Arbetets art:C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel:Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter – vem avgör det?Författare:Lidija PetkovicHandledare:Göran KvistSammanfattning:Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att arbeta med barn i svårigheter. Metod: Jag har använt mig av enkät insamling och intervjuer med lärarna/resurspersonal.Resultat: Lärarna ser på barn i svårigheter som på barn i behov av särskilt stöd, att antalet sådana barn har ökat och att det viktigaste är att arbeta först och främst med den sociala kompetensen för att kunna utvecklas i skolan men också ute i samhället. Specialpedagogerna/skolan ser på barn i svårigheter ur ett kategoriskt perspektiv d.v.s. att barnet är problembäraren, och undervisningen sker för det mesta segregerat. I LUG ser lärarna på barn i svårigheter ur ett psykosocialt perspektiv vilket innebär bl.a. att arbeta med mänsklig förändring och utveckling. Nyckelord:Barn i svårigheter, barn i behov av särskilt stöd, specialundervisning, skolsvårigheter, lärandemiljö, särskild undervisningsgrupp. / ToBe or Not to Be a Child in Difficulties - Who Decides?

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.  Avvikande beteende kan leda till ett symtom som till exempel ADHD . För att förebygga barnens avvikande beteende är det viktigt att skapa en dialog kring barnet,  föräldrar perspektivet är en viktig del genom att samtala om barnets svårigheter.

Syftet med arbetet är att analysera pedagogernas förhållningssätt gentemot barn i svårigheter och vilka påföljder det får för barnens egna möjligheter till delaktighet och inflytande. Med utgångspunkt från dilemmaperspektivet samt KASAM gjordes det här synligt med stöd i kvalitativ forskning. Datainsamlingsmetoden besod av observationer och skriftliga fältanteckningar som genomfördes på två förskolor i Sverige där resultatet kunde urskiljas i två teman, Delaktighet och inflytande möjliggörs samt Delaktighet och inflytande stagnerar. Det som visade sig vara centralt för delaktigheten och inflytandet för barn i svårigheter var pedagogernas närvaro, kommunikation och inlevelse i barnens situation. Osäkerhet och organisation var också påverkande faktorer som spelade in i hur barnens tankar och behov kunde tillgodoses i verksamheten. Det kunde tydliggöras ur två olika synvinklar från förskolorna där deras arbetssätt var relativt olika. Studiens slutsats synliggör att pedagogernas roll är den mest essentiella i förskolans arbete med barn i svårigheter. Det är deras förhållningssätt som tenderar att påverka i vilken mån barnen får utöva delaktighet och inflytande och huruvida barnen blir förstådda i sina olika sätt att vara.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall. Undersökningen har genomförts i södra Sverige på tre mellanstadieskolor inom samma kommun. Resultaten utifrån studien pekar på att barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter samt barn i behov av särskilt stöd vanligtvis inte får tillgång till lika möjligheter. Lärarna i studien lyfter upp att de önskar ökade resurser i olika former för att kunna eftersträva en skola för alla.

“Whose needs come first?” is a scientific essay based on a self-experienced story about astudent in difficulties in school. It leads us to a dilemma about which students me as a youthworker in school and the after-school center should prioritize – a child in difficulties who is inneed of a lot of extra help and support but who also is very disturbing to others, or the rest ofthe students. The purpose of this scientific essay is to investigate who you judiciously shouldact towards the individual student and towards the whole class. Furthermore, the purpose isalso to examine how the schools' resources are generally distributed in school, how they aredistributed to children in need, which effect a diagnosis on a child could have on theallocation of resources, and how the parents' involvement could influence these decisions. The methods used to write the scientific essay are both the essay-writing itself, and also withrelevant literature present information from previous research, which connects to the purposeand the question formulations which are based on the purpose. Then, via a discussion andreflection highlight both the relevant and applicable on the self-experienced story, but alsocriticize the literature, because it is not often as applicable in the school’s reality as it soundseasy in the literature. Ethical and moral discussions are also an important aspect of the essay. This essay illuminates the difficulties of putting all the situations and all the students underthe same roof facing a dilemma, and that a lot of different factors could influence the outcomeof the situation, such as the environment, socioeconomic factors, background, culturalpreferences, and allocation of resources. / ”Vems behov kommer först?” är en vetenskaplig essä med utgångspunkt i en berättelse om enelev i svårigheter. Den leder oss fram till ett dilemma som handlar om vilka elever jag som fritidshemslärare i klassrummet och på fritidshemmet ska prioritera – ett barn i svårigheter som är i behov av mycket extra hjälp och stöd men som även stör klassen, eller resten aveleverna? Essäns syfte är att undersöka hur man omdömesfullt agerar gentemot den enskilda eleven och gentemot hela klassen. Syftet är även att undersöka hur skolans resurser fördelas generellt samt till barn i behov av extra stöd, och vilken påverkan en diagnos kan ha på resursfördelningen, samt hur föräldrarnas delaktighet i dessa beslut kan påverka. Metoden som använts till essäskrivandet är, förutom essäskrivandet i sig, att med relevant litteratur presentera information från tidigare forskning kopplat till syftet och frågeställningarna, vilka är baserade på syftet, och sedan med hjälp av diskussion och reflektion lyfta fram både det relevanta och tillämpbara på berättelsen, men även kritiseralitteraturen då det inte är lika tillämpbart i verkligheten i skolan som de får det att låta i teorin. Etik och moral är även en viktig aspekt som tas upp och diskuteras. Denna essä belyser svårigheterna med att dra alla situationer och elever över samma kam – att bland annat omgivning, socioekonomi, bakgrund, kultur och resursfördelning kan ha stor påverkan på situationers utfall.