<p>Studien undersökte om de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras av reklam. En experimentell design användes där 204 studenter bedömde sitt intryck av en reklam, vars manipulationsgrad varierade. Ett frågeformulär som mätte upplevd osårbarhet mot manipulation fylldes även i. Deltagarna ansåg att de var relativt osårbara mot att manipuleras samt att andra påverkades mer av reklam än de själva. Hypotesen att de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras bekräftades inte. Studien lyckades dock inte manipulera reklamernas manipulationsgrad på ett tillfredsställande sätt, därav bör framtida forskning utveckla ett reliabelt mätinstrument innan de undersöker sambandet mellan illusionen av osårbarhet och att manipuleras.</p>

<p>This essay discusses and criticizes Richard Swinburne's inductive argument for the existence of God. In his The Existence of God, Swinburne aims at showing that the existence of God is more probable than not. This is an argument taking into consideration the premises of all traditional arguments for the existence of God. Swinburne uses the phenomena and events that constitute the premises of these arguments as evidence in an attempt to show that his hypothesis is more probably true than nor. Swinburne pursues this task by way of applying Bayes' theorem. The aim of this essay is normative - to judge the strength of Swinburne's argument for the existence of God. My primary objections towards Swinburne is that he professes a subjective concept of probability, that he relies too heavily on simplicity as a virtue of plausible and probable hypotheses and that his concept of God involves an incoherent picture of God's nature. I question not only the actual success of Swinburne's project but what his argument, if it had been successful, would have been able to establish.</p> / <p>Denna uppsats diskuterar och kritiserar Richard Swinburne's induktiva argument för Guds existens. I sin The Existence of God, försöker Swinburne visa att Guds existens är mer trolig än inte. Detta argument tar alla traditionella argument för Guds existens i beräknande.. Swinburne  använder de fenomen och händelser som utgör premisser för dessa argument som bevis i ett försök att visa att hans hypotes är mer trolig än inte.  Han genomför detta genom att använda sig av Bayes teorem. Syftet med denna uppsats är normativt - att bedöma styrkan I Swinburnes argument för Guds existens.  Mina primära invändningar mot Swinburne är att han  använder sig av ett subjektivt sannolikhetsbegrepp, att han förlitar sig allt för starkt på enkelhet som en förklaringsmässig dygd och att hans Gudsbegrepp inbegriper en inkoherent bild av Guds natur. Jag ifrågasätter den faktiska framgången i Swinburnes  projekt, och även vad Swinburne hade kunnat fastställa om hans projekt hade varit framgångsrikt.</p>

<p>Syftet i detta arbete har varit att finna argument för slöjden som ämne i skolan. Vi har gjort en undersökning där vi använt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda på hur 52 vuxna i vår geografiska närhet resonerar om slöjdens innehåll och värde. Vad har de lärt sig från slöjden, har de haft någon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden är viktig i skolan och i så fall varför/varför inte.</p><p> </p><p>Vår studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta på varierande sätt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop både starka och svaga argument för slöjden som ämne i skolan. Många av de argument våra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rådande läroplan och vad tidigare forskning säger. Dock fann vi ett argument som föll utanför vad läroplanen säger att slöjden syftar till; att slöjden är yrkesförberedande. Vi kunde också se att nyttan med slöjden är något som verkar uppenbara sig senare i vuxenlivet. Vi kunde inte se några samband mellan vilken läroplan respondenterna undervisats utifrån och hur de resonerar kring slöjden. Något som vi kom att inse i arbetets slutskede var hur vår teoretiska kunskapssyn kommit att vara en bidragande orsak till varför slöjden överhuvudtaget ifrågasätts.</p><p> </p><p>Vårt upplägg består i att först återge hur slöjden motiverats som ämne historiskt sett för att sedan komma in på den aktuella forskning som finns om slöjd. Sedan presenterar vi resultatet av vår egen studie. Avslutningsvis diskutera bland annat kunskapsbegreppets vikt i frågor som vi berört angående slöjden.</p>

<p>The paper deals with the problem of the moral status of human embryos <em>in vitro</em> obtained via somatic cell nuclear transfer, <em>in vitro</em> fertilization and similar biotechnologies. The purpose of research is to investigate whether it is possible to ascribe the position of full moral status to the embryo <em>in vitro</em> relying on its intrinsic properties. In particular, the property of totipotency of a human zygote was taken as presupposition in carrying out further moral assessments. To achieve these goals I have examined the applicability of the potentiality argument for evaluating moral status of the embryo within the frameworks of modal logic. The potential of the human embryo to become a person with full-fledged number of moral rights was interpreted using real, dispositional and counterfactual predicates. It was found that the role of potentiality argument is reduced to a precautionary principle and it failed to provide full moral status to the embryo <em>in vitro</em>. The potential of the embryo proper has a strong relational component that assigns it certain instrumental value. The latter implies that biomedical experimentation with the embryos <em>in vitro</em> cannot be considered as morally unacceptable.</p>

<p>Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). </p><p>Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, </p><p>i ett debatt- och ett granskande program. </p><p>Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?</p><p>Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.</p><p>Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. </p><p>Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.</p><p>Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) </p><p>Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. </p><p>Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program.</p><p>Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, </p><p>Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.</p>

<p>During my education I have frequently noticed that pupils do not like science or find it hard and dull. The purpose with this investigation is to find out how pupils experience their science education and if they can understand the arguments for studying the subject at school.</p><p>I have made a questionnaire study among pupils in grade 8 and 9. After analyzing their answers I have interviewed some of the pupils to get answers on further questions.</p><p>The investigation resulted in conclusion that pupils have hard to connect their science-education to their everyday lives. The most important element in forming the pupil’s opinions about science is their relation to the teacher and how the lessons are set-up.</p><p>The following questions will be answered in this paper:</p><p>Do pupils understand why they have science at school?</p><p>Can the pupils see the use of scientific knowledge in their everyday life?</p><p>How do pupils look upon their science education?</p> / <p>Jag har flera gånger under min utbildning fått uppfattningen att eleverna tycker att NO är svårt och tråkigt. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna egentligen upplever sin NO-undervisning och om de kan förstå argumenten för att det finns som ämne i skolan.</p><p>Jag har gjort en enkätundersökning bland elever i år 8 och 9. Efter att ha analyserat svaren från enkäterna har jag intervjuat ett urval av dessa elever för att få svar på ytterligare frågor.</p><p>De resultat som framkom är att eleverna har svårt att koppla sin NO-undervisning till sina vardagsföreställningar. Den faktor som är mest betydelsefull när det gäller elevernas inställning till NO är deras relation till pedagogen och hur denne lägger upp sin undervisning.</p><p>De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är följande.</p><p>Förstår eleverna varför de har NO i skolan?</p><p>Kan eleverna se att de har någon nytta av sin NO-kunskap i sin vardag?</p><p>Hur ser eleverna på sin NO-undervisning?</p>

The 10th volume of the working paper series contains two papers contributed by SFB-members. The first paper “Single prosodic phrase sentences” by Caroline Féry (A1) and Heiner Drenhaus (C6, University of Potsdam) investigates the prosody of Wide Focus Partial Fronting in a series of production and perception experiments. The second paper “Focus Asymmetries in Bura” by Katharina Hartmann, Peggy Jacob (B2, Humboldt University Berlin) and Malte Zimmermann (A5, University of Potsdam) explores the strategies of marking focus in Bura (Chadic).

(Chadic), which exhibits a number of asymmetries: Grammatical focus marking is obligatory only with focused subjects, where focus is marked by the particle án following the subject. Focused subjects remain in situ and the complement of án is a regular VP. With nonsubject foci, án appears in a cleft-structure between the fronted focus constituent and a relative clause. We present a semantically unified analysis of focus marking in Bura that treats the particle as a focusmarking copula in T that takes a property-denoting expression (the background) and an individual-denoting expression (the focus) as arguments. The article also investigates the realization of predicate and polarity focus, which are almost never marked. The upshot of the discussion is that Bura shares many characteristic traits of focus marking with other Chadic languages, but it crucially differs in exhibiting a structural difference in the marking of focus on subjects and non-subject constituents.

This book is a contribution to the debate of the metaphysics and value of death. The metaphysical problems of death are closely connected with the debate of personal identity. In Chapter Two, I defend the view that human persons are human organisms. This view, often called "Animalism," is apparently incompatible with a standard account of personal identity over time, "the Psychological View." I try to show how the Animalist can accommodate the intuitions that seem to support the Psychological View. In Chapter Three, I discuss the thesis that human persons cease to exist when they die, a thesis that has bearing on several metaphysical and ethical questions. Recently, many materialists have attacked the thesis, arguing that human persons continue to exist after death as corpses. In opposition to this popular view, I argue that human animals, and hence human persons, do go out of existence at death. Epicureans deny that death is an evil for the one who dies. Their arguments are based on what will be called "the missing subject problem." In Chapter Four, I aim to show that Epicureanism survives the objections that have been put forward in current literature. But I also argue that a more convincing case can be made against the Epicurean view. Anti-Epicureans typically base the view that death is sometimes bad for the deceased on the "deprivation approach." This approach seems to have the unsavory consequence that prenatal non-existence, too, is a great evil. Recently, proponents of the deprivation approach have suggested a number of ways of avoiding this implication. In Chapter Five, I argue that all these attempts fail, and that it is preferable to accept the consequence. In Chapter Six I turn to the question of the reasonableness of the special concern that most people have for their own deaths. I claim that this issue should be treated in the light of the more general question of the justifiability of special concern about one's own future. It is often held that such concern is justified if and only if "Non-Reductionism" about personal identity is correct. I argue, on the contrary, that it is unjustified whether or not Non-Reductionism is true.

The paper deals with the problem of the moral status of human embryos in vitro obtained via somatic cell nuclear transfer, in vitro fertilization and similar biotechnologies. The purpose of research is to investigate whether it is possible to ascribe the position of full moral status to the embryo in vitro relying on its intrinsic properties. In particular, the property of totipotency of a human zygote was taken as presupposition in carrying out further moral assessments. To achieve these goals I have examined the applicability of the potentiality argument for evaluating moral status of the embryo within the frameworks of modal logic. The potential of the human embryo to become a person with full-fledged number of moral rights was interpreted using real, dispositional and counterfactual predicates. It was found that the role of potentiality argument is reduced to a precautionary principle and it failed to provide full moral status to the embryo in vitro. The potential of the embryo proper has a strong relational component that assigns it certain instrumental value. The latter implies that biomedical experimentation with the embryos in vitro cannot be considered as morally unacceptable.