Bakgrund: Utmattningssyndrom (UMS) är ett folkhälsoproblem, överrepresenterat av kvinnor. Patientgruppen tenderar att mötas av misstro i vården. Patienterna befinner sig ofta i kris och har svårt att acceptera sin situation. Sjukdomstillståndet innefattar oftast skam och skuld. För att minska lidande krävs att vårdpersonal värnar om kvinnornas hälsa och tillfrisknande, genom ett bemötande som ökar patienternas känsla av sammanhang, empowerment och delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av bemötande i vården då de drabbats av UMS. Metod: En studie av sex självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån Lundman och Hällgren Granheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade vikten av att bli väl bemött samt vikten av att få ett professionellt stöd i vården. Dessa aspekter grundade sig på kvinnornas upplevelser av att bli sedda, tagna på allvar och delaktiga i sin vård, samt vikten av att få stöd, rätt diagnos och behandling samt att mötas av kunnig personal. Resultatet påvisar både negativa och positiva aspekter. Slutsats: En slutsats är att det finns ett behov av ökad förståelse för betydelsen av bemötande i vården. En förståelse som innebär ökad förmåga att bemöta kvinnornas utsatthet samt att lindra deras lidande, vilket omfattar vårdpersonal i allmänhet och sjuksköterskor i synnerhet. / Background: Burnoutsyndrome is a public health problem, overrepresented by women. The patient group tends to be met with mistrust in care. The patients are often in crisis and have difficulty accepting their situation. The disease state usually includes shame and guilt. To reduce suffering, healthcare professionals are required to care for women's health and recovery, through a treatment that increases patients' sense of context, empowerment and participation. Purpose: The purpose of the study was to shed light on women's experiences of treatment in care when they were affected by burnoutsyndrome. Method: A study of six autobiographies. The autobiographies were analyzed based on Lundman and Hällgren Granheim's (2017) qualitative content analysis. Results: The results showed the importance of being well treated and the importance of receiving professional support in care. These aspects were based on the women's experiences of being seen, taken seriously and involved in their care, as well as the importance of receiving support, the right diagnosis as well as the importance of being met by knowledgeable staff. The results show both negative and positive aspects. Conclusion: One conclusion is that there is a need for an increased understanding of the importance of treatment in healthcare. An understanding that involves increased ability to respond to women's vulnerability and to alleviate their suffering, which includes healthcare professionals in general and nurses in particular.

Bakgrund: Patienter med alkoholberoende är vanligt förekommande inom sjukvården. Forskning visar att vårdpersonalen uttrycker bristande kunskap i mötet med dessa patienter. Livsvärlden är den värld människan dagligen möter och lever i. Ett livsvärldsperspektiv innebär att vara öppen och se den andra människan där hon befinner sig. Alkoholberoende lever med känslor av skuld och skam, dessa känslor skapar ett lidande hos patienten, vilket kan förvärras av vårdpersonal. Syfte: Att beskriva människans upplevelser av att leva med alkoholberoende. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts utifrån tre självbiografier som underlag. Resultat: Upplevelsen av att leva med alkoholberoende kan ses som en rörelse mellan flykt och kamp. Flykten består i att fly från svåra känslor eller situationer, vilket leder till känslor av skuld och skam. I rörelsen infinner sig en kamplust som uttrycks i att kämpa för sitt människovärde. Insikt om problemet är ett steg i kampen för ett nyktert liv. Kampen för att bli nykter innebär självkontroll och att sluta fly. Slutsats: I rörelsen visas att den alkoholberoende människan aldrig står still, utan är i ständig rörelse mellan flykt och kamp. Förståelse för denna rörelse och förståelse för att etiketter och fördömanden från omgivningen skymmer människan är viktigt för att undvika att människan blir betraktad som ett hjälplöst objekt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan bidra till ökad förståelse hos vårdpersonal om hur människor med alkoholberoende lever och att de ska bli sedda och bekräftade som de personer de är. / Background: Patients with alcohol dependence are common in healthcare. Research shows that caregivers express a lack of knowledge during contact with those patients. The Life-world is the world that people encounters daily and lives in. A Life-world perspective means being open and see the other person as she is. An alcohol dependent person lives with feelings of guilt and shame and those feelings create suffering for the patient, which may be exacerbated by health professionals. Purpose: To describe the human experience of living with alcohol dependence. Method: The study was a qualitative method approach. A qualitative content analysis was carried out on three autobiographies. Results: The experience of living with alcohol addiction can be seen as a movement between escape and struggle. The escape is to run from difficult emotions or situations, which leads to feelings of living with guilt and shame. The motion raises a fighting spirit that is expressed in the fight for their human dignity. Insight into the problem is a step in the struggle for a sober life. The struggle to get sober means self-control and to stop the escape. Conclusion: The motion is that the alcohol dependent never stands still, but is in a constant movement between escape and struggle. An understanding of this movement and the understanding of that labels and condemnations from the surrounding obscure the human being, is important to avoid that the human being is seen as a helpless object. Clinical significance: The study results can be used to give health professionals a better understanding of people living with alcohol dependence and that these people are seen and acknowledged as whole people.

Immigrant men often appear in discussions about crime and exclusion in the Swedish social debate. The purpose of this study was therefore to illustrate voices from individuals who have experiences of exclusion in relation to immigration to Sweden and establishment in Swedish society. Immigrant men’s experiences of exclusion and in-betweenness have been main issues in this study. The material chosen for this study are five autobiographical works in order to provide us with the authors' own descriptions of their experiences. Thematic analysis has been used as a method to be able to bring out the overall common experiences that appear in the books by presenting them as different themes. Erving Goffman's theories of stigma and self-presentation are used to explain experiences of feeling outside and in-between two countries that are made up of different cultural norms and societal structures. We found that the authors share similar experiences of exclusion and in-betweenness. The authors find themselves in alienation during a period of their lives because they are in a new context and differ in relation to the majority. It is also connected with the in-betweenness that we understand as having one foot in two worlds which is called liminality, a social transition the authors go through when they start to find themselves in a new context. The exclusion takes place on two fronts, in relation to their countrymen and the Swedish where the authors find themselves in an in-between state. / Invandrarmän förekommer ofta i diskussioner om kriminalitet och utanförskap i den svenska samhällsdebatten. Syftet med denna studie var därför att åskådliggöra röster från individer som har erfarenheter av utanförskap i samband med invandring till Sverige och etableringen i det svenska samhället. Invandrarmäns upplevelser av utanförskap och mellanförskap har varit huvudfrågor i denna studie. Empiri som valts för studien är fem självbiografiska verk för att kunna förse oss med författarnas egna beskrivningar av sina upplevelser. Tematisk analys har använts som metod för att kunna få fram de övergripande gemensamma upplevelser som förekommer i böckerna genom att presentera dem som olika teman. Erving Goffmans teorier om stigma och självframställning används för att förklara erfarenheter av att känna sig utanför och mellan två länder som utgörs av olika kulturella normer och samhällsstrukturer. Vi kom fram till att författarna delar liknande upplevelser av utanförskap och mellanförskap. Författarna befinner sig under en period av livet i ett utanförskap eftersom de befinner sig i ett nytt sammanhang och är avvikande i relation till majoriteten. Det hänger även ihop med mellanförskapet som vi förstår som att ha en fot i två världar som benämns som liminalitet, en social övergång författarna genomgår då de börjar att befinna sig i en ny kontext. Utanförskapet sker på två fronter, i relation till sina landsmän och det svenska varvid författarna befinner sig i ett mellanförskap.

Human trafficking has turned into a global criminal industry that makes 32 billion dollars annually and enslaves about 800,000 individuals every year. Eighty per cent of those 800,000 are women or girls, and 50 per cent are minors. Individuals can be subjected to trafficking in many ways; however, the most common form of human trafficking is sex trafficking which involves sexual exploitation. Escaping sex trafficking is not easily done, and in this paper, one will get a better understanding of why it is hard. Knowledge of how girls get entrapped and enmeshed will be shown, but the most important part is showing how hard it can be to escape or what is stopping the victim; it will also show how victims escaped and what happened after they did. This paper looks further into escapes mechanisms from sex trafficking by analysing the stories of four victims of sex trafficking. Joan Reid’s research on Entrapment and Enmeshment (2014) will be used as a theory and the basis for how it is hard for victims to escape and then how they do escape. Research questions for this paper are; Which forms of entrapment did the victims in this study experience? Which forms of enmeshment did the victims in this study experience? How did the victims escape from sex trafficking, and which patterns, if any, are observable in terms of escape strategies? The stories of four victims describe how they were entrapped and enmeshed and how they later escaped. With their stories, this study wanted to investigate if they all could be placed into Reid's categories and if those categories were, therefore, all-inclusive. Most of the stories fit into some category; however, there was always at least one story that did not fit in both entrapment and enmeshment. This shows that the subject should be studied further in order to gain more information.

The purpose of this study is to investigate adult women's experiences of sexual abuse by a close adult relative in their childhood. We have chosen to study two autobiographies written by women who themselves grew up in an environment where they were subjected to sexual abuse. The objective has been to analyze how these adult women remember their experience of circumstances perceived as positive and negative in their surrounding environment as children. Our empirical data will be analyzed using theories of risk and protective factors. The risk factors that will be analyzed include individual, family-based and community-level factors. The protective factors include individual characteristics, family patterns, close relationships and the significance of the community. The results show that the most prominent risk factors in the narratives are family-based, acting out behavior at school, self-blame and fear. The protective factors we could identify were significant relatives, awareness and empowering thoughts as well as school and friends. Overall the results indicate that the protective factors identified in the adult women´s narrative from their childhood have had a significant impact on the outcome of the risk factors to which the women were exposed to as children.

Cette thèse espère contribuer au dépassement du récit dominant qui a longtemps marqué l’historiographie du mouvement des droits civiques. Différents mécanismes de production du consensus, tant externes au mouvement qu’internes, ont contribué à masquer les tensions qui le traversaient et à le délimiter étroitement autour du seul aspect racial. Ce récit unifiait artificiellement la minorité noire en minorant les clivages de classe, de genre, les tensions générationnelles ou spatiales qui préexistaient aux années 1960 et en limitant les objectifs de ces mobilisations à la revendication de l’égalité des droits raciaux. Par ailleurs le maccarthysme et le triomphe du consensus libéral ont marginalisé la gauche noire et relégué les femmes à l’arrière-plan. Marginalisés en tant que forces politiques, les courants radicaux et les femmes ont aussi été d’abord effacés du récit historique. Cette représentation restrictive du mouvement des droits civiques a pu s’intégrer au récit national américain, aux dépens des voix radicales discordantes et du Nationalisme Noir de la période postérieure à 1966. Cependant ces clivages préexistaient : ce travail s’inscrit dans la perspective d’une histoire longue du mouvement des droits civiques qui met l’accent sur les continuités qui, des années 1930 aux années 1970, lient les générations entre elles. Il s’agit alors de dépasser les limites chronologiques traditionnelles et les clivages spatiaux qui opposent un Nord et un Sud essentialisés pour se situer à l’échelle locale, à la hauteur des militants dans la multiplicité des mouvements locaux. Nos sources en majorité autobiographiques, mais aussi photographiques, permettent de rendre compte de l’écart entre les militants locaux et leurs leaders nationaux du New Deal au Black Power. Les autobiographies militantes constituent des contre-récits qui remettent en question le récit dominant et dévoilent les tensions politiques et les projets minoritaires : ceux de la gauche noire, mais aussi les clivages genrés, générationnels ou spatiaux. Les revendications économiques et féministes de même qu’une dimension internationale sont aussi mis en lumière. La photographie de presse participe à cet effacement des clivages, par l’iconisation de figures célèbres. Malgré le maccarthysme, les thèmes et les idées de la gauche noire perdurent pourtant par le biais de l’image. Cette thèse tente de redonner leurs voix aux leaders anonymes du mouvement, à ceux dont les idées ont été masquées ou déformées et qui témoignent de la complexité d’un combat où classe, genre et race sont liés mais aussi en concurrence. / In this dissertation I hope to contribute to the criticism of the dominant narrative that has long been at the center of the historiography of the black liberation movement. Different consensus-building mechanisms, both external and internal to the movement, masked its tensions and tended to delineate it exclusively around race. This narrative artificially unified the black mi-nority by mostly obliterating the movement’s class divisions as well as the gender, generation-al, and spatial tensions, that existed prior to the 1960s, and by limiting its objectives to the demand for legal rights. Furthermore, McCarthyism and the triumph of the liberal consensus marginalized the black left and relegated women to the background while politically radical currents and the demands of women were also erased from the historical narrative. This nar-row vision of the black liberation movement was integrated into the US national narrative at the expense of the discordant voices of radicalization and Black Nationalism of the post-1966 era. This work adopts the perspective of a long civil rights movement by focusing on the con-tinuities that linked various generations, from the 1930s to the 1970s, thus going beyond the traditional and the spatial divides, which oppose an essentialized regional divide between North and South in the dominant narrative to focus instead on the diversity of local movements The sources used focus on autobiographies and on photography, making it possible to account for the differences in point of view between local activists and their national leaders, from the years of the New Deal to the Black Power era. Militant autobiographies constitute counter-narratives that challenge the master narrative and reveal political tensions and minority projects, including those of the black left; they also point to gendered, generational and spatial divides as well as to economic and feminist demands, and they show the international dimen-sion of the black liberation movement. Mainstream photography participated in the erasure of the tensions in the movement through the iconization of famous figures. Still, in spite of McCarthyism, the themes and ideas of the black left are visible through their own images. With such sources, this doctoral dissertation attempts to give voice to the anonymous leaders of the movement, to those whose ideas have been masked or distorted and whose testimony testifies to the complexity of a struggle where class, gender and race both concur and compete.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen upplever maniska och depressiva perioder. Under manin får personen en ökad energinivå, tankarna flödar samt omdömet försämras. Depressionen kännetecknas av nedstämdhet och en dyster sinnesstämning. Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter en person har av att leva med bipolär sjukdom. En narrativ analys har använts. Denna bygger på fyra självbiografier. I resultatet framkom det att det kan ta lång tid innan diagnosen ställs och därmed rätt behandling sätts in. Samtidigt är det vanligt att patienterna slutar ta sina mediciner på grund av biverkningar. Personer med bipolär sjukdom känner ofta oro och ångest inför att insjukna i nya maniska eller depressiva perioder. Känslor som oro och ångest kan i kombination med depressiva perioder leda till självskadebeteende. Till exempel att de skär sig. Den som drabbas av bipolär sjukdom kan ha stor nytta av familjen som skyddsnät. Även andra personer som är i en likande situation kan vara ett stort stöd. / Bipolar disorder is a chronic disease where the person experiencing manic and depressive episodes. During mania has the person an increased energy level, the thoughts flow and impaired reviewed. Depression is characterized by sadness and a gloomy mood. The purpose of this study was to describe the experience a person has to live with bipolar disorder. A narrative analysis was used. This is based on four autobiographies. The results showed that it can take a long time before getting diagnosed and therefore the appropriate treatment. While it is common that patients stop taking their medications because of side effects. People with bipolar disorder often feel anxiety before falling ill with manic or depressive episodes. Emotions such as worry and anxiety can be combined with depressive episodes lead to self-injury. For example, they cut themselves. Those who suffer from bipolar disorder can benefit greatly from their family as a safety-net. Even other people who are in a similar situation can be a great support.

Bakgrund: Antalet människor med psykisk ohälsa har på senare år ökat. Dessa påträffas inom vårdens olika instanser och vårdare har stor sannolikhet att möta någon drabbad oavsett arbetsplats. Studier visar att vårdare har en "negativ attityd" till att vårda patienter med psykisk ohälsa och känner sig oförberedda inför patienternas behov. Det behövs mer kunskap om hur mötet mellan vårdare och patient upplevs ur ett patientperspektiv. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare i hälso- och sjukvården. Metod: Studien hade kvalitativ ansats och beskrev patienters upplevelser genom kvalitativ innehållsanalys utifrån sex självbiografier. Resultat: I mötet med vårdare upplevde patienter med psykisk ohälsa att de kände förtroende och misstroende, att de stod under vårdares makt, att de blev behandlade med omtanke och kyla, blev sedda och avvisade, att de inte blev respekterade och att de inte blev tagna på allvar. Slutsats: Mötet beskrevs i form av både positiva och negativa upplevelser. Förtroende, respekt, att bli sedd och omhändertagen bidrog till att mötet upplevdes positivt. Genomgående flest negativa upplevelser beskrevs rörande brist på respekt, makt och patienters trovärdighet. Negativa upplevelser hämmar återhämtningsprocessen vilket gör det angeläget att öka kunskapen hos vårdare hur livsvärlden ser ut hos patienter med psykisk ohälsa. Klinisk betydelse: Resultatet av studien kan användas för att få kunskap och ökad förståelse för hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare. På detta sätt kan de brister uppmärksammas som finns i vårdares sätt att bemöta dessa patienter, vilket kan bidra till förbättrade förutsättningar för att vårdmöten skall ge positiva upplevelser. / Background: In recent years the number of people with mental illness has increased. It is happening everywhere within healthcare and therefore care workers have a high probability of encountering someone suffering from mental illness. Studies show that care workers display a "negative attitude" towards caring for patients with mental illness and feel unprepared to meet their needs. Increased knowledge from a patient’s perspective is needed to show how the encounter between care workers and patient is perceived. Aim: To describe how patients with mental illness experience the encounter with care workers within healthcare. Method: The study had a qualitative approach that described patients' experiences through the use of qualitative content analysis based on six autobiographies. Results: In the encounter with care workers, patients with mental illness experienced both trust and mistrust, powerlessness, as well as thoughtfulness but also coldness. They sensed concern but also rejection, disrespect and feeling of insignificance. Conclusion: The encounter was described in terms of positive and negative experiences. Trust, respect, to sense concern and to be shown consideration contributed to the encounter being perceived as positive. Most negative experiences were described concerning lack of respect, power and feeling of insignificance. Negative experiences are a hindrance to the recovery process which makes it important to increase knowledge in health care providers about what the life world of patients with mental illness contains. Clinical significance: The results of the study can be used to gain knowledge and increase understanding of how patients with mental illness experience the encounter with care workers. This provides a way to address the shortcomings of care workers’ way of responding to these patients and may contribute to improved conditions for healthcare encounters to be perceived as positive.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som innefattar maniska, hypomaniska, och depressiva episoder. Fler kvinnor än män drabbas av sjukdomen. Med en vardag som i en känslomässig berg- och dalbana står patienterna inför flera utmaningar och självmordsrisken är hög. Okunskap om sjukdomen i samhället försvårar situationen för patienterna och tidigare forskning visar att närstående och sjuksköterskan är ett viktigt stöd som kan bidra med välbefinnande.   Syfte: För att få en ökad förståelse och inblick i kvinnornas liv var syftet med studien att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats som utgick från fem självbiografier. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest analysprocess. Resultat: Kvinnorna upplevde lidande i sin maktlöshet att hantera sjukdomen och hur sjukdomen påverkade livet. Kvinnorna upplevde att de inte fick någon förståelse från omgivningen för sina ipulsiva beslut i maniska och hypomaniska episoder eller sina isolerande och negativa perioder under depressionens episoder. Omgivningen har för lite kunskap om bipolär sjukdom.  Välbefinnande och energi hämtade kvinnorna genom närståendes stöd och de kände en trygghet i att ha den psykiatriska sjukvården att tillgå.  Slutsatser:Kvinnornas livsvärld med bipolär sjukdom är en ständig kamp för att minska lidande och uppnå välbefinnande. Det är främst vardagen som innebär den största utmaningen. För att bemötandet inom sjukvården ska optimeras för patienterna och att deras närstående på bästa möjliga sätt ska kunna finnas som stöd, krävs ökad och utvecklande kunskap för sjuksköterskan och omgivningen om sjukdomen.

The aim of this study was to get knowledge and understanding about the actions people do and the experiences they have in the two different lifeareas, family/relatives and workplace, when they have an ongoing gambling addiction. The study was conducted with a qualitative method based on literature studies on four autobiographies written by Swedish people with a gambling addiction, and the study had a sociological perspective. The results showed that gambling addiction leads to patterns of actions and emotions/thoughts in a downward spiral with common actions as lies and immorality, and emotions of shame. It also showed that the actions and emotions/thoughts emerged in the social interaction with other people in the lifeareas, and can therefore be seen as a sociological process.