetare b.r vidare involveras i beslutsprocesser f.r skapa engagemang till att vilja n. m.l och f.r att initiera en n.tverkande kultur, d.r l.sningar kan kommuniceras fram.

Syftet med denna uppsats är att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns också ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som är vanligast förekommande och varför de är vanligast. En kvalitativ metod användes för att syftet skulle kunna uppnås. Alla informanter i undersökningen var elever som gick på gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen främst förekommer i skolan. Korridorerna var den plats på skolan där mobbningen var vanligast. Men klassrummen, idrotten och matsalen var platser på skolan där mobbning också brukade förekomma. Mobbningen förekom även på andra arenor som internet, träningsanläggningarna, pendelstationer och centrala mötesplatser där eleverna möttes efter skoltiden. Informanterna upplevde att det var ovanligt att någon utsattes för mobbning på två eller fler arenor samtidigt, men det förekom ibland. Resultatet i undersökningen visar även att den verbala formen var den vanligaste formen av mobbning som förekom. Men även den psykiska formen var relativt vanlig. Informanterna upplevde att det var E-Mobbningen och den fysiska formen som var de mest ovanliga formerna som förekom. De olika formerna användes ofta på olika platser för att mobbningen inte skulle upptäckas. Vissa informanter hade dock erfarenheter av att mobbningen ibland skedde öppet. Vissa personer som mobbades blev utsatta för flera former samtidigt. Resultatet visar även vilka former som förekommer på vilka arenor och platser och varför just vissa former förekommer på vissa platser. / The purpose with this study is to examine on which arenas and on what places in the arenas students have experiences that bullying occurs. Another purpose with the study was to examine student’s experiences of the different shapes of bullying, which shapes are most abundant and why they are most commonly practiced. A qualitative method was used so the purpose of this study could be achieved. All informants in the study were students who went to high school. The results of the survey show that students have experiences that bullying mainly occurs in school. The corridors were the location of the school where the bullying was most common. The classrooms, the physical training and the dining room were places at the school were bullying also occurred. Bullying also occurs in other arenas like internet, fitness facilities, stations and central meeting places where students meet after school. The informants felt that it was unusual for someone who was getting bullied to be exposed to bullying at two or more arenas at the same time, but it did happen sometimes even if it was unusual. The results of the survey also shows that the verbal shape was the most common form of bullying that occurred. But even the psychological shape of bullying was relatively common. The informants experiences of the digital and the physical shapes of bullying were the most unusual forms that was being practiced. The different shapes was often used in various places so the bullying would not be detected. Some informants however hade experiences that bullying occurred open and public. Some people who was bullied were exposed to several forms simultaneously. The result also shows what shapes appear on the different arenas and places and why certain shapes occur in some places.

Studien baseras på att flera rapporter visar att skolämnet teknik är ett ämne som ofta hamnar i skymundan i skolundervisningen, och att det finns stora brister i elevernas teknikkunskaper. Några av orsakerna som flera rapporter beskriver är att lärarnas ämneskunskaper ibland inte är tillräckliga vilket kan bidra till att läraren inte känner sig trygg eller har självförtroendet för att undervisa i teknik. Rapporterna visar även att teknikundervisningen sällan utgår från elevernas intresse, erfarenheter eller vardag, vilket i sin tur kan bidra till att eleverna inte anser att teknik är ett ämne som dom finner användbart, och att det då blir ointressant för eleverna. Syftet med denna studie var att ta reda på och jämföra om lärarens målsättning med undervisningen överensstämmer med elevernas uppfattning om vad lektionen handlar om. Svaren har analyserats med stöd av bland annat Goodlads teori som handlar om hur genomförd läroplan upplevs av eleverna. De kvalitativa metoderna, klassrumsobservationer, lärarintervjuer och elevintervjuer används för att uppfylla syftet med studien. Två lärare och sju elever, har deltagit i studiens intervjuer. Resultatet från denna studie visar att elevernas uppfattning av lektionens innehåll till viss del tycks stämma överens med lärarens målsättning. Det är viktigt att lärarna erbjuds möjlighet till utveckling inom teknikämnet då samhället idag gör en snabb utveckling inom teknik. Lärarnas ämneskunskaper behöver ständigt uppdateras så att de ligger i fas med det som eleverna upplever som intressant och användbart, vilket bidrar till att teknikundervisningen upplevs relevant för dem.

This study intends to describe the experiences of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools when it comes to the study-motivating folk high school course. A course which in its abbreviation has come to be called SMF. The collaboration to offer the course began in 2010 and is today offered to people who are registered at the Swedish Public Employment Service, who have reached the age of 16 and who do not have a high school diploma. SMF intends to motivate people without a high school diploma to go on to regular studies. SMF are one of two courses that the Swedish Public Employment Service has to offer unemployed people who lack upper secondary school qualifications. This points to the importance of continuously reviewing how the organizations that cooperate regarding SMF maintain and develop their cooperation to meet the needs of the unemployed who are registered with the Swedish Public Employment Service. The central question of the study is what the essence of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools regarding SMF is, and how the work between the organizations has developed over time. To develop an understanding of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools, a phenomenological method has been used where 12 informants have been able to share their experiences of the collaboration regarding SMF. The results show that reform of the Swedish Public Employment Service with its digitalization has affected the opportunities to meet in the social arenas, which has been important for the two organizations to gain insight into the working world of each other to best support the unemployed, thus also their opportunities to cooperate effectively and favorably for the individual. The results show that the essence of the collaboration around SMF is about the social arenas and the opportunities that these offered. / Denna studie ämnar beskriva upplevelserna av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna när det kommer till den studiemotiverande folkhögskolekursen. En kurs som i sin förkortning har kommit att kallas SMF. Samarbetet för att erbjuda kursen påbörjades 2010 och erbjuds idag till personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som har fyllt 16 år och som saknar gymnasieexamen. SMF ämnar motivera personer utan gymnasieexamen att gå vidare till reguljära studier. SMF är en av två kurser som Arbetsförmedlingen har att erbjuda arbetslösa som saknar gymnasiekompetens. Något som pekar på vikten av att kontinuerligt se över hur organisationerna som samarbetar gällande SMF upprätthåller och utvecklar sitt samarbete för att möta det behov som finns hos de arbetslösa som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Studiens centrala frågeställning är vad som är essensen i samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna gällande SMF, samt hur arbetat mellan organisationerna har utvecklats över tid. För att utveckla en förståelse för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna har en fenomenologisk metod använts där 12 informanter har fått dela med sig om sina upplevelser av samarbetet gällande SMF. Resultatet visar att Arbetsförmedlingens reformering med dess digitalisering påverkat möjligheterna för att mötas på de sociala arenorna vilket har haft betydelse för de båda organisationerna att få insyn i varandras världar, således också på deras möjligheter att samarbete effektivt och gynnsamt för individens bästa. Resultatet visar att essensen gällande samarbetet kring SMF handlar om de sociala arenorna och de möjligheter som dessa erbjuder

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pågår mellan förskola och barnhälsovård i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt på vilket sätt samverkansarbetet har påverkat arbetsformer och arbetets innehåll. Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter från barnavårdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollärare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus på samverkan, samarbete och samsyn. Temat fångade respondenternas positiva inställning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bättre förutsättningar i form av tillräckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete. Relationer har skapats, de olika professionerna har bytt erfarenheter och kompetenser och lärt sig tillsammans. Samsyn har utvecklats vilket påverkat arbetets innehåll i vardagen med barn och föräldrar. Samarbetet har blivit olika etablerat i de geografiska områdena. Slutsats Slutsatserna är att samverkansarbetet mellan barnhälsovård och förskola i Karlskrona kommun har haft betydelse för utveckling av det lokala samarbetet, arbetsformer och arbetets innehåll samt för personalens professionella utveckling och kompetens. Resultatet gav viktig information och kunskap om olika professioners synpunkter, upplevelser och erfarenheter av samverkansarbetet. Kunskapen är värdefull i fortsatt utvecklingsarbete för en hållbar samverkan med syftet att främja barns hälsa. Denna studie som är en del i en mer omfattande uppföljning inriktade sig på professionen. I det fortsatta uppföljningsarbetet är det betydelsefullt att också ta del av föräldrarnas synpunkter och upplevelser av samarbetet mellan barnhälsovård och förskola. / Purpose The purpose of the study was to examine different professional’s views and experiences of the collaboration work that is going on between preschool and child health care in the municipality of Karlskrona and what impact it has had for the local cooperation-, their professional development and competence, and how it has affected the work and its content. Method The study had a qualitative approach with focus group interview as method for the data collection. Four focus group interviews were carried out with 21 respondents from child health care centres and preschools in the municipality of Karlskrona. The respondents were represented by six different professions; district nurses, preschool teachers, special education teachers, child minders, department heads and headmasters. Qualitative content analysis was used as a method of analysis. Results: The analysis resulted in one theme and 13 different categories with focus on collaboration, cooperation and common foundations. The theme captures the respondents positive attitude and willingness to cooperate, while they at the same time wished better conditions in terms of enough time and structure and that the staff managers clearly shows that they support and give priority to cooperation. A bridge has started to be built over the gap between the two health promoting settings. Relationships have been created, the different professionals have exchanged experiences and competences, and have learned together. A common foundation that affects the daily work content with children and parents has been evolved. The cooperation has been established at different levels in the geographical areas Conclusion The conclusion is that the collaboration work between child health care and preschool in the municipality of Karlskrona has influenced the development of local cooperation, professional development and competence, the work and its content. The result gave important knowledge of the professionals’ views and experiences of the collaboration process. This knowledge is valuable for further development of sustainable collaboration with the aim to promote children´s health. The study, which is a part of a more extensive follow-up, was focused on the professionals. In further studies it is also important to take in consideration the parents' views and experiences of the cooperation between child health care and preschool.

Bakgrund: Under de senaste åren har debatten om ungdomars psykiska besvär hamnat i rampljuset. Undersökningar som gjorts på området visar bland annat att orsakerna, till att ungdomar upplever känslor som ångest, oro och stress, kan vara ökad individualisering och ökad valfrihet. Dagens samhälle erbjuder en rad olika valmöjligheter och livsstilar och det kan för vissa ungdomar vara en utmaning att orientera sig bland dessa.  Syfte: Med redogörelser och resonemang, som beskrivs i uppsatsen, kan man anta att de förändringar som skett, i takt med det moderna samhällets framväxt, har påverkat ungdomarnas situation i samhället. Uppsatsen syfte är att lyfta fram en grupp ungdomar som upplever ett sviktande välbefinnande och presentera deras berättelser för att på så vis synliggöra deras inställning till hur dagens samhälle påverkar deras välbefinnande. Jag vill även skapa en förståelse för hur de rör sig inom och förhåller sig till olika samhällsarenor och sociala arenor. Metod: Studien är baserad på narrativ metod. I de narrativa intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med övergripande teman. Insamling av materialet har skett genom livsberättelser med fem respondenter och under samtalets gång har följdfrågor ställts som varit relevanta i det unika mötet. Teori: Studien lyfter fram begreppen individualisering, främre och bakre region, val av livsstilar, anomi och sociala band. Dessa begrepp har varit till hjälp i analyseringen av materialet, vilket utgörs av ungdomarnas berättelser, samt i besvarandet av syftet och frågeställningarna. Resultat: Resultatet visade att förändringar inom samhällsarenor och sociala arenor har påverkat ungdomarna och deras välbefinnande. De upplever svårigheter i att förhålla sig till omgivningen, arbetslivet och orientera sig bland samhällets olika valmöjligheter. Vidare visar också resultatet att de arenor som är av betydelse för ungdomarnas välbefinnande är sociala relationer och meningsfulla aktiviteter och det är inom dessa som ungdomarna upplever att deras välbefinnande påverkas positivt. / Background: The mental state of adolescents has during the last years ended up in the spotlight. Studies have shown that the causes to the health issues have been increased individualization and increased freedom of choice. The society today offers a variety of options and lifestyles and for some adolescents it could be a challenge to choose among them.   Purpose: With statements and arguments that the study describes, one can assume that the changes that have occurred have affected the situation of the youths in the society. This essay aims to highlight a group of young people with declining well-being and present their stories to thereby display their approach to the way our society has affect their well-being. I also want to create an understanding of how they relates to different social arenas. Methodology: The study is based on narrative methodology. A semi structural interview guide with themes has been used to gathering information from the young people; the data collected consists of five life stories and follow-up questions. Theory: The terms in the study are individualization, front and back stage, the choice of lifestyles, anomie and social bonds. These terms have been helpful in analyzing the narratives and to answer the purpose.   Results: The results showed that the changes within the different social arenas have affected adolescents and their well-being. They experienced difficulties to relate to the environment, work and to orient among various choices of the society. The study also showed that the social arenas that are of importance to the adolescents’ well-being are social bonds and meaningful activities.

The objective of this essay is to examine which democratization factors that have contributed to the success of the democratization process in Costa Rica but not in Venezuela between 2000 and 2010. The theoretical framework is based on Juan Linz and Alfred Stepans five interactive arenas for a consolidated democracy. The methodology of this essay is composed of a comparative case study, which includes a most similar systems-design method. The choice of Costa Rica and Venezuela is based on their similarities in both history, culture, language and geographical location, but which have nevertheless led to such different successes in democratization between the years 2000-2010. The results show that all the five arenas have been contributing factors, while actors have played a major role in the countries various democratic developments. Costa Rica meets the requirements for all the selected democratization factors while Venezuela does not fully meet the requirements for any of them.

This study aims to utilize Juan J. Linz and Alfred Stepan's (1996) theory of democratic consolidation with its five interactive arenas to comprehend how the Belarusian dictatorship consolidated during the 1990s. A crucial aspect to achieve this aim is to ascertain whether the theory can provide clarity on when autocratic consolidation has occurred, or if it rather elucidates the process of autocratization in Belarus. The paper adopts a descriptive qualitative case study methodology with a deductive approach. By flipping the theory's perspective and examining how the regime undermined the arenas to strengthen autocracy, the study reveals the extent to which Belarus fulfills Linz and Stepan's (1996) three criteria of behavioral, attitudinal, and constitutional consolidation to gain insights into the consolidation of the Belarusian dictatorship. The findings reveal that the Lukashenko-led Belarusian regime systematically eroded aspects across all five arenas to consolidate its dictatorship. However, given the unascertainable attitudinal consolidation that transpired in Belarus during the 1990s, the study cannot pinpoint when autocratic consolidation occurred. Instead, it concludes that an autocratization process began under Lukashenko's rule, facilitated by political, social, legal, institutional, and economic maneuvers aimed at consolidating power. Taken together, the results deepen our understanding of what strategies autocratic regimes may employ to strengthen autocracy.