Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i den politisk kommunikationen på digitala plattformar beroende på vilken målgrupp kommunikationen riktar sig till samt analysera hur dessa skillnader utspelar sig. Målet är att ge en djupare förståelse för hur politisk kommunikation är anpassad till olika målgrupper och hur strategier och budskap är utformade för att nå och engagera väljare i olika åldersgrupper. Forskningsfrågan som ska besvaras är: Hur anpassar politiska partier sin kommunikation på digitala plattformar för att nå sin målgrupp? Huvudmaterialet består i första hand av primärkällor, men även sekundära källor förekommer. Till de primära källorna hör bland annat Instagraminlägg från Moderaterna (MUF) och Socialdemokraternas Ungdomsförbunds (SSU) sidor samt Facebookinlägg från Moderaterna (M) och Socialdemokraternas (S) officiella sidor. De sekundära källorna består huvudsakligen av tidigare forskning och artiklar. Studiens teoretiska ramverk bygger på Gunnar Sjöbloms teorier om de tre politiska arenorna och Jürgen Habermas teorier om det offentliga samtalet och det fria ordet, metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatserna visar bland annat att ungdomsförbund, som riktar sig till en yngre målgrupp, tenderar att ha en mer informell och humoristisk ton medans de officiella partierna, som riktar sig till en äldre målgrupp, tenderar att kommunicera mer objektivt och formellt. / The purpose of the study is to investigate whether there are differences in political communication on digital platforms depending on which target group the communication is aimed at and to analyze how these differences play out. The goal is to provide a deeper understanding of how political communication is adapted for different target groups and how strategies and messages are designed to reach and engage voters in different demographic groups. The research question to be answered is: How do political parties adapt their communication on digital platforms to reach their target group? The main material consists primarily of primary sources, but secondary sources also occur. The primary sources include, among other things, Instagram posts from the pages of the Moderate Youth Union (MUF) and the Social Democrats Youth Union (SSU), as well as Facebook posts from the official pages of the Moderates (M) and the Social Democrats (S). The secondary sources mainly consist of previous research and articles. The study's theoretical framework is based on Gunnar Sjöblom's theories about the three political arenas and Jürgen Habermas theories about the public sphere and free speech, the method used is a qualitative content analysis. The conclusions show, among other things, that youth associations, which are aimed at a younge target group, tend to have a more informal and humorous tone, while the official parties, which are aimed at an older target group, tend to communicate more objectively and formally.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen, WHO klassar våld i nära relation som ett globalt folkhälsoproblem som drabbar mer än en tredjedel av kvinnor runt om i världen. Trots att mycket forskning pekar på att kvinnor i åldern 16-24 är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relation, är våld som förekommer i ungas parrelationer relativt ouppmärksammat i Sverige. Forskning visar vidare att unga ofta har en bristfällig kunskap i att definiera vilka beteenden som är lämpliga och våldsamma i en parrelation. Syfte: Syftet med studien var att kvantitativt undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer samt genom fokusgrupper att undersöka unga tjejers attityder till våld i ungas parrelationer. Metod: För att undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer användes tvärsnittsdata från en nationell kartläggning om våld mot barn. För att undersöka de unga tjejernas attityder till våld i ungas parrelationer användes en kvalitativ ansats och åtta tjejer i åldrarna 15-16 intervjuades i tre fokusgrupper. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten från den kvantitativa undersökningen visade att det är vanligare att tjejer både är offer och förövare gällande fysiskt våld i sina parrelationer. Totalt uppgav 2,5 procent av tjejerna att de hade blivit slagna av en partner och respektive 1,1 procent av tjejerna uppgav att de hade slagit en partner. Motsvarande siffror för pojkarna var 0,9 procent respektive 0,2 procent. Resultaten visade också att tjejer i större utsträckning utsätts för sexuellt och fysiskt våld som kräver sjukvård i sina parrelationer än pojkar.Analysen av intervjumaterialet resulterade i två kategorier: Attityd och definition och vidare kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd”. Kategorin ”Attityd och definition” lyfter de unga tjejernas definitioner av olika våldstyper samt vilka situationer de betraktar som förmildrande för att använda våld i en parrelation. Kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd” lyfter olika arenor unga söker sig till för att få stöd om de mår dåligt i sina parrelationer samt olika utmaningar som försvårar hjälpsökande ur en destruktiv parrelation. / Background: World Health Organization, WHO lists intimate partner violence as a global health problem affecting about a third of women around the world. Despite that a lot of research show that women in the ages of 16-24 are particularly vulnerable of being exposed to intimate partner violence, intimate partner violence that occur in adolescent relationships is relatively unattended in Sweden. Further research has shown that adolescent’s often lack knowledge about what constitutes appropriate and abusive behaviors in an intimate relationship. Aim: The aim of the study was to quantitatively examine the prevalence of dating violence among adolescent’s and by focus groups examine young girls attitudes towards dating violence among adolescent’s. Method: In order to examine prevalence of dating violence among adolescent’s cross-sectional data from a national survey about violence against children was used. To examine the young girl’s attitudes towards dating violence among adolescents a qualitative approach was used and eight girls aged 15-16 was interviewed using three focus groups. The interviews were recorded, transcribed and later analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results from the quantitative analysis showed that it is more common that girls are victims and perpetrators of physical violence in their intimate relationships. Totally 2,5 percent of the girls in the study had been hit by a partner and 1,1 percent of the girls reported that they had used physical violence against a partner. Corresponding numbers regarding the boys were 0,9 and 0,2 percent. The results also showed that girls to a greater extent are exposed to sexual and physical violence requiring health care in their intimate relationships than boys.The qualitative content analysis resulted in two categories: “Attitude and definition” and “Possibilities and challenger for support”. The category “Attitude and definition” raises the young girl’s definitions of different types of violence and which situations they consider to be mitigating for using violence in a relationship. The category “Possibilities and challenges for support” raise different arenas young girl’s reach for in order to get support if they feel bad in their relationships and also different challenges that prevent help searching from a destructive relationship.

Denna översiktsstudie syftar till att undersöka våld i ungas parrelationer oavsett sexuell läggning och belysa kunskapsluckor inom fenomenet. Ytterligare syftar studien till att undersöka ungas upplevelse av våldet genom att identifiera hur unga hanterar våld, riskfaktorer kopplat till våldet och vilka konsekvenser våldet kan medföra. Studiens målgrupp är unga personer mellan 12–25 år, oavsett kön och sexuell identitet. Eftersom det finns lite forskning inom området har en kvalitativ scoping review valts ut som metod. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en innehållsanalys för att fånga vad som är relevant för syfte och frågeställningar. Det slutliga materialet analyserades med hjälp av begreppen intersektionalitet, skam, stigma och normaliseringsprocessen. Begreppen valdes ut för att fånga hur sociala kategorier korsas och skapas i samhället tillsammans med skam och stigma inom fenomenet våld i ungas parrelation. I diskussionen och slutsatsen beskriver författarna att våld i ungas parrelationer är påverkat av dess utvecklingsprocess och omkringliggande faktorer, såsom uppväxt, skola och kamrater. Slutsatsen beskriver att unga personer kan ha olika upplevelser av våldet beroende på omkringliggande faktorer och utifrån vilka sociala kategorier den unge tillhör.

Botswana's democracy has been labeled as ‘the African Miracle’ by the international community. However, in its 50 years of independence, there has been no change in government from the ruling party and the opposition is institutionally weak. The purpose for this study is to analyze the extent of democratic consolidation in Botswana and to try to analyze the challenges in the processes of democratic consolidation. In order to answer the research questions that are put forth in this study, Linz and Stepan’s theoretical framework were used against empirical evidence about Botswana from its independence in 1965 to 2015. The results show that in Botswana the democracy is not consolidated and point toward a more stable democracy than a deeply consolidated democracy. Stable democracy is centered upon the actual functions rather the depth of democracy. The main challenges for further democratic consolidation is the constitutional framework that lack accountability for the executive, the longevity of a dominant party system, the uneven ‘playing field’, the weak opposition, the restrictions and limitation upon the independent media and the civil society. Botswana’s exceptional reputation is exaggerated, while the country have had uninterrupted elections, the depth and quality of the democracy is shallow.

<p>The purpose of this study is to gain understanding of how self employed entrepreneurs (hereafter referred to as “entrepreneurs”) develop their competence based on their perceived learning space. The main question is: How do these entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space? Other questions relevant for the study are: How important is the social environment for these entrepreneurs and how do they interact with their social environment in order to develop their competence. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews with six entrepreneurs were conducted, during March and April 2008. The main finding of this study is the process by which the entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space. This is done through interaction with the entrepreneurs’ social environment. With a specific work task in mind, the entrepreneur evaluates his/her own competence in order to solve the task at hand, and in parallell search for the needed competence in his/her social environment. The social environment is therefore found to be very important to the entrepreneurs in the study. The active and conscious interactions lead to learning and in turn to development of the individual competence. This approach is essential for the entrepreneur to keep up-to-date and to stay attractive on the work market. Another finding in the study is how the entrepreneurs are forced to be more selective in the development of their competence, compared to a traditional employee, i.e. the entrepreneur needs to be more aware of whether he or she will gain anything from engaging in the specific activity. The responsibility for development of the individual competence lies solely on the entrepreneur. The development of the competence is however not separated from the overall responsibility of the business, but can be seen as part of the daily work.</p>

The purpose of this study is to gain understanding of how self employed entrepreneurs (hereafter referred to as “entrepreneurs”) develop their competence based on their perceived learning space. The main question is: How do these entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space? Other questions relevant for the study are: How important is the social environment for these entrepreneurs and how do they interact with their social environment in order to develop their competence. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews with six entrepreneurs were conducted, during March and April 2008. The main finding of this study is the process by which the entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space. This is done through interaction with the entrepreneurs’ social environment. With a specific work task in mind, the entrepreneur evaluates his/her own competence in order to solve the task at hand, and in parallell search for the needed competence in his/her social environment. The social environment is therefore found to be very important to the entrepreneurs in the study. The active and conscious interactions lead to learning and in turn to development of the individual competence. This approach is essential for the entrepreneur to keep up-to-date and to stay attractive on the work market. Another finding in the study is how the entrepreneurs are forced to be more selective in the development of their competence, compared to a traditional employee, i.e. the entrepreneur needs to be more aware of whether he or she will gain anything from engaging in the specific activity. The responsibility for development of the individual competence lies solely on the entrepreneur. The development of the competence is however not separated from the overall responsibility of the business, but can be seen as part of the daily work.

Idrottsarenor, och för denna uppsats del, ishockeyarenor, har med åren kommit att få större betydelse än bara den betydelsen den skapar för själva idrottsföreningen och laget som spelar där. Allt fler arenor har fått ett så kallat multi koncept och således blivit multi-arenor. Arenor som kan användas till en rad olika evenemang, som exempelvis ishockeymatcher, curling turneringar, konferenser, musikkonserter och andra typer av evenemang. I denna studie, med hjälp av tre studieobjekt, Läkerol arena i Gävle, Löfbergs arena i Karlstad och Cloetta Center i Linköping, avser författarna att belysa och bättre förstå fenomenet med multi-arenor. Främst utifrån vilken betydelse en sådan arena har för besöksnäringen i staden, hur arenan kan skapa nya evenemangsmöjligheter, om den förbättrar stadens image som helhet och om en sådan arena kan fungera som en symbol. För att bättre förstå detta fenomen kommer uppstasen ha ett producentperspektiv, det vill säga att uppsatsen kommer fokusera kring producenterna av arenan och turismnäringen i de aktuella städerna. Genom detta är de metoder som använts i denna studie främst kvalitativa intervjuer med producenter, det vill säga arenaansvariga och kommunföreträdare för besöksnäringen. Vidare har även en innehållsanalys av de aktuella städernas resebroschyrer gjorts, för att se hur arenan används i marknadsföringen och så har även de respektive länens regionala utvecklingsplaner studeras, för att se hur de avser använda sin multi-arena. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts för detta är en socialkonstruktivistisk teori, med en hermeneutisk tolkningslära. Dem teorier som främst använts i denna uppstats, för att belysa problemområdet och besvara syftet, är teorier kring evenemang, sportevenemang, multi-arenor, evenemangsplanering, konkurrens, regional utveckling, imageskapande och symboler. Den empiriska insamlingen av data presenteras sedan i tre kapitel (5,6 och 7), där det första av dessa kapitel inriktas mot befintlig marknadsföring och planering, således data från resebroschyrer och regionala utvecklingsplaner, medan de två övriga empirikapitlen fokuserar kring dem intervjusvar som inkommit till denna studie, och har således större fokusering kring producenternas åsikter, förhoppningar och arbetsmetoder för att skapa en attraktionskraftig arena. Sedermera analyserars den insamlade datan mot de tidigare presenterade teorierna i kapitel 8, där även en viss diskussion förs kring de berörda områdena, för att sedermera komma fram till de mer avgränsade slutsatserna som denna studie mynnar ut i. Där de främsta slutsatserna är att de olika arenorna har bidragit till att skapa större evenemangsmöjligheter för de olika städerna, arenorna har även förbättrat städernas image, och kan också i vissa fall fungera som symboler för de olika städerna. Genom detta, möjliggörs det att konstatera att arenorna har haft en positiv inverkan på turismströmmarna till de olika städerna, dock är det fortfarande så att samtliga arenor fortfarande är av störst relevans för de respektive ishockeylagen som spelar där. Det finns också sociala skillnader mellan de tre städerna som medför vissa skillnader dem emellan, men de övergripande dragen är detsamma för samtliga tre studieobjekt. / Sports centers, and in the case of this study, ice hockey arenas, have begun to bear more meaning than just an arena for sporting events and for the local athletic association. More and more stadiums have been developed into so called multi-purpose stadiums, and that means that those stadiums can host more than one form or type of event, whether it is a concert, sports meet or a convention. This study focuses on three different multi-purpose stadiums in three different Swedish cities. These stadiums are Läkerol Arena in Gävle, Löfbergs Arena in Karlstad and Cloetta Center in Linköping. By studying these stadiums, the authors of this study want to examine the phenomenon with multi-purpose stadiums. The authors want to see how much a multi-purpose stadium of this sort affects the tourism in a city that has one such stadium, furthermore if said stadium can be able to create new possibilities for events, if the stadium improves the city’s image and if such a stadium can become a symbol for a city or region. To better understand this phenomenon, this study will follow the producers’ perspective, that is, focus on the different producers that help develop the arena, attract new events as well as the producers of the tourism industry in these cities. This paper will use methods for research that focus on qualitative interviews with different producers, that is, those in charge of the stadiums and those in charge for the tourism industry in each city. This study furthermore includes a content analysis of these different cities’ travel brochures, to see how the stadium is being branded in said brochures. In addition to the brochures, the regional development plans of Gävle, Karlstad and Linköping, have also been studied to see whether or not the stadium in each city is included in their plans for further development. The epistemological approach of this study is of a social-constructivist type with hermeneutic interpretation learning. The various theories used for this paper, help to illustrate the problem area and further answer the aim of this study. These theories have their roots in events, sporting events, multi-purpose stadiums, event planning, competition, regional development, image-making and symbolism. The empiric data is presented further through chapters 5 to 7, where the first of these chapters focuses on existing branding and planning, thus presenting the information gathered from brochures and regional development plans whereas the remaining two chapters present the information gathered from the interviews that where conducted during this study, and thus focus on the producers thoughts, hopes and work methods to create a highly attractive stadium. The last chapters consist of the analysis of the gathered empirical as well as the theoretical material, where a discussion is held about the affected fields, to come to conclusions that mark the ending of this study. The main conclusions being the contribution the various stadiums make towards broader event possibilities for the various cities as well as the improved images of said cities with the help of these multi-purpose stadiums and the symbolic value these stadiums have brought to the cities and regions they are built in. To conclude this, these stadiums have had a positive impact on the tourism flows within their cities. Although, one must remember that these stadiums are most relevant to the hockey teams that play in these stadiums. Furthermore, there are some social differences between the cities of Gävle, Karlstad and Linköping that differentiate these cities from one another, but the overall traits are still very similar between these three study objects.

The purpose of the paper is to study whether there are any democratic tendencies in Belarus. The question that the paper intends to answer is, are there any signs of democracy in Belarus. The paper is based on a qualitative case study where the paper is assessed with Juan J Linz and Alfred Stepans (1996) theory about five interactive arenas where they explain how a democracy is consolidated. The five arenas are Civil society, Political society, Rule of law, State apparatus and Economic society. Regarding the result, this study has shown that Belarus has a very low grade of democracy tendencies in every arena and much of that because the president Aleksandr Lukasjenko’s undemocratic authoritarian regime. Only in the economic arena there are some small democracy tendencies. The conclusion is that Belarus won’t make required democratic changes as long as Lukasjenko rules the country.

Internet är idag en ny arena där alla delar med sig av information till alla. Det nya Internet, Webb 2.0, handlar om interaktivitet, kommunikation och dialog. Medborgare och intressenter vill ha större insikt och bättre möjligheter att påverka. De som bidrar med kunskap och synpunkter vill veta hur bidragen påverkar verksamheten, annars slutar de föra dialog. Regering och riksdag vill även att effektiviteten och tillgängligheten till myndigheternas tjänster ska öka. Tidigare forskning visar att det finns en trend mot ämnesarenor och att det kan föreligga ett paradigmskifte från fokus på tjänsteleverans till nätverkade myndigheter som involverar medborgare och intressenter i sin verksamhet. Detta ställer nya krav på riktlinjer och strategier. För att explorativt undersöka dessa trender och fenomen har representanter för tre svenska myndigheter intervjuats. De empiriska resultaten har sedan belysts med nyinstitutionell teori och analyserats med hjälp av lednings- och kommunikationsstrategiska teorier och koncept. Studien konstaterar att de tre undersökta myndigheterna har tagit små steg för att närma sig de virtuella ämnesarenorna. Vissa medarbetare deltar i sociala medier, men deltagandet är inte formaliserat och insikter och lärdomar aggregeras inte inom organisationerna. Samtidigt som kunskapen om sociala medier är relativt låg verkar det finnas institutionaliserade myter som påverkar beslutssituationen. Myndigheternas ledningsgrupper är åldersmässigt relativt homogena. De träffar varandra inom sektorn regelbundet och avvaktar och följer de andra myndigheternas exempel. Den nya e-logiken utmanar de befintliga maktstrukturerna och myten om expertis genom att externa aktörer får mer makt över verksamhetsutvecklingen än tidigare. För att börja delta fullt ut i dialogen på de virtuella ämnesarenorna krävs sannolikt en förändring i verksamhetskulturen och eventuellt behövs ett generationsskifte. Genom deltagande i några väl utvalda e-projekt kommer lärdomar och insikter som kan ge beslutsunderlag för att gå vidare. Erfarenheterna kan leda till att de institutionaliserade myterna kommer att börja förändras så att det förutspådda paradigmskiftet tar plats. / Internet has been transformed. The new Internet, Web 2.0, is all about interactivity, communication and conversations. Citizens and stakeholders demand transparency and influence. The individuals that contribute their knowledge and views demand insight into how their contribution is used to develop the organization, or they leave the conversation. At the same time the Swedish parliament requires improved efficiency, availability and access to government services. Previous research shows there is a trend towards issue arenas where issues and topics, not organizations, are at the center of communication. The emergence of e-government represents a paradigm shift, from emphasizing standardization and cost-efficiency, to an emphasis on coordinated network building, external collaboration, and customer services. This transformation from bureaucracy to networked governance requires new strategies. To explore these trends and phenomena research interviews have been conducted with representatives for three Swedish government agencies. The empirical findings have then been illuminated with neo-institutional theory and analyzed with governance and communication strategy concepts and theories. The findings show that the three agencies have taken some small steps toward the virtual issue arenas. Some employees participate in social media, but the participation isn’t formalized and knowledge isn’t aggregated within the organizations. The general knowledge of social media is low and there seems to be institutionalized myths affecting the decision environment. Management consists of members of similar age. Top management from different agencies in the sector frequently meets, and the agencies await and follow the other agencies examples. The new e-logic challenges existing power structures, as well as the myth of authority, since external actors gain power over business development. In order to fully participate in the conversation in virtual issue arenas, a change in organizational culture is likely needed, and potentially generational change might be necessary to facilitate the change in culture. Engaging in a few, carefully selected e-projects will enable the agencies to learn and expand the engagement gradually. The accumulated experience may lead to a change in the institutionalized myths, thus enabling the predicted paradigm shift.