Spelling suggestions: "subject:"autonom?a"" "subject:"betonom?a""
101 |
Cutaneous Autonomic Pilomotor Testing to Unveil the Role of Neuropathy Progression in Early Parkinson’s Disease (CAPTURE PD): Protocol for a Multicenter StudySiepmann, Timo, Pintér, Alexandra, Buchmann, Sylvia J., Stibal, Leonie, Arndt, Martin, Kubasch, Anne Sophie, Kubasch, Marie Luise, Penzlin, Ana Isabel, Frenz, Elka, Zago, Wagner, Horváth, Tamás, Szatmári Jr., Szabolcs, Bereczki, Dániel, Takáts, Annamária, Ziemssen, Tjalf, Lipp, Axel, Freeman, Roy, Reichmann, Heinz, Barlinn, Kristian, Illigens, Ben Min-Woo 10 November 2017 (has links)
Background: In Parkinson’s disease (PD), alpha-synuclein accumulation in cutaneous autonomic pilomotor and sudomotor nerve fibers has been linked to autonomic nervous system disturbances even in the early stages of the disease. This study aims to assess the association between alpha-synuclein-mediated structural autonomic nerve fiber damage and function in PD, elucidate the role of neuropathy progression during the early disease stages, and test reproducibility and external validity of pilomotor function assessment using quantitative pilomotor axon-reflex test and sudomotor function via quantitative direct and indirect test of sudomotor function.
Methods/design: A prospective controlled study will be conducted at four study sites in Europe and the USA. Fifty-two male and female patients with idiopathic PD (Hoehn and Yahr 1–2) and 52 age- and sex-matched healthy controls will be recruited. Axon-reflex-mediated pilomotor erection will be induced by iontophoresis of phenylephrine on the dorsal forearm. Silicone impressions of the response will be obtained, scanned, and quantified for pilomotor muscle impressions by number, impression size, and area of axon-reflex spread. Axon-reflex-mediated sweating following acetylcholine iontophoresis will be quantified for number and size of droplets and axon-reflex spread. Sympathetic skin responses, autonomic and motor symptoms will be evaluated. Tests will be performed at baseline, after 2 weeks, 1, 2, and 3 years. Skin biopsies will be obtained at baseline and after 3 years and will be analyzed for nerve fiber density and alpha-synuclein accumulation.
Discussion: We anticipate that progression of autonomic nerve dysfunction assessed via pilomotor and sudomotor axon-reflex tests is related to progression of autonomic symptom severity and alpha-synuclein deposition. Potential applications of the techniques include interventional studies evaluating disease-modifying approaches and clinical assessment of autonomic dysfunction in patients with PD.
|
102 |
Hochgenaue Positionsbestimmung von Fahrzeugen als Grundlage autonomer Fahrregime im HochgeschwindigkeitsbereichNiehues, Daniel 05 February 2014 (has links)
Bei der Entwicklung neuartiger und innovativer Fahrerassistenzsysteme kommt der Positions- und Ausrichtungsbestimmung von Fahrzeugen eine Schlüsselrolle zu. Dabei entscheidet die Güte der Positionsbestimmung über die Qualität, die Robustheit und den Einsatzbereich des Gesamtsystems. Verbesserungen in der Positionsbestimmung führen zu einer besseren Performanz bzw. sind die Grundvoraussetzung für die Realisierung dieser Fahrerassistenzsysteme.
Ein Beispiel für solch ein neuartiges Fahrerassistenzsystem, welches auf eine hochgenaue Positionsbestimmung baut, ist der BMW TrackTrainer. Dieses Assistenzsystem soll den "normalgeübten" Autofahrer beim schnellen Erlernen der Ideallinie auf Rennstrecken unterstützen, indem das Fahrzeug die Rennstrecke völlig autonom auf einer vorher aufgezeichneten Ideallinie umrundet, während der Teilnehmer sich die Strecke aus Fahrerperspektive einprägt.
Für die Realisierung eines derartigen Assistenzsystems ist eine hochgenaue Positionsbestimmung im cm-Bereich notwendig. Bisher wurde dafür eine GPS-gestützte Inertialplattform eingesetzt, welche unter guten GPS-Empfangsbedingungen die Anforderungen an die Positionierung erfüllt. Bei schlechten GPS-Empfangsbedingungen, wie sie beispielsweise auf der international bekannten Rennstrecke Nürburgring Nordschleife aufgrund von Verdeckung und Abschattung der Satellitensignale durch stark bebautes oder bewaldetes Gebiet auftreten, liefert das Positionierungssystem keine ausreichend genauen Werte, wodurch das autonome Fahren verhindert wird. Zwar gibt es neben GPS auch weitere Positionsbestimmungssysteme, die aber für den Einsatz auf Rennstrecken entweder zu ungenau sind, oder einen zu hohen Rüstaufwand erfordern würden.
Um diese Lücke zu schließen, wurde im Rahmen dieser Arbeit ein hochgenaues Positionsbestimmungssystem entwickelt und evaluiert, welches auch unter schlechten GPS-Empfangsbedingungen den Anforderungen des autonomen Fahren auf Rennstrecken genügt und auf einer Fusion verschiedener Signalquellen in einem Positionsfilter beruht.
Folgende Signalquellen wurden hinsichtlich Genauigkeit sowie Praxistauglichkeit für den Einsatz auf Rennstrecken experimentell untersucht:
- GPS-gestützte Inertialplattform (GPS/INS)
- Fahrzeugsensoren mit erweitertem Fahrzeugmodell
- Digitaler Kompass
- Laser-Reflexlichtschranken
- Servo-Tachymeter
- LIDAR-basierte Randbebauungserkennung
- Videobasierte Spurerkennung
- Digitale Karte.
Obwohl eine GPS-gestützte Inertialplattform (GPS/INS) unter schlechten GPS-Empfangsbedingungen keine ausreichend genauen Positionswerte im cm-Bereich liefert, besitzt dieses System dennoch eine hohe Robustheit und Langzeitstabilität und stellt damit eine sehr gute Grundlage für die Positionsbestimmung auf Rennstrecken dar. Fahrzeugsensoren, bestehend aus Raddrehzahl- und Gierratensensor, schreiben die Fahrzeugposition mit Hilfe der Koppelnavigationsgleichung relativ für ca. 10s ohne eine Messung absoluter Positionswerte fort. Um die bestehenden Genauigkeitsanforderungen zu erfüllen, muss jedoch ab einer Geschwindigkeit von 30km/h das Fahrzeugmodell um eine Schwimmwinkelschätzung erweitert werden. Ein digitaler Kompass eignet sich nachweislich nicht für die Positionsbestimmung auf Rennstrecken. Hier treten aufgrund von magnetischen Interferenzen zu große Messfehler der Fahrzeugausrichtung auf, die eine Positionsstützung ungeeignet machen. Bei Referenzmessungen mit einem Servo-Tachymeter konnte die geforderte Genauigkeit dieser Messeinrichtung bei Fahrzeuggeschwindigkeiten kleiner 30km/h nachgewiesen werden. Bei höheren Geschwindigkeiten liefert das System jedoch keine Ergebnisse, was den Einsatz auf Rennstrecken ausschließt. Auf den Boden gerichtete Laser-Reflexlichtschranken können sehr präzise die Überfahrt über eine Bodenmarkierung detektieren. Da diese Überfahrten beim autonomen Fahren auf Rennstrecken nur sehr selten auftreten, ist diese Positionierungsmethode nicht geeignet. Mit Hilfe einer LIDAR-basierten Randbebauungserkennung kann die Fahrzeugposition in Kombination mit einer hochgenauen digitalen Karte der Randbebauung auf ca. 20-30cm genau geschätzt werden. Schwierigkeiten bereiten hier jedoch Unregelmäßigkeiten in der Geometrie der Randbebauung. Während parallel verlaufende Leitplanken neben der Strecke sehr gut erfasst werden können, liefern Sträucher, Erdwälle, etc. ungenaue Messergebnisse. Somit ist die LIDAR-basierte Randbebauungserkennung ein bedingt geeignetes System zur Positionsstützung auf Rennstrecken.
Als vielversprechendster Ansatz zur Verbesserung der Positions- und Ausrichtungsbestimmung auf Rennstrecken konnte der Einsatz einer visuellen Spurerkennung in Verbindung mit einer hochgenauen digitalen Karte der Spurmarkierungen identifiziert werden. Hierfür wurde eine sich in Vorserie befindliche Bildverarbeitungseinheit der Firma MobileEye mit einer eigens entwi-ckelten Spurerkennung verglichen. Letztere bietet den Vorteil, Systemwissen über den Verlauf der Fahrspurmarkierung sowie negative Effekte der Fahrzeugeigendynamik mit in den Signalver-arbeitungsprozess einfließen zu lassen. Bei Vergleichsfahrten auf dem BMW eigenem Testgelände in Aschheim konnte der Vorteil der Spurdatenrückführung nachgewiesen werden. Die erwei-terte Spurerkennung hatte nachweislich gegenüber der Vorserienbildverarbeitung eine höhere Verfügbarkeit von gültigen Messwerten. Bei Messfahrten auf der Nordschleife stellte sich jedoch das Vorseriensystem von MobileEye als das deutlich robustere Spurerkennungssystem heraus. Hier führten verschmutzte Fahrbahnmarkierungen, schnell wechselnde Lichtverhältnisse sowie sonstige Straßenbeschriftungen dazu, dass die erweiterte Spurerkennung weitaus weniger gültige Messwerte lieferte als das Vorseriensystem. Aus diesem Grund fiel für Fahrten mit schlechten visuellen Bedingungen die Wahl auf das Vorserienbildverarbeitungssystem.
Für den Entwurf des Positionsfilters wurden letztlich folgende Signalquellen verwendet:
- GPS-gestützte Inertialplattform (GPS/INS)
- Fahrzeugsensoren mit erweitertem Fahrzeugmodell
- Videobasierte Spurerkennung in Kombination mit einer selbst aufgezeichneten hochge-nauen Karte der Spurmarkierungen der Teststrecke.
Als Fusionsalgorithmus wurde ein erweiterter Kalman-Filter eingesetzt, da sich dieser besonders für die Zusammenführung unterschiedlicher Sensormessdaten eignet. Um eine optimale Zustandsschätzung der Fahrzeugposition und Ausrichtung zu erhalten, mussten die verwendeten Signalquellen zunächst zeitlich synchronisiert sowie auf Plausibilität geprüft werden. Als Synchronisationspunkt wurde der Messzeitpunkt der Signalquelle mit der größten Latenz verwendet. Dieser wurde mit 163ms durch für die videobasierte Spurerkennung bestimmt. Da jedoch eine verzögerte Positionsschätzung für eine stabile Reglung des Fahrzeugs für das autonome Fahren ungenügend ist, wurde die geschätzte Fahrzeugposition am Ausgang des Kalman-Filters mit Hilfe der Koppelnavigationsgleichung sowie der Fahrzeugsensoren auf den aktuellen Zeitpunkt (Latenz = 0s) prädiziert. Für die Detektion systematischer Fehler wie Radschlupf, falsch erkannte Spurmarkierung und GPS-Mehrwegeausbreitung kamen robuste Signalplausibilisierungsalgorithmen zum Einsatz. So erfolgte die Plausibilisierung der Spurerkennung unter anderem über die selbst aufgezeichnete hochgenaue Karte der Spurmarkierungen, da eine Spurerkennung nur da sinnvoll ist, wo Spurmarkierungsstützpunkte in hinterlegt sind. Für die Gültigkeitsüberprüfung der GPS-Messwerte wurde ein GPS-Offset-Beobachter entwickelt und angewendet.
Die Evaluierung des entwickelten Positionsfilters wurde im Rahmen der Arbeit am Beispiel des BMW TrackTrainers auf drei ausgewählten Teststrecken mit steigendem Schwierigkeitsniveau (Verschlechterung der GPS-Empfangsbedingungen) durchgeführt. Hierfür wurde die in Echtzeit geschätzte Fahrzeugposition mit einer durch Post-Processing korrigierten Positionslösung referenziert. Die Auswertung der Ergebnisse bewies, dass der entwickelte Positionsfilter durch die Fusion einer GPS-gestützten Inertialplattform, den Fahrzeugsensoren zur Messung von Gierrate und Raddrehzahlen sowie einer visuellen Spurerkennung in Kombination mit einer hochgenauen Karte der Fahrspurmarkierungen die Anforderungen des autonomen Fahrens auch unter schlechten GPS-Empfangsbedingungen erfüllt. Mit diesem, im Rahmen der Arbeit entwickelten, hoch-genauen Positionsbestimmungssystem konnte erstmalig am 21.10.2009 das autonome Fahren auf der Nürburgring Nordschleife nachgewiesen werden.:1. Einleitung 1
1.1. Bedeutung der Positionsbestimmung für moderne Fahrerassistenzsysteme 1
1.2. Kernaufgaben des autonomen Fahrens 3
1.3. Hochgenaue Positionsbestimmung für das autonome Fahren auf Rennstrecken 5
1.4. Zielsetzung der Arbeit und gewählter Lösungsweg 8
2. Grundlagen zur Positionsbestimmung 9
2.1. Allgemeines 9
2.1.1. Definitionen 9
2.1.2. Klassifikationen 9
2.1.3. Koordinatensysteme 11
2.1.4. Transformationen 13
2.2. Ortungsprinzipien 15
2.2.1. Koppelnavigation 16
2.2.2. Inertialnavigation 19
2.2.3. Trilateration/Pseudorange 23
2.2.4. Hyperbelnavigation 24
2.2.5. Triangulation 25
2.2.6. Zellortung 26
2.2.7. Map-Matching 26
2.2.8. Sensordatenfusion mit Erweitertem Kalman-Filter 27
2.3. Existierende Positionsbestimmungssysteme 29
2.3.1. GPS/Glonass/Galileo 29
2.3.2. GPS-gestützte Inertialplattform 33
2.3.3. Mobilfunkortung 34
2.3.4. WLAN-Ortung 34
2.3.5. Tachymeter 35
2.3.6. CAIROS 36
2.4. Sensorik im Fahrzeug 37
2.4.1. RADAR 38
2.4.2. LIDAR 38
2.4.3. Videokamera 39
2.4.4. Raddrehzahlsensor 39
2.4.5. Sensorcluster aus Beschleunigungs- und Gierratensensoren 39
2.4.6. Gierratensensor 40
2.4.7. Beschleunigungssensor 40
2.4.8. Kompass 41
2.5. Positionsbestimmung autonom fahrender Systeme 41
2.5.1. Transportwesen 42
2.5.2. Landwirtschaft 42
2.5.3. Öffentlicher Personennahverkehr 42
2.5.4. Militär 43
2.5.5. Automobilindustrie 43
2.6. Schlussfolgerung und Konkretisierung der Aufgabestellung 45
3. Ausgangssituation 46
3.1. Bewertung einer GPS-gestützten Inertialplattform auf ausgewählten Teststrecken 46
3.2. Rahmenbedingungen der Rennstrecke 49
3.3. Präzisierung der Genauigkeitsanforderungen 50
3.4. Vorauswahl potenzieller Signalquellen 51
3.5. Schlussfolgerung 54
4. Experimentelle Untersuchung und Bewertung potenzieller Signalquellen 56
4.1. GPS/INS 56
4.2. Fahrzeugsensoren und erweitertes Fahrzeugmodell 63
4.3. Digitale Karte 68
4.4. Digitaler Kompass 69
4.5. Videokamera mit Spurerkennung 72
4.6. Laser-Reflexlichtschranke 75
4.7. Servotachymeter 77
4.8. LIDAR-basierte Randbebauungserkennung 81
4.9. Schlussfolgerung und Auswahl geeigneter Signalquellen für die Fusion 84
5. Optimierung eines Ortungsverfahrens mittels visueller Spurerkennung 86
5.1. Hochgenaue digitale Karte für Spurmarkierungen 86
5.1.1. Straßenmodellierung 86
5.1.2. Vermessung der Spurmarkierungen 87
5.1.3. Aufbereitung der Spurmarkierungen 89
5.1.4. Map-Matching 98
5.2. Erweiterte Spurerkennung 99
5.2.1. Prädiktion des Spurverlaufs im Videobild 99
5.2.2. Kantendetektion im Videobild 101
5.2.3. Berechnung der Parameter des Spurmodells 105
5.2.4. Rollwinkelschätzung und Korrektur der erweiterten Bildverarbeitung 107
5.2.5. Vergleich zweier Spurerkennungssysteme 108
5.3. Schlussfolgerung 111
6. Fusion der Signalquellen 112
6.1. Messdatensynchronisierung 112
6.2. Signalplausibilisierung 114
6.3. Sensordatenfusion 117
6.4. Schnittstelle für das Autonome Fahren 120
6.5. Zusammenfassung 124
7. Validierung des Gesamtsystems 125
7.1. Referenzsystem 125
7.2. Experimentelle Ergebnisse auf ausgewählten Teststrecken 126
7.3. Schlussfolgerung 133
8. Zusammenfassung und Ausblick 134
Literaturverzeichnis 136
Abkürzungsverzeichnis 142
Liste der Formelzeichen 143
|
103 |
Augmenting communication channels toward the evolution of autonomous construction sitesWinqvist, David January 2016 (has links)
Context In the last centuries, we have been generating and building infrastructure at a faster pace than ever before. Simultaneously the costs for labor and construction sectors as road and house building is increasing. This provides room for autonomous machines. The development of infrastructure is accomplished through highly efficient and productive construction machinery that progressively modernizes to form the society. In order to increase the pace of development, both cars and industry are getting more and more automated. Volvo Construction Equipment is exploring the autonomous vehicle space. The new machines complement and perfect the human work with efficiency, reliability, and durability. There is however, a question of trust between the human workers and the autonomous machines, I will in this thesis investigate methods on how to develop trust through communication systems with autonomous machines. Objectives To create recommendations and solutions for products that build trust between human and automated machines on a construction site. Method Outcome is reached through a case study exploration with validated learning, meaning that it will incorporate learnings through prototype iterations. Results The result evaluates how trust could be developed between humans and autonomous machinery at a construction site and how communication methods between these parties could be implemented while maintaining high levels of efficiency and safety. Conclusion Findings in this thesis indicates that trust is developed over time with reliable systems that provide colleagues with updated information available at any time. The results can be introduced in both today’s and tomorrow’s construction sites at various levels of advanced technology. / Sammanhang De senaste hundra åren har vi gett upphov till att bygga infrastruktur i en snabbare takt än någonsin tidigare. Samtidigt ökar kostnaderna för både arbetskraft och byggsektorer som väg- och bostadsbyggnader. Denna situation ger utrymme för autonoma maskiner. Utvecklingen av infrastruktur sker genom effektiva och produktiva konstruktionsmaskiner som successivt moderniseras för att forma samhället. För att öka utvecklingstakten moderniseras både bilar och industri för att möta en mer automatiserad vardag. Volvo Construction Equipment undersöker det autonoma fordonsutrymmet för nästa generations maskiner. Automationen kompletterar de nya maskinerna och fulländar det mänskliga arbetet med effektivitet, tillförlitlighet och hållbarhet. Det finns dock en fråga om relationen mellan mänskliga arbetare och autonoma maskiner, jag kommer i denna avhandling undersöka metoder för hur man kan utveckla tillit genom kommunikationssystem mellan arbetare och autonoma maskiner. Mål Att skapa rekommendationer och lösningar för produkter som bygger tillit mellan mänskliga och automatiserade maskiner på en byggarbetsplats. Metod Resultatet uppnås genom användandet av fallstudie forskning kombinerat med validerande lärande. Detta innebär lärdomar med hjälp av en iterativ process utav prototyper som testas och valideras. Resultat Resultatet utvärderar hur förtroende kan utvecklas mellan människor och autonoma maskiner på en byggarbetsplats. Hur kommunikationsmetoder mellan dessa parter skulle kunna genomföras samtidigt som hög effektivitet och säkerhet upprätthålls . Slutsats Lärandet i denna avhandling tyder på att förtroendet utvecklas över tid med tillförlitliga system som ger medarbetare uppdaterad nödvändig information tillgänglig när som helst. Resultaten kan införas i både dagens och framtidens anläggningsplatser på olika nivåer av avancerad teknik. / <p>Vissa delar är borttagan på grund av konfidentialitet.</p> / ME310 Design Innovation at Stanford University
|
104 |
Visual Bird's-Eye View Object Detection for Autonomous DrivingLidman, Erik January 2023 (has links)
In the field of autonomous driving a common scenario is to apply deep learningmodels on camera feeds to provide information about the surroundings. A recenttrend is for such vision-based methods to be centralized, in that they fuse imagesfrom all cameras in one big model for a single comprehensive output. Designingand tuning such models is hard and time consuming, in both development andtraining. This thesis aims to reproduce the results of a paper about a centralizedvision-based model performing 3D object detection, called BEVDet. Additionalgoals are to ablate the technique of class balanced grouping and sampling usedin the model, to tune the model to improve generalization, and to change thedetection head of the model to a Transformer decoder-based head. The findings include a successful reproduction of the results of the paper,while adding depth supervision to BEVDet establishes a baseline for the subsequentexperiments. An increasing validation loss during most of the training indicatesthat there is room for improvement in the generalization of the model. Severaldifferent methods are tested in order to resolve the increasing validation loss,but they all fail to do so. The ablation study shows that the class balanced groupingis important for the performance of the chosen configuration of the model,while the class balanced sampling does not contribute significantly. Without extensivetuning the replacement head gives performance similar to the PETR, themodel that the head is adapted from, but fails to match the performance of thebaseline model. In addition, the model with the Transformer decoder-based headshows a converging validation loss, unlike the baseline model.
|
105 |
Optimization-Based Path Planning For Indoor UAVs in an Autonomous Exploration Framework / Optimeringsbaserad Vägplanering för Inomhus-UAV:er i ett Autonomt UtforskningsramverkCella, Marco January 2023 (has links)
Exploration is a fundamental problem in robotics that requires robots to navigate through unknown environments to autonomously gather information about their surroundings while executing collision-free paths. In this project, we propose a method for producing smooth paths during the exploration process in indoor environments using UAVs to improve battery efficiency and enhance the quality of pose estimation. The developed framework is built by merging two approaches that represent the state of the art in the field of autonomous exploration with UAVs. The overall exploration logic is given by GLocal, a paper that introduces a hybrid, i.e. both sampling-based and frontier-based, framework that is able to cope with the issue of odometry drift when exploring indoor environments due to the absence of absolute localization, e.g. through GNSS. The second approach is FUEL, which introduces a frontier-based exploration methodology which computes the ’drones path as an optimized non-uniform B-Spline. The framework described in this thesis borrows the optimized B-Spline trajectory generation from FUEL and implements it in GLocal. To do this, the original cost function defined by GLocal for each exploration viewpoint was modified and the resulting samples were used to select the initial control points of the B-Spline. Furthermore, we extended the underlying state machine governing the entire algorithm and we revisited the original re-planning logic. The presented system is evaluated in various simulated environments, showcasing the advantages and disadvantages of this method. These evaluations demonstrate its improved state estimation performance and absolute observed volume, albeit at the expense of longer traveled trajectories in big and complex environments. / Utforskning är ett grundläggande problem inom robotteknik som kräver att robotar navigerar genom okända miljöer för att autonomt samla in information om sin omgivning samtidigt som de utför kollisionsfria banor. I det här projektet föreslår vi en metod för att producera jämna banor under utforskningsprocessen i inomhusmiljöer med hjälp av UAV:er för att förbättra batterieffektiviteten och förbättra kvaliteten på posestimeringen. Det utvecklade ramverket bygger på en sammanslagning av två metoder som representerar den senaste tekniken inom autonom utforskning med UAV:er. Den övergripande utforskningslogiken ges av GLocal, en artikel som introducerar en hybrid, i.e. både samplingsbaserad och gränsbaserad, ram som kan hantera problemet med odometridrift vid utforskning av inomhusmiljöer på grund av frånvaron av absolut lokalisering, e.g. genom GNSS. Den andra metoden är FUEL, som introducerar en gränsbaserad utforskningsmetod som beräknar drönarens bana som en optimerad icke-uniform B-Spline. Ramverket som beskrivs i denna avhandling lånar den optimerade B-Spline-banegenereringen från FUEL och implementerar den i GLocal. För att göra detta modifierades den ursprungliga kostnadsfunktionen som definierades av GLocal för varje utforskningspunkt och de resulterande samplen användes för att välja de initiala kontrollpunkterna för B-Spline. Dessutom utökade vi den underliggande tillståndsmaskinen som styr hela algoritmen och vi reviderade den ursprungliga logiken för omplanering. Det presenterade systemet utvärderas i olika simulerade miljöer, vilket visar fördelarna och nackdelarna med denna metod. Dessa utvärderingar visar på förbättrad prestanda för tillståndsuppskattning och absolut observerad volym, om än på bekostnad av längre färdvägar i stora och komplexa miljöer.
|
106 |
Drones in arctic environments / Drönare i arktiska miljöerADER, MARIA, AXELSSON, DAVID January 2017 (has links)
This is a master thesis by Maria Ader and David Axelsson, students at the Master of Science in Engineering degree program in Design and Product Realization at KTH, within the master program Integrated Product Design. The thesis work will benefit ÅF and the EU project ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ. The ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ project is part of the EU’s effort to forward climate research, and aims to “coordinate and harmonize research and monitoring efforts that will greatly contribute to our knowledge and understanding of changes occurring in the arctic environment.” One out of 12 subprojects within ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ aims to “increase awareness of drone technology and sensors among researchers and research station managers while making industry aware of innovative potential uses requiring drone and sensor development.” A drone is an unmanned aerial system/vehicle (UAS/UAV), i.e. an airborne vehicle without a human pilot aboard. This master thesis examines the need of drones at the ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ research stations and how arctic climates affect drone technology and the ergonomics of piloting a drone. The thesis also provides an overview of the current state of the drone market and the laws and regulations that affect the use of drones. A survey was distributed within ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ to map the researchers’ need of, and attitudes towards, drones, followed by exhaustive interviews with researchers and other key figures. Field testing at Tarfala Research Station provided complementing data. The primary insight from the study was that the researchers’ need, as well as the tasks and methods that they employ, vary greatly. Another insight was that many researchers want to use drones primarily as a sensor platform to collect data from large areas in a short time span. A situation-based drone recommendation and a concept proposal for a simple water sampling solution were made based on the results of the study / Detta är ett examensarbete utfört av Maria Ader och David Axelsson, studenter på civilingenjörsprogrammet Design och Produktframtagning på KTH, med masterinriktning Teknisk Design. Arbetet är utfört åt ÅF i syfte att bidra till EU-projektet ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ. Iɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ är EU:s satsning på klimatforskning i Arktis och syftar till att “koordinera och harmonisera forskning och miljöbevakning som bidrar till vår kunskap och förståelse av förändringar som sker i de arktiska miljöerna.” Ett av tolv delprojekt inom ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ-projektet syftar till att öka medvetenheten om drönarteknologi och sensorer bland forskare och föreståndare på forskningsstationerna inom ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ, samt att göra drönarindustrin medveten om nya potentiella användningsområden. En drönare är ett obemannat luftfartyg, d.v.s. en flygfarkost utan pilot ombord. Drönare benämns ibland som “UAS” och “UAV”. I den här rapporten används främst den engelska termen “drones”. Detta examensarbete undersöker behovet av drönare på de forskningsstationer som är delaktiga i ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ och hur det arktiska klimatet påverkar drönartekniken och ergonomin. Arbetet kartlägger även drönarmarknaden och de lagar och regler som påverkar användandet av drönare. En utförlig studie genomfördes, där forskarnas behov av drönare undersöktes. En enkät skickades ut inom ɪɴᴛᴇʀᴀᴄᴛ och utförliga intervjuer genomfördes med forskare och andra nyckelpersoner. Ett studiebesök på Tarfala forskningsstation kompletterade med fältdata. Den främsta insikten från studien var att behov, arbetsuppgifter och metoder varierar mycket mellan de olika forskarna. En annan insikt var att många ville använda drönare som sensorbärare, och på så sätt insamla data från stora områden på kort tid. Resultatet från studien låg till grund för en situationsbaserad drönarrekommendation samt ett konceptförslag för en enkel vattenprovtagningslösning.
|
107 |
UAVs for railway infrastructure operations and maintenance activities / Drönare för drift- och underhållsarbete inom järnvägenSHEIKH, MADELEINE, ÖRTENGREN, ALEXANDER January 2018 (has links)
The railway infrastructure needs to be safe, reliable and efficient in order to meet the growing demand of sustainable transportation methods. One of the main problems the railway industry faces today is that a higher traffic load increases the need for maintenance, at the same time as it reduces the availability of gaps in the timetables to perform maintenance activities. Unmanned Aerial Vehicles, UAVs, have in recent years been adopted commercially due to their potential of increasing work efficiency and productivity. Different actors in the railway industry have recently started to explore and test the possibilities of implementing UAVs. The objective of this master thesis was to investigate and define use case scenarios where the use of UAVs would create value for railway infrastructure operations and maintenance activities. It is meant for both stakeholders in the railway industry to gain better understanding of capabilities and limitations of UAV technology but also provide recommendations to UAV manufacturers to understand the railway industry and potential UAV applications. Theoretical research and qualitative user studies with UAV professionals and relevant stakeholders within the railway industry were conducted in order to gain insight in the railway industry and to identify potential use case scenarios. The research showed that maintenance activities to a large extent are performed either manually by walking along the tracks which is inefficient, physically demanding and dangerous or by using test/measurement vehicles which require track occupancy. It was concluded that the use of UAVs would mainly create value by; enabling remote inspection and operation, accessing the infrastructure without track occupancy or the need of roads. At the same time, improve the working conditions, efficiency and quality of maintenance activities. The thesis resulted in 15 potential use case scenarios for UAVs in the railway industry and proposals for common UAV solutions based on functional requirements. / Järnvägssystemet måste vara säkert, pålitligt och effektivt för att möta den växande efterfrågan på hållbara transportmetoder. Ett av de största problemen som den svenska järnvägsindustrin står inför idag är att ökad trafikbelastning ökar behovet av underhåll, samtidigt som det minskar tillgängligheten för att utföra underhållsaktiviteter. Obemannade flygfordon, även kallade drönare, har under de senaste åren tillämpats mer frekvent i kommersiella syften för att bland annat uppnå ökad effektivitet och produktivitet. Aktörer inom järnvägsindustrin har nyligen börjat utforska och testa möjligheterna att använda drönare. Syftet med detta examensarbete var att undersöka och definiera potentiella tillämpningar av drönare med syfte att skapa värde för drift- och underhållsarbete inom järnvägen. Denna rapport är avsedd för intressenter inom järnvägsindustrin att få bättre förståelse för kapaciteten och begränsningar av drönarteknik samt ge rekommendationer till drönartillverkare för att bättre förstå järnvägsindustrin och potentiella användningsområden. Teoretisk undersökning och kvalitativa användarstudier med drönarexperter och relevanta intressenter inom järnvägsindustrin genomfördes för att få insikt i järnvägsindustrin samt för att identifiera problemområden. Studien visade att underhållsverksamheten i stor utsträckning utförs antingen manuellt genom att gå längs spåren vilket är ineffektivt, fysiskt krävande och farligt eller genom att använda test/mätfordon som kräver tillgång till spår. Arbetet resulterade i 15 potentiella tillämpningar av drönare i järnvägsindustrin samt förslag på gemensamma drönarlösningar baserade på funktionella krav. Slutsatsen drogs att tillämpningen av drönare i järnvägsindustrin främst kan skapa värde genom att; på distans utföra underhållsaktiviteter och inspektioner, få tillgång till infrastrukturen utan behov av spår eller vägar. Detta resulterar i förbättrade arbetsförhållanden samt ökad effektivitet och kvalitet på underhållsarbetet.
|
108 |
Scenario Generation For Vehicles Using Deep Learning / Scenariogenerering för fordon som använder Deep LearningPatel, Jay January 2022 (has links)
In autonomous driving, scenario generation can play a critical role when it comes to the verification of the autonomous driving software. Since uncertainty is a major component in driving, there cannot be just one right answer to a prediction for the trajectory or the behaviour, and it becomes important to account for and model that uncertainty. Several approaches have been tried for generating the future scenarios for a vehicle and one such pioneering work set out to model the behaviour of the vehicles probabilistically while tackling the challenges of representation, flexibility, and transferability within one system. The proposed system is called the Semantic Graph Network (SGN) which utilizes feedforward neural networks, Gated Recurrent Units (GRU), and a generative model called the Mixed Density Network to serve its purpose. This thesis project set out in the direction of the implementation of this research work in the context of highway merger scenario and consists of three parts. The first part involves basic data analysis for the employed dataset, whereas the second part involves a model that implements certain parts of the SGN including a variation of the context encoding and the Mixture Density Network. The third and the final part is an attempt to recreate the SGN itself. While the first and the second parts were implemented successfully, for the third part, only certain objectives could be achieved. / Vid autonom körning kan scenariegenerering spela en avgörande roll när det gäller verifieringen av programvaran för autonom körning. Eftersom osäkerhet är en viktig komponent i körning kan det inte bara finnas ett rätt svar på en förutsägelse av banan eller beteendet, och det blir viktigt att redogöra för och modellera den osäkerheten. Flera tillvägagångssätt har prövats för att generera framtidsscenarierna för ett fordon och ett sådant banbrytande arbete gick ut på att modellera fordonens beteende sannolikt samtidigt som utmaningarna med representation, flexibilitet och överförbarhet inom ett system hanteras. Det föreslagna systemet kallas Semantic Graph Network (SGN) som använder neurala nätverk, Gated Recurrent Units (GRU) och en generativ modell som kallas Mixed Density Network för att tjäna sitt syfte. Detta examensarbete riktar sig mot genomförandet av detta forskningsarbete i samband med motorvägssammanslagningsscenariot och består av tre delar. Den första delen involverar grundläggande dataanalys för den använda datamängden, medan den andra delen involverar en modell som implementerar vissa delar av SGN inklusive en variation av kontextkodningen och Mixture Density Network. Den tredje och sista delen är ett försök att återskapa själva SGN. Även om den första och den andra delen genomfördes framgångsrikt, kunde endast vissa mål uppnås för den tredje delen.
|
109 |
Point Cloud Data Augmentation for 4D Panoptic Segmentation / Punktmolndataförstärkning för 4D-panoptisk SegmenteringJin, Wangkang January 2022 (has links)
4D panoptic segmentation is an emerging topic in the field of autonomous driving, which jointly tackles 3D semantic segmentation, 3D instance segmentation, and 3D multi-object tracking based on point cloud data. However, the difficulty of collection limits the size of existing point cloud datasets. Therefore, data augmentation is employed to expand the amount of existing data for better generalization and prediction ability. In this thesis, we built a new point cloud dataset named VCE dataset from scratch. Besides, we adopted a neural network model for the 4D panoptic segmentation task and proposed a simple geometric method based on translation operation. Compared to the baseline model, better results were obtained after augmentation, with an increase of 2.15% in LSTQ. / 4D-panoptisk segmentering är ett framväxande ämne inom området autonom körning, som gemensamt tar itu med semantisk 3D-segmentering, 3D-instanssegmentering och 3D-spårning av flera objekt baserat på punktmolnsdata. Svårigheten att samla in begränsar dock storleken på befintliga punktmolnsdatauppsättningar. Därför används dataökning för att utöka mängden befintliga data för bättre generalisering och förutsägelseförmåga. I det här examensarbetet byggde vi en ny punktmolndatauppsättning med namnet VCE-datauppsättning från grunden. Dessutom antog vi en neural nätverksmodell för 4D-panoptisk segmenteringsuppgift och föreslog en enkel geometrisk metod baserad på översättningsoperation. Jämfört med baslinjemodellen erhölls bättre resultat efter förstärkning, med en ökning på 2.15% i LSTQ.
|
110 |
Decision-making in Highway Autonomous Driving Combined with Prediction Algorithms / Beslutsfattande inom motorvägsautonom körning i kombination med förutsägelsealgoritmerChen, Jingsheng January 2022 (has links)
Over the past two decades, autonomous driving technology has made tremendous breakthroughs. With this technology, human drivers have been able to take their hands off the wheel in many scenarios and let the vehicle drive itself. Highway scenarios are less disturbed than urban scenarios, so autonomous driving is much simpler to implement and can be accomplished very well with a rule-based approach. However, a significant drawback of the rule-based approach compared to human drivers is that it is difficult to predict the intent of the vehicles in the surrounding environment by designing the algorithm’s logic. In contrast, human drivers can easily implement the intent analysis. Therefore, in this research work, we introduce the prediction module as the upstream of the autonomous driving decision-making module, so that the autonomous driving decision-maker has richer input information to better optimize the decision output by getting the intent of the surrounding vehicles. The evaluation of the final results confirms that our proposed approach is helpful for optimizing Rule-based autonomous driving decisions. / Under de senaste två decennierna har tekniken för autonom körning gjort enorma genombrott. Med denna teknik har mänskliga förare kunnat ta bort händerna från ratten i många situationer och låta fordonet köra sig självt. Scenarier på motorvägar är mindre störda än scenarier i städer, så autonom körning är mycket enklare att genomföra och kan åstadkommas mycket bra med en regelbaserad metod. En betydande nackdel med det regelbaserade tillvägagångssättet jämfört med mänskliga förare är dock att det är svårt att förutsäga avsikten hos fordonen i den omgivande miljön genom att utforma algoritmens logik. Däremot kan mänskliga förare lätt genomföra avsiktsanalysen. I det här forskningsarbetet inför vi därför förutsägelsemodulen som en uppströmsmodul för beslutsfattandet vid autonom körning, så att beslutsfattaren vid autonom körning har mer omfattande information för att bättre optimera beslutsutfallet genom att få reda på de omgivande fordonens intentioner. Utvärderingen av slutresultaten bekräftar att vårt föreslagna tillvägagångssätt är till hjälp för att optimera regelbaserade beslut om autonom körning.
|
Page generated in 0.0523 seconds