Abstract The aim of this survey has been to achieve knowledge about Asperger syndrome. What does this require of the pedagogue? How should the physical environment be designed in a classroom for pupils with Asperger syndrome? With qualitative interviews of one special pedagogue and one teacher in class 1-3, the level of knowledge has become better about how pupils with Asperger syndrome cope with situations in school, but also how the pedagogue can relate by being flexible and by practising one’s occupational role professionally. There is not a general method that works. It is the pupil on an individual basis who desides her or his needs or their capabilities. As a pedagogue it is always walking a tightrope to find the path and the solutions in different conflicts that will arise and support the pupils with Asperger syndrome with tools to gain understanding for different social situations in the classroom. / Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om vad Asperger syndrom är, vilka krav det finns på pedagogen och hur en fysisk miljö bör se ut för elever med Asperger syndrom. Med kvalitativa intervjuer av en specialpedagog och en lärare i årskurs 1-3 har vetskapen blivit större om hur elever med diagnosen Asperger syndrom klarar av situationer i skolan men också hur man som pedagog kan förhålla sig, genom att vara flexibel och utöva sin yrkesroll professionellt. Det finns inte en given metod som fungerar, utan det är eleven som individ som avgör vad just hon eller han behöver eller klarar av. Som pedagog är det en evig balansgång att finna vägar och lösningar i olika konflikter som uppstår, samt att ge elever med Asperger syndrom verktyg för att få förståelse för olika sociala situationer i klassrummet.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking. / The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla. / The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.

When viewing ambiguous figures, individuals can exert selective attentional control over their perceptual reversibility behaviour (e.g., Strüber & Stadler, 1999). In the current study, we replicated this finding but we also found that ambiguous figures containing faces are processed quite differently from those containing objects. Furthermore, inverting an ambiguous figure containing faces (i.e., Rubin’s vase-face) resulted in an “inversion effect”. These findings highlight the importance of considering how we attend to faces in addition to how we perceive and process faces. Describing the perceptual reversal patterns of individuals in the general population allowed us to draw comparisons to behaviours exhibited by individuals with Asperger Syndrome (AS). The group data suggested that these individuals were less affected by figure type or stimulus inversion. Examination of individual scores, moreover, revealed that the majority of participants with AS showed an atypical reversal pattern, particularly with ambiguous figures containing faces, and an atypical inversion effect. Together, our results show that ambiguous figures can be a very valuable tool for examining face processing mechanisms in the general population and other distinct groups of individuals, particularly those diagnosed with AS. / October 2008

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner. De försöker själva och tillsammans med partnern finna lösningar i samspelet. Till hjälp attfinna lösningar har varit insikt om de egna svårigheterna, stöd riktat till AST-problematiken och att få hjälp i parrelationen.Avlastning framför allt genom utökad tid i förskola beskrivs som väsentlig. Önskemål framförs om att stödet ges med enhelhetssyn på familjen, att stödet anpassas och möjlighet att få samtala med föräldrar med liknande problematik. Studienvisar att föräldrarna efterfrågar stöd i sitt föräldraskap och att ytterligare studier behövs för att kunna möta dessa föräldrarsoch deras barns och partners behov. / The purpose of this study is to examine the needs and wishes of support in the parental role described by parents with diagnosis within the autism spectrum from a parental perspective. Another purpose is to contribute to increased knowledge to a discussion of the design of support for these families. The study is qualitative with interviews carried out in a semistructured format. Eight parents were interviewed. The parents describe their own difficulties, the difficulties in the interaction with the children and with their partner. They try to find solutions in the interaction both by themselves and with their partner. Helpful for finding solutions has been insight into their own difficulties, aid directed at problems related to their diagnosis and to get help in relationship. Relief, particularly through extended time in preschool described as essential. Wishes were expressed that the support is given with a holistic view of the family, that the support is adapted to the parental diagnosis and that opportunity to talk with parents with similar problems is provided. The study shows that the parents desire support in their parenting, and that further studies are needed to meet these needs of these parents, their children andtheir partner.

Being in a relationship where the partner has Asperger's syndrome makes you indirectly affected by their disability as it affects not only the disabled but also the partner. The partner may be faced with a lack of understanding from their partner with Asperger's syndrome and from its surroundings, where the syndrome including causes, limits ability in social interaction and communication. The study is a qualitative study based on six asynchronous interviews conducted via email with partners who are in a relationship with a partner who has Asperger's syndrome. The aim of the study was to increase understanding and to highlight partners experience to be in a relationship where the other partner has Asperger's syndrome and how outside support from the environment is perceived. Results of the study showed that all six partners felt that everyday life was structured around the partner with Asperger's syndrome. There was a perceived feeling of loneliness because of the partner with Asperger's syndrome not caring about the partner and of being the one taking the greatest responsibility in everyday life for it to work. There was a feeling of stress, anxiety, lost confidence and frustration but there was also a strong desire and commitment to their partner with Asperger's syndrome. There was a strong love for the partner with Asperger's syndrome and a willingness to get the couple relationship to work. The results show that partners need and want support from the environment. It is important that they receive the support they need. The type of support needed varies but the important thing is that it is flexible, tailored and personalized for the couple or the individual partner's needs. The results indicate that there is a benefit for the couple relationship when the partner with Asperger's syndrome has a diagnosis. Both parties can thus get a better understanding of why certain things are the way they are and then work from there.

Normal children acquire the necessary social habits without being consciously aware of this, they learn instinctively. (Author’s translation from Swedish to English) (Asperger & Frith, 1998, s. 21)   This essay is about people who do not learn to socialize, the social habits, instinctively but through conscious learning. We have interviewed three adults with the diagnosis of Asperger syndrome with the aim to let them tell us about what it means to have a neuropsychiatric disability. We will briefly describe how the Asperger syndrome is described in the literature and what facilities are offered within the Swedish health care system. A diagnosis refer to a deviation from what is assumed to be the normal, therefore we will put forward theories concerning the norm of normality and normativity. We have tried through a theoretical discussion to deepen our understanding of identity formation and found the following arguments are reliable individual identity is shaped by three sub-aspects of identity; the identity of biological, psychological identity and social identity. Based on these theoretical arguments, a reasoning regarding how this affects what people with Asperger syndrome will and can tell us about when they talk about how they perceive their life before and after they have been diagnosed. Our intention is to critically discuss how identity formation is affected and how normality are handled and experienced by a group people with this diagnosis. / Normala barn tillägnar sig nödvändiga sociala vanor utan att vara medvetet uppmärksamma på detta, de lär sig instinktivt. (Asperger & Frith, 1998, s. 21) Denna uppsats handlar om människor som inte lär sig sociala vanor instinktivt utan att säger sig att göra det genom medveten intellektuell inlärning. I den här uppsatsen har vi intervjuat tre vuxna med diagnosen Asperger syndrom för att kunna belysa vad det kan innebära att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi kommer kortfattat att beskriva hur Asperger syndrom beskrivs i litteraturen och vilka hjälpmedel som erbjuds inom svensk sjukvård. En diagnos refererar till en avvikelse från vad som antas vara normalt och därför kommer vi att resonera kring det normala och normativitet. Varje individ skapar sig en identitet och i den här studien har vi utgått från förklaringar baserade på tre delaspekter; biologisk, psykologisk och social identitet. Vi har också sökt teoretiska resonemang för att fördjupa förståelsen kring identitetskapande. Med utgångspunkt i dessa teoretiska resonemang har vi resonerat kring hur detta kan påverka vad människor med Asperger syndrom berättar om när de talar om hur de upplever sitt liv före och efter att de har fått diagnosen. Vår avsikt är att kritiskt resonera kring hur identitetskapande påverkas och hur normalitet kan hanteras och upplevas av några människor med denna diagnos.  Studien har resulterat i ett resonemang kring hur diagnosen kan förstås dels som en förutsättning för att få de hjälpmedel dessa människor behöver för att leva ett normalt liv, dels vad just normalitet innebär och hur detta kan förstås påverka dessa människor utifrån de tre normativa aspekterna för identitetskapande. Vi menar att det är viktigt att kritiskt förhålla sig till vad som betraktas som normalt. Vidare att det behövs en förståelse för vad denna normalitet innebär och upplevs som av människor som avviker eller inte uppfyller de normativa kraven i det samhälle som de lever i.

Η παρούσα εργασία αποτελεί μια προσπάθεια διερεύνησης των γλωσσικών κι επικοινωνιακών δεξιοτήτων των ατόμων με αυτιστικές διαταραχές. Στόχος της είναι η περιγραφική προσέγγιση των διαταραχών του αυτιστικού φάσματος κι η αναζήτηση των γλωσσικών περιοχών που εμφανίζονται προβληματικές στα αυτιστικά άτομα. Στο πρώτο μέρος γίνεται μια εισαγωγή στο φάσμα του αυτισμού και μια περιγραφή του θεωρητικού κι ιστορικού πλαισίου του. Κατόπιν της εισαγωγής, γίνεται παρουσίαση της σύγχρονης κατηγοριοποίησης των αυτιστικών διαταραχών, εξετάζοντας κάθε μία ξεχωριστά ως προς τα περιγραφικά τους στοιχεία κι επιδημιολογικά τους δεδομένα. Στη συνέχεια παρουσιάζεται το κύριο μέρος της εργασίας που αποτελείται από το θέμα της γλωσσικής ικανότητας των ενηλίκων και παιδιών με αυτισμό. Συγκεκριμένα, γίνεται ανάλυση της γλωσσικής ανάπτυξης αυτών μέσα από μια σύγκριση τους με τα φυσιολογικά αναπτυσσόμενα παιδιά και τα παιδιά με σύνδρομο Άσπεργκερ, αλλά και άλλων πτυχών της γλωσσικής κι επικοινωνιακής ικανότητας όπως το επίπεδο παραγωγής, χρήσης και κατανόησης και επεξεργασίας. Σε αυτό το σημείο της εργασίας παρατίθενται κι αναλύονται δύο έρευνες από Έλληνες επιστήμονες που εξετάζουν τις γραμματικές δυσκολίες που αντιμετωπίζουν οι αυτιστικοί πληθυσμοί. Η πρώτη έρευνα αφορά στη χρήση των προσωπικών αντωνυμιών στην ελληνική γλώσσα από αυτιστικά παιδιά, συγκρίνοντας τα με άτομα με τυπική ανάπτυξη και με σύνδρομο Άσπεργκερ (Βογινδρούκας, 2005), ενώ η δεύτερη εξετάζει την κατανόηση και την ερμηνεία των αντωνυμιών (προσωπικές κι αυτοπαθείς) και της αναφοράς τους, αλλά και των ρημάτων με μη ενεργητική μορφολογία (παθητικά και αυτοπαθή) από παιδιά με αυτισμό υψηλής λειτουργικότητας καθώς και με υψηλού επιπέδου λεκτικές και μη λεκτικές ικανότητες. Τα αποτελέσματα των ερευνών συζητούνται σε σχέση με ευρήματα άλλων ερευνητών από τη διεθνή κι ελληνική βιβλιογραφία. Σε επόμενο στάδιο γίνεται περιγραφή της γλωσσικής συμπεριφοράς των αυτιστικών ατόμων στο πραγματολογικό επίπεδο βασισμένη σε σύγχρονες επιστημονικές μελέτες, αλλά κι επιπρόσθετες δυσκολίες στη φωνολογία και το φαινόμενο της ηχολαλίας, το οποίο κάνει πολύ συχνά την εμφάνισή του κατά την ανάπτυξη των παιδιών με αυτιστικές διαταραχές. Στο τέλος αυτού του μέρους, παρουσιάζονται νευρογλωσσολογικές 5 μελέτες κι έρευνες για τα συστήματα της δηλωτικής και διαδικαστικής μνήμης, τα οποία σχετίζονται με τη γλωσσική ικανότητα του ανθρώπου και παρουσιάζουν διαφορετική συμπεριφορά στους αυτιστικούς. Στο επόμενο μέρος ασχολούμαστε με εναλλακτικά συστήματα επικοινωνίας ή επικοινωνιακούς τρόπους που μπορούν να συμβάλλουν στην ανάπτυξη του προφορικού λόγου και της γλωσσικής ικανότητας των αυτιστικών ατόμων, όπως το Makaton και το Pecs. Ιδιαίτερη έμφαση δίνεται στη νοηματική γλώσσα και στη χρήση της από αυτιστικούς πληθυσμούς ως υποβοήθηση της γλωσσικής ανάπτυξης ή κι ως μοναδικό εναλλακτικό τρόπο επικοινωνίας. Στο τελευταίο μέρος της παρούσας εργασίας συζητούνται τα αποτελέσματα και τα συμπεράσματα από τις μελέτες κι έρευνες που παρατέθηκαν αλλά αναφέρονται και σημεία στα οποία θα πρέπει να σταθούν και να λάβουν υπ’ όψιν τους τυχόν μελλοντικές έρευνες πάνω στο ζήτημα της γλωσσικής ικανότητας σε άτομα που εμπίπτουν στο φάσμα του αυτισμού. / --

When viewing ambiguous figures, individuals can exert selective attentional control over their perceptual reversibility behaviour (e.g., Strüber & Stadler, 1999). In the current study, we replicated this finding but we also found that ambiguous figures containing faces are processed quite differently from those containing objects. Furthermore, inverting an ambiguous figure containing faces (i.e., Rubin’s vase-face) resulted in an “inversion effect”. These findings highlight the importance of considering how we attend to faces in addition to how we perceive and process faces. Describing the perceptual reversal patterns of individuals in the general population allowed us to draw comparisons to behaviours exhibited by individuals with Asperger Syndrome (AS). The group data suggested that these individuals were less affected by figure type or stimulus inversion. Examination of individual scores, moreover, revealed that the majority of participants with AS showed an atypical reversal pattern, particularly with ambiguous figures containing faces, and an atypical inversion effect. Together, our results show that ambiguous figures can be a very valuable tool for examining face processing mechanisms in the general population and other distinct groups of individuals, particularly those diagnosed with AS.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos yngre elever med eller utan autismspektrumtillstånd. Sammanlagt deltog 72 elever i studien; 30 i årskurs 3, 31 i årskurs 5 samt 11 i årskurs 5 med Aspergers syndrom/högfungerande autism. Tre texter med tillhörande fakta- och inferensfrågor (Bishop & Adams, 1992) presenterades på tre olika sätt; uppläst, tyst läsning och tyst läsning med textstöd vid efterföljande frågor. I föreliggande studie beaktades även andra variabler i relation till läsförståelse; ordavkodningsförmåga, verbalt arbetsminne, Theory of Mind samt ordförråd. Utgångspunkten för metoden var en tidigare magisteruppsats i logopedi vid Linköpings Universitet av Nyström och Söderqvist (2013). Resultatet visade ett högre resultat för lässättet tyst läsning med textstöd och för frågetypen faktafrågor. Gällande lässätt i förhållande till frågetyp fick faktafrågor högre resultat då texten fanns tillgänglig vid efterföljande frågor, medan resultatet på inferensfrågorna inte påverkades av olika lässätt. Eleverna i årskurs 5 presterade bättre på tyst läsning samt på inferensfrågor än de i årskurs 3. Ett samband mellan textförståelse och andra variabler återfanns för årskurs 3 och årskurs 5, främst gällande ordförråd. Inga statistiskt signifikanta skillnader återfanns mellan eleverna med Aspergers syndrom/högfungerande autism och de andra undersökningsgrupperna, vilket kan bero på att gruppen hade få deltagare och stor spridning. Slutsatser utifrån föreliggande studie är att årskurs 5 har en mer utvecklad läsförmåga än årskurs 3. Elever med Aspergers syndrom/högfungerande autism i årskurs 5 ligger resultatmässigt mellan årskurs 3 och 5, men skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. / The aim of the present study was to examine reading ability in younger students with or without autism spectrum disorder. In total, 72 students participated; 30 in grade 3 (9-10 years old), 31 in grade 5 (11-12 years old) and 11 in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism (11-12 years old). Three texts with related literal and inference questions (Bishop & Adams, 1992) were presented through listening, silent reading or silent reading with text support during questions. The study also examined other variables in relation to the texts; word reading ability, verbal working memory, Theory of Mind and vocabulary. The methodological foundation was a study by Nyström and Söderqvist (2013). When including all participants, analysis showed that the text presentation silent reading with text support and the question type literal questions lead to higher results. Regarding text presentation in relation to question type the results on the literal questions improved with text support whilst text presentation did not affect results on the inference questions. Regarding silent reading and inference questions grade 5 performed better than grade 3. Correlations between text comprehension and other variables, mainly vocabulary, were found for grade 3 and 5. No statistically significant differences were found for students in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism compared to the other groups. This may be due to the group’s wide distribution and small size. Conclusions are that grade 5 has a more developed reading ability than grade 3. The results of the students with Asperger syndrome/high-functioning autism in grade 5 do not statistically significant differ from students in grade 3 or grade 5.