Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget. För att besvara syftet har vi genomfört två enkätundersökningar bland redovisningskonsulter och revisorer i Uppsalaområdet. Undersökningen tar sin grund i de bådas faktiska kontrollfunktion som i referensramen omfattas av kommunikation, granskning och rapportering samt ansvar. Det har visat sig att redovisningskonsulten har en mer kontinuerlig kontakt med det mindre aktiebolaget och att de båda utför granskningar av redovisningen. Det har dock visat sig att redovisningskonsulten inte har samma möjlighet att kvalitetssäkra redovisningen då bokslutsrapporten inte har tillräckligt med förtroende. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats om att redovisningskonsulten i dagsläget inte kan ersätta revisorns kontrollfunktion på grund av att kompetensspridningen är alltför bred vilket främst beror på att det inte ställts tydliga krav på yrkesgruppen.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten . Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen. Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras.

Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Bakgrund: Dagens mångkulturella samhälle ställer höga krav på sjukvården. Kommunikation är ett viktigt verktyg att bemästra för att kunna bedriva personcentrerad- och patientsäker vård men kan bli problematisk när sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk. För att underlätta kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan kan en auktoriserad tolk anlitas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av hur vårdrelationen kan påverkas av att använda auktoriserad tolk. Metod: Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar till den föreliggande litteraturstudien. Artikelsökningen utgick ifrån bärande begrepp som identifierats i syftet och som sedan översattes till engelska med hjälp av funktionerna SvenskMesh och CINAHLheadings. Begreppen var; sjuksköterska, vårdrelation, patient och auktoriserad tolk. Den föreliggande litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som alla hade en kvalitativ ansatts. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) principer för innehållsanalys.Resultat: Tre teman framkom utifrån sjuksköterskans perspektiv och dessa var; organisatoriska utmaningar, språkbarriärer och erfarenheter och förväntningar på den auktoriserade tolken. Två teman identifierades utifrån patientens perspektiv och dessa var; erfarenheter och förväntningar på sjukvården och förväntningar på denprofessionella tolken. Konklusion: Den föreliggande litteraturstudie visade på att den rådande tolkbristen resulterade i att kontinuiteten i vårdmötet blev bristfällig och detta ledde i sin tur till minskad tillit i vårdrelationen. Den föreliggande litteraturstudien visade även att en ökad tillgång av professionella tolkar och ökad utbildning inom tolkanvändning för vårdpersonal kan underlätta möjligheten att bedriva personcentrerad omvårdnad och att arbeta patientsäkert. / Background: In today’s multicultural society it has become more challenging for the healthcare system to meet the demands. It can be challenging for nurses to carry out patient-centered care since communication is a key instrument that nurses use. Communication is also a vital element to master to be able to practise safe care. Unfortunately, communication is often compromised when a nurse and patient don’t speak the same language. A professional interpreter can be hired to help with this issue. Aim: To shed light on nurses and patients experiences of how the care-relationship can be affected by the use of an authorized interpreter.Methods: The databases PubMed and CINAHL were used to search for articles. The search was based on keywords that had been identified in the aim of the current study. The keywords were translated from Swedish to English and were as follows; nurse, care-relationship, patient and interpreter. The present literature study was based on ten studies with a qualitative approach. The data analysis was performed in accordance with Forsberg and Wengström (2016) principles for content analysis.Findings: Three themes emerge from the perspective of the nurses and these were; organizational challenges, language barriers and experiences and expectations on the authorized interpreter. Two themes emerge from the perspective of the patients and these were; Experiences of- and expectations on the healthcare organisation and Experiences of- and expectations on the authorized interpreter.Conclusion: The shortage of authorized interpreters led to a lack of consistency in the care which in turn resulted in a lack of trust in the care-relationship. The present literature study also showed that better accessibility of authorized interpreters and extended education for the healthcare staff could ease the process of patient centered care and to practice safe care.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Bakgrund: Trots att de nya utbildningskraven som togs i bruk 2018 förändrar revisorns väg fram till auktorisation förblir revisorsexamen densamma. Provet ska fortfarande säkerställa att revisorn besitter tillräckligt med kompetens och erfarenhet för att utföra lagstadgad revision. Medan somliga välkomnar en mer öppen och flexibel utbildning för revisorer, är andra kritiska och ifrågasätter utfallet av ett reducerat utbildningskrav.   Hösten 2019 var provets godkännandegrad endast 49 procent, samtidigt som antalet revisorer minskar och branschen snabbt förändras. Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Metod: Med en deduktiv ansats har hypoteser härletts utifrån befintlig teori och sedan testats empiriskt för att finna eventuella samband. Studien har utgått från två olika dataset och inkluderat sex provtillfällen under perioden 2017–2019. Dataset 1 har utgjorts av sekundärdata från Revisorsinspektionen och dataset 2 av primärdata från en webbenkät.  Resultat: Studiens resultat visar att universitet, betyg, byrå, ålder, provtillfälle samt förstagångsskrivare påverkar prestationen på revisorsexamen. Revisorer som är unga, har studerat vid något av de fem högst rankade universiteten, har höga universitetsbetyg, jobbar inom Big 4 och avlägger revisorsexamen vid vårtillfället samt är förstagångsskrivare har bäst förutsättningar att klara provet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Studien breddar också kunskapen inom området genom att inkludera variabler som sällan undersöks i sammanhanget, såsom universitetsbetyg och uppehåll. Det praktiska bidraget riktar sig främst till studenter då valet av universitet och revisionsbyrå kan påverka möjligheterna att erhålla auktorisation.

Små företag som uppfyller vissa grundkrav har inte längre ett lagkrav på sig att ha en auktoriserad revisor sedan november 2010. I och med detta har den auktoriserade redovisningskonsulten fått en mer framträdande roll och kan utfärda en bokslutsrapport i liknelse med revisorns revisionsberättelse. Dessa företag sägs kunna använda bokslutsrapporten som ett kvalitativt beslutsunderlag till sina intressenter som långivare och myndigheter, men både småföretagares förtroendeingivande intryck och företagens kreditrating kan vara ett substitut till revisionen. Detta speglar uppsatsen problemformulering och syfte, och det genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med en induktiv ansats. Det teoretiska perspektivet, agentteorin och intressentteorin, kopplas ihop med empirin för att se eventuella samband där redogörelsen för de tio genomförda intervjuerna görs. Resultatet tyder på att bokslutsrapporten kan ses som ett kvalitativt beslutsunderlag för intressenter men inte ett substitut för revisionsberättelsen. Det visar också att den auktoriserade redovisningskonsulten bättre skulle kunna marknadsföras inom branschen för att få något högre status trots att revisorn förmodligen kommer behålla den högsta statusen.

Rex - den nya redovisningsstandarden. Ett examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Uppsatsens syfte är att analysera auktoriserade redovisningskonsulters syn på den nya redovisningsstandarden Rex och särskilt om den kan bidra till att utveckla yrket mot en redovisningsprofession.Data har insamlats genom litteraturstudie samt genom en enkätundersökning. Respondenterna till enkäterna är auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Enkäterna skickades ut till 300 auktoriserade redovisningskonsulter varav vi erhöll 45 stycken svar. Data från enkäterna har slutligen bearbetats genom z-tester och hypotesprövningar. Genom z-tester och hypotesprövningar kom vi fram till att en signifikant andel av respondenterna anser att Rex utvecklar yrket mot en redovisningsprofession. Våra resultat tyder på att Rex bidrar till att auktoriserade redovisningskonsulter utvecklas till en redovisningsprofession.Vår uppsats har bidragit med kunskap om huruvida auktoriserade redovisningskonsulter kan anses vara en profession. Brundin Franksson och Eisersiö (2011) kom i sin kandidatuppsats fram till att Reko var ett steg som utvecklade yrkesrollen till att bli en profession. Utgångspunkten var då den tidigare redovisningsstandarden Reko. En ny redovisningsstandard har dock lanserats och den här studien har därför baserats på den nya redovisningsstandarden Rex. Med vår studie har vi kommit fram till samma slutsats som Brundin Franksson och Eisersiö. Skillnaderna har dock, förutom att vi har undersökt olika standards, varit att respondenterna i studierna har skilt sig åt. Brundin Franksson och Eisersiö undersökte både revisorer, redovisningskonsulter och auktoriserade redovisningskonsulter hos FAR medan vi endast har undersökt auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Uppsatsen har bidragit med kunskap om yrket kan komma att utvecklas till följd av den nya kontexten. Uppsatsen har även bidragit med att fylla kunskapsluckor om Rex, då vi tidigare ej funnit forskning som hunnit behandla den nya standarden. / Rex - the new accounting standard. Final assignment for bachelor’s degree in business administration.The purpose of the essay is to analyze the views of authorized accounting consultants on the new accounting standard Rex and if it can contribute to develop the profession towards an accounting profession.Data was collected through literature study and through a survey. Respondents to the questionnaires are authorized accounting consultants at the Srf consultants. The surveys were sent to 300 authorized accounting consultants, of which we received 45 responses. Data from the surveys has finally been processed by z-tests and hypothesis tests. We found through z-tests and hypothesis tests, that a significant part of the respondents believes that Rex develops the profession towards an accounting profession. Our results indicate that Rex contributes to the development of authorized accounting consultants into an accounting profession.Our essay contributes with knowledge of whether authorized accounting consultants can be considered a profession. Brundin Franksson and Eisersiö (2011) concluded that Reko was one step towards developing the occupational role to become a profession. The starting point was based on the previous accounting standard Reko. This study has been based on the accounting standard Rex. We came to the same conclusion as Brundin Franksson and Eisersiö. However, apart from the fact that we have examined different standards, the differences have been that we have had different respondents. The essay has contributed with knowledge that the profession may develop as a result of the new context. The essay has also contributed to filling knowledge closures about Rex, as we have previously found no research that has already dealt with the new standard. The contribution can be guaranteed even if the results are not representative of the entire population.

The most common way for small companies in Sweden to finance themselves is through loans from various credit institutions. In recent years, financial crises have affected the regulation of credit and, above all, the limited credit management has affected smaller companies, as they are considered to be a greater risk for creditors. Since the audit obligation was abolished in Sweden in 2010, only 30 percent of the companies are required by law to have an auditor. In addition, 80 percent of all start-ups choose not to hire an auditor. Earlier research suggests that auditing can be an important factor in reducing the risk and thereby the interest cost on lending to small businesses, as an auditor can contribute to ensuring the reliability of the company's financial reports. In addition, previous studies describe that companies that hires auditors who work at a large and well-known audit firm, known as the Big Four auditor, or who have a higher education level, receive a lower interest cost. Since there are no previous quantitative studies based on the Swedish context, this study aims to test and explain whether there is a link between the voluntary audit and the company's interest costs in Sweden. Furthermore, the study aims to test and explain whether the relationship is dependent on the type of auditor that is hired. Through a literature study, three hypotheses are formulated, which are tested in this study using statistical tests. The tests are based on 327 randomly selected companies' annual reports and each hypothesis is tested separately to be able to fulfill the purpose of the study. The result shows that there is a significant correlation between the use of an auditor and a company's interest costs. However, the study does not strengthen previous research on whether a Big Four auditor or an authorized auditor lowers the interest cost of a company. The conclusion of the study is therefore that companies in Sweden that are not required to be audited should hire an auditor to obtain lower costs for borrowed capital, but which type of auditor the company hires is less important. / Det vanligaste sättet för mindre företag i Sverige att finansiera sig på är genom lån från olika kreditinstitut. De senaste årtionden har olika finansiella kriser påverkat regleringen kring kreditgivning och främst har den åtstramade kredithanteringen drabbat mindre företag eftersom dessa anses utgöra en större risk för kreditgivarna. Sedan revisionsplikten avskaffades i Sverige år 2010, är det endast 30 procent av de svenska aktiebolagen som enligt lag måste ha en revisor. Dessutom väljer 80 procent av alla nystartade företag att inte anlita någon revisor. Tidigare forskning menar att revision kan vara en viktig faktor för att risken och därmed räntekostnaden vid kreditgivning till små företag ska minska, eftersom en revisor kan bidra med att säkerställa tillförlitligheten i företagets finansiella rapporter. Dessutom beskrivs i tidigare studier att företag som anlitar revisorer som arbetar på en stor och välkänd revisionsbyrå, så kallade Big Four-revisorer, eller som har en högre utbildningsnivå, erhåller en lägre räntekostnad. Då det inte finns tidigare kvantitativa studier som baseras på en svensk kontext syftar denna studie till att testa och förklara huruvida det finns ett samband mellan den frivilliga revisionen och företagets kostnader för lånat kapital i Sverige. Vidare syftar studien till att testa och förklara om sambandet är beroende av vilken typ av revisor som anlitas. Genom en litteraturstudie formuleras tre hypoteser, vilka testas med hjälp av ett flertal statistiska tester. Testerna utgår från 327 slumpmässigt utvalda företags årsredovisningar och varje hypotes testas var för sig för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att det finns ett signifikant samband mellan anlitandet av en revisor och ett företags kostnader för lånat kapital. Däremot stärker inte studien tidigare forskning angående huruvida anlitandet av en Big Four-revisor eller en auktoriserad revisor sänker räntekostnaden i ett företag. Slutsatsen för studien är därför att icke-revisionspliktiga aktiebolag i Sverige bör anlita en revisor för att erhålla lägre kostnader för lånat kapital, men vilken typ av revisor företaget anlitar är av mindre betydelse.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions. Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most. We believe that auditors should focus more on consulting. Especially when the limits for mandatory audit expects to increase in Sweden to harmonize with the rest of the European Union. The fact that some companies still hire an auditor is probably because of a long collaboration which feels to convenient to end.   This study is limited to merely cover companies who does not need to be audited and only authorized accounting consultants. The studie concerns credit institutions and Skatteverket. Emprical information was gathered with both quantative and qualitative studies. Our conclusion is that SME companies are better off with an authorized accounting consultant than an auditor. The accounting consultants often charge lower fees and have a relatively high trust in comparison with auditors, which probably will be even higher in the future because of the authorization. We also believe that auditors will have to focus more on consulting if they are going to be able to face the abolishment of mandatory audit and compete with the accounting consultants. It now seems that the time for audit in small companies has come to an end. / Revisionsplikten avskaffades år 2010 för mindre företag i Sverige. Samtidigt utvecklades auktorisationen för redovisningskonsulter med syfte att höja kunskapen i branschen samt att öka statusen för dessa. Efter revisionspliktens avskaffande har Bolagsverket upptäckt fler fel i redovisningen från företagen, främst från de företag som varken har anlitat en revisor eller en redovisningskonsult. En anledning till att ha en revisor sägs vara deras betydelse för kreditgivning. Dock framkommer det från empirin att oberoendet som anses vara en av revisorns viktigaste egenskaper inte är det som kreditgivarna framställer som viktigast hos revisorn. Det är yrkeskunskapen som anses viktigast och rådgivning är det som små och medelstora företag (SME) verkar efterfråga mest. För att revisorerna ska kunna konkurrera med redovisningskonsulterna i de företag som inte omfattas av revisionsplikten bör revisorerna rikta in sig mer på rådgivning. Framförallt då gränserna för revisionsplikt i framtiden förmodligen kommer att höjas och bli mer likt övriga EU. Anledning till att många företag fortfarande har kvar revisorn anser vi kan beror på ett långt samarbete som känns för bekvämt för att avsluta. Undersökningen är avgränsad till att endast omfatta aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten samt auktoriserade redovisningskonsulter. De intressenter som studien berör är kreditinstitut samt Skatteverket. Med Skatteverket genomfördes en intervju medan resterande respondenter fick enkäter varför både en kvantitativ och kvalitativ metod använts. Slutsatsen är att SME företag tjänar på att anlita en auktoriserad redovisningskonsult istället för en revisor. Redovisningskonsulten tar mindre i arvode samt har i jämförelse med revisorerna ett relativt högt förtroende vilket troligtvis kommer öka med tiden på grund av auktorisationen. Vi anser även att revisorerna kommer bli tvungna att rikta in sig mer på rådgivningstjänster för att kunna konkurrera med redovisningskonsulterna om företag utan revisionsplikt. Revisionens tid för mindre företag verkar vara förbi.