I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. Från att skolan tidigare haft fokus på att lärandet styrts av läraren och läroboken har det lagts mer vikt på att eleverna ska vara med och påverka undervisningen och därmed bli kunskaps-producenter istället för kunskaps-konsumenter. En metod som förespråkar detta arbetssätt, som används mer och mer i skolor runt om i Sverige är Att skriva sig till läsning, ASL. I denna metod byts det traditionella arbetssättet med penna och papper ut i den tidiga läs- och skrivinlärningen och ersätts av datorn som skrivverktyg. Studien är en jämförande analys där syftet är att ta reda på hur lärare i årskurs F-3 beskriver metoden ASL jämfört med den traditionella läs-och skrivundervisningen samt vilken påverkan dessa metoder enligt lärarna har på elevernas lärande. Följande frågeställningar har undersökts och besvarats: Hur utformas ASL-metoden i undervisningen respektive den traditionella läs- och skrivundervisningen? Vad anser lärare om ASL-metoden jämfört med den traditionella läs- och skrivundervisningen?   Kvalitativa intervjuer har valts i studien och fyra verksamma lärare i årskurserna 1 och 3 har intervjuats. Resultatet visar att lärarna i studien upplever att arbetet med ASL bidrar till att eleverna får kombinationen bokstav - ljud till sig på ett bra sätt eftersom eleverna hör hur bokstaven på tangentbordet låter då de trycker ner knappen.  Lärarna i studien är också eniga om att de elever som har svårt och sitta still gynnas av denna metod då de blir fängslade framför skärmen, även elever med motoriska svårigheter gynnas av metoden då de upplever det lättare att skriva på datorn än för hand. Diskussionerna som skapas via elevernas texter på datorn upplevs även som givande och de texterna eleverna skriver på datorn blir längre än de texter de producerar för hand. Resultatet visar dock på att tre av de fyra lärarna i studien har valt att komplettera ASL-metoden med vanlig traditionell läs- och skrivundervisning i årskurs 1 med motiveringen att eleverna även bör träna finmotoriken då de har nytta av det hela livet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare i årskurs F–3 upplever och beskriver arbetet med ASL-metoden och hur metoden påverkar elevers läsutveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en systematisk kategorisering som innefattar kodning och tolkning. Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elever skriver mer text och producerar efter sin egen förmåga när de får använda ett digitalt verktyg. Lärarna upplever fördelar med att eleverna motiveras och lusten främjas genom arbetet med ASL-metoden. Lärarnas användande av metoden varierar och talsyntesen är en bidragande faktor till att eleverna lär sig befästa sambandet mellan ljud och bokstav för att främja läsutvecklingen. Den främsta nackdelen som belysts är teknikens brister. Mina slutsatser är att samtliga lärare ser flera fördelar och färre nackdelar med ASL-metoden för elevers läs- och skrivutveckling. / <p>Svenska</p>

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för hur lärare arbetar med läsinlärningen i förskoleklass och årskurs 1 samt deras uppfattningar om läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärarna använder sig av och om de arbetar med samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Syftet preciseras genom tre forskningsfrågor: Hur arbetar lärare med läsinlärning i förskoleklass och årskurs 1? Vilka läsinlärningsmetoder använder de sig av? Använder lärare samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter? Studien bygger på intervjuer och observationer och är därmed av kvalitativ karaktär. Fyra behöriga lärare har deltagit i studien, två lärare undervisar i förskoleklass och två lärare undervisar i årskurs 1. Observationer av de intervjuade lärarnas lektioner har också genomförts för att få en mer fullständig bild av undersökningen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt hermeneutiken. Det sociokulturella perspektivet används i syfte att koppla till både lärarnas undervisning och intervjusvar. Hermeneutiken används i syfte att studera och tolka lärares uppfattningar om läsinlärning. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys gjorts där det framkommit fyra teman: ljudningsmetoden, helordsmetoden, att skriva sig till läsning samt bornholmsmodellen. Resultatet i studien visar att flera olika läsinlärningsmetoder används i förskoleklass och årskurs 1. Utifrån resultatet konstateras det att ljudningsmetoden är den mest framträdande metoden. Helordsmetoden, att skriva sig till läsning och bornholmsmodellen är också metoder som framkommit under studien som lärarna anser vara gynnsamma för elevernas läsinlärning. Studiens resultat synliggör även att lärarna arbetar med samma metoder på gruppnivå med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Det framgår också i resultatet att lärarna gör olika individanpassningar för att hjälpa och stötta dessa elever. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken. Vi valde att utföra kvalitativa intervjuer med två olika lärare för att samla in vårt material.Resultatet visade att båda lärarna är positiva till Att skriva sig till läsning och ser i stort sett enbart fördelar med Tragetons metod. Lärarna argumenterade för att med hjälp av datorn som skrivverktyg försvinner motoriska hinder och eleverna kan lättare lägga fokus på textskapandet. En av de få saker de intervjuade lärarna såg som en nackdel var att tekniken ibland kan skapa hinder för undervisningen då den inte fungerar, annars så var de mest positiva till metoden då elevernas texter hade en bättre kvalité då samtliga elever skapade längre texter med ett bättre innehåll när de fick skriva på datorn.Den slutsats vi kan dra är att det är viktigt att vi som är verksamma inom skolan driver en tidsenlig undervisning och använder oss av de digitala hjälpmedel som finns. Det finns inte en metod som passar alla elever utan en kombination av olika metoder är det bästa för att stimulera varje individs läs- och skrivutveckling. Dock så kan vi se att datorn som skrivverktyg och IKT kan bidra till elevers fortsatta lärande.Nyckelord: ASL, Att skriva sig till läsning, digitala verktyg, IKT, läs- och skrivinlärning, samspel, skriv- och läslärande, Trageton

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till läsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tänkas ha inom tidig läs- och skrivinlärning. För att kunna åstadkomma just det har vi ställt metodens användning i relation till det digitaliserade informationssamhället med dess ökade krav på läs- och skrivförmåga.Genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter på internetplatsen Lärarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrån relevant forskning samt sociokulturell teori.Vi har genom vår undersökning kunnat påvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga läs- och skrivinlärningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg.

Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och läslärande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skrivning är lättare än läsning. Detta är bakgrunden till att Trageton vände på ordföljden i uttrycket ”läs- och skrivinlärning” till skriv- och läslärande. Vi anser att det genom åren har skett en evolution i samhället där datorn mer och mer har fått en central roll och betydelse. Idag finns datorn i stort sett i alla hem, på alla arbetsplatser och över hela världen. Datorn är dagens samhälles kommunikationsmedel. I de skolor som arbetar med ”Att skriva sig till läsning” har datorn fått en central roll, de följer med andra ord samhällsutvecklingen.

Digital teknik är något som idag omger oss mer eller mindre hela tiden. Vi använder ofta datorer, iPads och andra digitala verktyg för olika syften. Teknik för informationssökning och kommunikation utvecklas ständigt och ger oss nya förutsättningar för lärande. Ett verktyg för lärande som kan kopplas till användande av IKT är metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL) som skapats av Arne Trageton. Vi vill här undersöka hur lärarna arbetar med metoden ASL och hur de förhåller sig till Tragetons anvisningar för metoden. Utöver detta vill vi även undersöka hur metoden har utvecklats i samband med IKT:s framgång ute på skolorna. Tillgången till IKT och dess möjligheter i skolan är idag annorlunda än den var när Tragetons metod uppkom. Vi vill därför veta om dessa nytillkomna digitala verktyg involverats i undervisningen och i arbetet med metoden. Detta formulerar vi i ett syfte och två frågeställningar som tar upp hur lärarna arbetar med en viss metod, i detta fall ASL, och hur ASL har utvecklats i takt med framväxten av IKT. För att undersöka detta har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tre lärare och öppna observationer av deras undervisning i metoden. Utifrån resultaten såg vi att samtliga lärare följer metoden men gör den till sin egen på olika sätt. En av lärarna gör detta genom att eleverna använder sig av Google Drive för att skriva, ändra och spara sina texter, medan de andra två lärarna anpassar metoden då de kombinerar den med andra arbetssätt. I klassrummen används digitala verktyg, främst datorer. Lärarna uttrycker olika anledningar till att de inte använder iPads mer i undervisningen, däribland brist på tid, utbildning och tillgång. Det vi kommer fram till i vår slutdiskussion är att genom att anpassa metoden efter dagens klassrum kan ASL fortfarande vara en aktuell och framåtsyftande metod för läs- och skrivutveckling. Metodens ursprungliga användning av IKT underlättar för att förnya den i takt med utvecklingen inom IKT i skolans värld.

Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa fördelar och nackdelar med metoden ASL utifrån de behov elever i läs- och skrivsvårigheter har och därmed väcka tankar kring hur ASL skulle kunna anpassas och kompletteras med andra metoder för att bättre möta dessa behov. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur väl metoden ASL anses fungera för elever i läs- och skrivsvårigheter på tre skolor i en kommun, samt om och i så fall hur ASL skulle kunna kompletteras och/eller anpassas för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Fokus ligger på den tidiga läs- och skrivinlärningen i årskurs ett till tre då elever i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter oftast identifieras. Vilka erfarenheter och upplevelser har speciallärare och specialpedagoger på tre skolor i kommunen av hur väl metoden ASL fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter?Hur skulle metoden ASL eventuellt kunna kompletteras och/eller anpassas för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter? Teoretisk förankringStudien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. I studien belyses även didaktiska teorier som handlar om hur ett innehåll lärs ut, samt kognitiva teorier som handlar om hur individens inlärning sker och om faktorer som påverkar inlärningen.Metod och resultatI studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade gruppintervjuer. Insamlad data transkriberades och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Alla informanter i studien kan se flera fördelar med ASL som metod. Ingen av informanterna anser dock att ASL är en tillräcklig metod för elever i läs- och skrivsvårigheter. De anser att den behöver kompletteras med andra metoder för att nå alla elever. Funderingar framkom kring hur ASL skulle kunna anpassas för att bättre möta de behov elever i läs- och skrivsvårigheter har i början av sin läs- och skrivinlärning. Istället för att börja skriva med alla bokstäverna på tangentbordet skulle antalet bokstäver kunna begränsas till ett fåtal som successivt utökas. Det skulle kunna underlätta vid befästandet av fonem- grafemkopplingen samt göra det lättare för eleverna att hitta bokstäverna på tangentbordet. Denna strukturerade träning skulle kunna vara ett komplement till det mer kreativa skrivandet.Specialpedagogiska implikationerI studien framkommer att det sker mycket lite samarbete kring undervisning mellan lärare och speciallärare/specialpedagoger. För att elever i läs- och skrivsvårigheter ska utvecklas så långt som möjligt är kunskap om och en dialog kring helheten i undervisningen av största vikt, inte minst kring vilka metoder som används och hur undervisningen kan anpassas. I dialog och samarbete ges också möjlighet att upptäcka elever i behov av stöd tidigt, något som är av stor vikt för elevens vidare utveckling, självförtroende och motivation (Myrberg, 2003; Ahrnéll, 2008; Alatalo, 2011). Forskning visar att skrivträning har en positiv effekt på läsförmågan (Graham & Hebert, 2010) vilket ger belägg för att skrivträning borde få en större plats inom specialundervisningen än vad studien visar att den har idag. För elever som behöver mer systematisk träning kan förslaget som framkom i studien, att begränsa ASL till några bokstäver i taget, vara intressant att prova i specialundervisningen som komplement till annan läs- och skrivträning. Den systematiska skrivträningen bör inte ske på bekostnad av det kommunikativa skrivandet i samspel med andra, då det har visat sig att kommunikation och formativ feedback har god effekt på läs- och skrivförmågan hos lågpresterande elever (Genlott Agélii & Grönlund, 2016).SlutsatsStudien visar att ASL inte upplevs vara en tillräcklig metod för elever i läs- och skrivsvårigheter. I den tidiga läs- och skrivinlärningen behöver dessa elever kompletterande träning med andra metoder för att befästa kopplingen mellan fonem och grafem. Ett sätt att anpassa metoden ASL för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter kan vara att begränsa antalet bokstäver till några i taget.

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheter och begränsningar inom två läs- ochskrivinlärningsmetoder, traditionell metod respektive ASL – att skriva sig till läsning.Metoden är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av lärare. Undersökningen utgårfrån tidigare forskning och grundar sig i aktiva lärares erfarenheter. Vidare undersöks hurtillgängligheten av digitala verktyg påverkar lärarnas undervisning. Resultatet visar att demöjligheter som tillkommer vid tillämpning av en traditionell inlärningsmetod är att lärareupplever att de inte behöver lägga lika mycket tid på avkodningsträning med eleverna.Begränsningen och utmaningen som dessa lärare upplever är tillgängligheten till digitalaverktyg samt en väldigt styrd lärarhandledning. Möjligheterna som tillkommer vidtillämpning av ASL handlar om elevernas motivation och lärandelust, samt att metodenskapar gynnsammare förutsättningar för återkoppling när lärare rättar elevers arbeten.Begränsningen som lyfts upp i samband med tillämpning av ASL är tekniska strul som kanförekomma. Samtliga lärare ställer sig positivt till digitala verktyg, men fördelningen av dessaär ojämn och detta påverkar lärarnas undervisningsform inom läs- och skrivarbete.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i F-3 tillämpar läsoch skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning i undervisningen samt vilka för- och nackdelar lärare i F-3 ser med denna metod. En kvalitativ ansats används för att besvara studiens två forskningsfrågor. Studiens resultat visar på att lärarnatillämpar ASL i undervisningen på olika sätt. Däremot använder lärarna i studien sig av teknisk utrustning, arbetar med handstilen i årskurs 2 och använder elevers egna texter för att arbeta med läsinlärningen. En fördel med metoden ASL är att elevers motivation och skrivlust ökar vid användning av digitala verktyg. Medan en nackdel med metoden är att det krävs planering och resurser för att tillämpa ASL i undervisningen.