Avhandlingens övergripande syfte var att fördjupa kunskapen om hur socialtjänsten synliggör barns fysiska och psykiska hälsa samt barns egna upplevelser i barnavårdsutredningar. Resultaten diskuteras utifrån rättsliga förutsättningar samt teorier om barn som subjekt och sociala aktörer. De fyra delstudierna visar att det finns begränsningar i hur hälsan samt barns upplevelser beskrivs om man vill förstå deras behov av stöd. En anledning till detta kan vara att den rättsliga regleringen inte per automatik ger barn status som subjekt och aktörer. Resultaten tyder på att barnperspektivet i både den rättsliga regleringen och genomförandet av barnavårdsutredningar har stärkts jämfört med vad som visats i tidigare forskning men det behövs en utvecklad analys och argumentation kring barns upplevelser och barns hälsa. En sådan förståelse ger förutsättningar för att barn blir synliggjorda utifrån sina unika förutsättningar vilket säkerställer att socialtjänsten tar hänsyn till deras unika behov. / The overall aim of this thesis is to explore how the physical- and psychological health of children – as well as children’s own experiences – are represented in child welfare investigations. The results are discussed with reference to both legal regulations and theories, which identify children as subjects and social actors in their own right. The four studies show that there are limitations in how children’s health generally, along with their experiences more specifically, are described. The consequence is a diminishing of the chances to understand the child’s need for support. One reason for this might be that legal regulations for social welfare investigations do not automatically ascribe to children the status of subjects and social actors. Compared with previous research, results gathered in this thesis indicate that the child’s perspective has been strengthened in both law and in social welfare investigations. All the same, there is still a need for more developed analyses of children’s health as well as children’s experiences. Such an understanding requires that children be seen from their unique positions, ensuring moreover that social services take into account the specific needs of individual children.

This study aims to describe and analyze how organizational requirements affect social workers in their work with child investigations in four municipalities in southern Sweden. We used focus groups interviews as a method and gathered data from four groups of 3-4 social workers. Once groups were established we presented the participants with a vignette study, and ended every session with general questions about different organizational requirements and how they affect their work. In the study we wanted to answer two questions: 1. How do the social workers describe different organizational requirements affecting their work with child welfare investigations? 2. How do the social workers work to meet the organizational requirements? To analyze the results we used Lipsky’s definition of discretion, grassroot-bureaucrats and people-processing organizations. The results from the focus group interviews was analyzed and showed that economical restrictions and documentational work were two major organizational requirements that the social workers were affected by. These components are a part of New Public Management (NPM) that is a management method that aim to make organizations work more effectively. Our results showed that the social workers had some economical restrictions regarding the range of efforts to offer a family due to the savings requirements that existed in the municipalities. The results also showed that the social workers experiences that they had a workload too high for their resources sometimes. Because of this, the social workers had developed strategies to cope with documentation requirements.

Barn som upplever våld i nära relationer riskerar att drabbas av svåra konsekvenser. Ångest, depression och traumasymptom är bara några av de konsekvenser forskning har påvisat. Syftet för denna studie är att undersöka hur våld och konsekvenser av våld synliggörs i socialtjänstens barnavårdsutredningar. Detta för att kunna analysera vilka eventuella konsekvenser våldsframställningen kan få för barnen samt för att kunna identifiera utvecklingsområden inom socialtjänstens arbete med utredningar där barn upplever våld. Resultatet bygger på en kritisk diskursanalys, enligt Faircloughs tredimensionella modell, av 16 barnavårdsutredningar där barn upplevt våld i nära relationer. Tidigare forskning inom området, Foucaults teorier om makt samt Berger och Luckmanns resonemang om hur social verklighet skapas ligger till grund för analys av resultatet. Av resultatet framgår att socialsekreterare påverkas av och påverkar diskurser om våld som förs i samhället. Uttryck för våld reduceras ofta till mindre laddade ord och konsekvenser av våld tenderar att osynliggöras, vilket kan ge konsekvenser för utgången av barnavårdsutredningarna. I många fall saknas våldsanpassade insatser för att lindra barnens utsatthet. Insatser för våldsutövande samt våldsutsatta föräldrar saknas helt i studiens utredningar. / <p>2018-06-05</p>

Denna studie undersöker socialsekreterares upplevelser då språkbarriärer uppstår i kommunikationen mellan dem själva och vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska och är föremål för en barnavårdsutredning. Studien baseras på en tematisk analys av tio kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som aktivt jobbar eller har jobbat med utredningsarbete. Analysen har gjorts utifrån tre teoretiska begrepp: objektet, ömsesidig förståelse och lingvistiskt kapital, som tillsammans skapar en djupare förståelse kring interaktioner och kommunikation. Resultaten påvisar olika utmaningar för socialsekreterare och vilka strategier de använder då de möter vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska. De utmaningar som socialsekreterarna upplever består bland annat av svårigheter i relationsskapandet, att det myndighetsspråk de använder i arbetet försvårar kommunikationen, samt det faktum att utredningsprocessen ofta är tolkad. Det påvisas också att socialsekreterarna har flera strategier som de använder sig av i sin kommunikation för att uppnå ömsesidig förståelse mellan de själva och vårdnadshavarna. De mest centrala strategierna är hur de anpassar språket, och hur de på ett medvetet sätt förhåller sig till vårdnadshavarens kulturella bakgrund. Resultatet belyser därutöver det förhållningssätt som socialsekreterare har för att jämna ut maktrelationen genom språket. Det konstateras även att utredningar som präglas av språkbarriärer upplevs som mer tidskrävande och att vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska inte har möjlighet att utredas på samma sätt som svensktalande vårdnadshavare. Trots att socialsekreterarna förefaller vara medvetna om dessa faktorer kan de inte alltid säkerställa att utredningen genomförs rättssäkert. Studien uppvisar att det både saknas forskning och kunskap inom området.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ undersökning öka kunskapen om socionomkonsulters erfarenheter och upplevelser av sitt arbete med barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Empirin baseras på socionomkonsulters egna erfarenheter och upplevelser av sin roll och påverkan på barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Datainsamlingen har skett via tio semistrukturerade intervjuer av socionomkonsulter verksamma med barnavårdsutredningar inom Barn och unga. Tidigare forskning har till stor del gjorts utifrån chefer och ordinaries socialsekreterares perspektiv. Den forskning jag funnit intressant och relevant för syftet med min studie är bland annat den som genomförts av Mattsson (2019), Järkestig-Berggren m.fl. (2021) och Högström 2022. Enligt Järkestig m.fl. är det anmärkningsvärt att den ökade användningen av socionomkonsulter inom barnavårdsutredningar inte diskuterats utifrån ett klientens perspektiv. Högströms studie visar att cheferna inom socialtjänsten anser att konsulter inom barnavården riskerar arbetskvaliteten på flera punkter men att de även är nödvändiga för verksamhetens överlevnad. De teoretiska ramverk som använts för att analysera empirin är gräsrotsbyråkrater som bygger på Lipsky (2010) Street-level bureaucracy. Gällande forskning om privatiseringen inom socialt arbete har jag till största del avgränsat till den forskning som berör socionomkonsulters roll i barnavårdsutredningar inom socialtjänsten i Sverige. Genom respondenternas utsagor ville jag få fram förståelse och öka kunskapen hur de ser på sitt handlingsutrymme i det dagliga arbete som socionomkonsult och hur anställningsformen socionomkonsult eventuellt skiljer sig åt från att vara ordinarie socialsekreterare inom kommunen. Resultatet visar att valet att bli konsult ofta är sprunget ur ett missnöje med socialtjänsten som arbetsgivare och ur en längtan efter ökad flexibel med sin tid. Gemensamt för alla respondenterna som deltar i forskningen är en önskan om att använda sin arbetstid till socialt arbete i form av barnavårdsutredningar och de barn och familjer som berörs, inte till administration, APT (arbetsplatsträff) och planeringsmöten. Lönen förs fram som en bonus av jobbet men endast en respondent anger det som huvudanledning till övergången till konsultrollen. Resultaten visar att socionomkonsulter handlingsutrymme innebär möjligheter och begränsningar och ser olika ut beroende på kommun. Socionomkonsulter i studien uppger att det är ett djupgående problem att behovet av deras tjänster i socialtjänsten är så stort. Deras gemensamma övertygelse är att det behövs en grundläggande, långsiktig förändring i socialtjänsten för att bygga upp personalgruppen och ta vara på kompetensen. / The purpose of the study is to, through a qualitative study, increase knowledge about social work consultants experiences when working with childcare investigations within the Swedish social services. The study is based on the social work consultants experiences, knowledge and impact on working with childcare investigations. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews. All consultants had experiences both working as social work consultants and as regular full-time employees. Previous research has largely been done from the perspective of social work managers and full-time employees within Swedish Social Services Units. The research I have found that was interesting and relevant for the purpose of my study was carried out by Mattsson (2019), Järkestig-Berggren et al. (2021) and Högström (2022). According to Järkestig et al. it is remarkable that the increased use of consultant social in childcare investigations has not been discussed from a clients perspective. Högström's study shows that managers in social services believe that consultants in childcare risk the quality of work on several points, but that they are also necessary for the survival of the organization. The theoretical framework I used to analyze the results is “Grassroots bureaucracy” based on Lipsky (2010). Street-level bureaucracy. Regarding research on the privatization of social work, I have for the most part limited it to the research that concerns consultants in childcare investigations within the social services in Sweden. Through the respondents story, I wanted to understand and increase knowledge of how the consultants see their space of action in their daily work and how it may differ from regular full time employment. And also, how the work differs between municipalities. The results show that the choice to become a consultant often arrives from dissatisfaction with social services as an employer and from a desire to be more flexible with their time. Common to all respondents participating in the research is the desire to use their working time for social work directed to children and families affected, not for administration, planning and internal meetings. The salary is presented as a bonus of the job, but only one respondent states it as the main reason for the transition to the consultant role. The results show that a social work consultant has room for action that involves opportunities but also limitations, it is different depending on the municipality they are working for. Consultants in the study state that it is a profound problem that the need for their services in social services is so great. Their common belief is that a fundamental, long-term change is needed to build up the staff group and take care of the competence.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers’, in three cities, understand how the child’s position in the Swedish child protective services’ enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers’ view of the child’s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier’s pathways to participation and the term discretion. The results of the study shows that through the perspective of social workers, the factors that helped the child’s position to improve are the new organization of working patterns and the new documentation system, the new mindset of the social workers’ and the way the social workers’ talk to the children. The study also shows that through the child’s position in child protective enquiries has improved accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC.

Lindestrand Gaki, C & Malmqvist, M-L Får de vara med? En kvantitativ studie om barns delaktighet i utredningar. Examensarbete i socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2016.Syftet med denna studie är att undersöka i hur hög utsträckning socialsekreterare gör barn och ungdomar delaktiga i BBIC-utredningar. Undersökningen avgränsas till Malmö stad och omfattar de socialsekreterare som arbetar med grundutredningar på Barn och Familj. Våra frågeställningar är: Till hur stor del är barn och ungdomar delaktiga i utredningar som rör dem själva i kontakten med socialtjänsten i Malmö Stad? Hur ser socialsekreterarnas kontakt med barnen ut under utredningsprocessen? Vilka faktorer minskar respektive ökar barns delaktighet? Hur implementerar socialsekreterarna barns delaktighet i utredningsarbetet? Och i vilken utsträckning görs det? De teoretiska perspektiv som används i denna studie är Shiers delaktighetsmodell och handlingsutrymme.Studiens resultat visar att delaktigheten överlag är relativt god i jämförelse med vad man har kunnat se i tidigare studier. Däremot anser socialsekreterarna att de skulle vilja träffa barnen mer under utredningen och få möjlighet att lägga mer tid på varje utredning. I vår undersökning ser vi att vårdnadshavarna är mer delaktiga när det gäller de yngre barnen men att delaktigheten blir mer jämlikt fördelad mellan barn och vårdnadshavare ju äldre barnen blir. Ett tydligt mönster är att delaktigheten överlag ökar med barnets ålder, vilket går helt i linje med SoL 11:10.Vår studie visar att socialsekreterarnas handlingsutrymme begränsas av såväl individuella som organisatoriska faktorer, exempelvis personalomsättning och kompetens. Nyckelord: barn, barnavårdsutredningar, BBIC, delaktighet, samarbetsallians, socialsekreterare, socialtjänsten. / Lindestrand Gaki, C & Malmqvist, M-L Can they be involved? A quantitative study of children's involvement in investigations. Degree project in social work 15/30 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2016The purpose of this study is to investigate to what extent social workers makes and let children and youths be a part in BBIC-investigations. The study is limited to Malmö stad and comprises social workers who works with standard investigations at the compartment for children and families. Our questions are: To what extent are children and youths involved in investigations which concern the contact between themselves and social services in Malmö stad? How is the contact between the social worker and the children during the investigation? Which factors might decrease or increase the part played by the child? In what way does the social worker implement the child’s involvement in the investigation? And to what extent is this done? The theoretic perspectives used in this study are Shier’s pathway to participation and room to maneuver. The result of this study shows that the participation is over all good in comparison to earlier studies. However, the social workers would want to meet the children more during the investigation and to get the opportunity to put more time into every investigation. In our investigation it is clear that the legal guardian is more involved when it is cases with younger children, whilst the level of involvement becomes more equal when the children become older. A clear pattern is however that the involvement increases with the age of the child, which goes in line with SoL 11:10. Our study shows that the social worker’s room to maneuver is limited by individual and organizational factors, e.g. employee turnover and competence. Keywords: BBIC, children, child welfare investigation, cooperative alliance, involvement, social workers, social services.

The working environment in social services has long been talked about. Recently, the working environment of child case workers has been in particular focus on the basis that it is difficult to retain and recruit new staff for this profession. Previous research shows that the work environment affects the child case worker's well-being and job satisfaction. Previous research also shows that the work environment can affect confidence in one's own ability to handle different parts of the professional role. This study aims to investigate whether there is any relationship between psychosocial work environment, work-related self-efficacy and social self-efficacy. The study has been conducted through a quantitative research method using a web-based survey. The survey was emailed to 144 municipalities, out of which 28 municipalities and 116 child case workers chose to participate in the study. In the survey, several scales have been used to measure work-related self-efficacy, social self-efficacy and the psychosocial work environment. The study has 116 participants, of which women made up a majority of the sample (n=108). The result shows that the degree of social self-efficacy has a connection with the psychosocial work environment. Degree of work-related self-efficacy has a positive relationship with work experience. One of the conclusions drawn from the study is that years in the profession have a correlation with the degree of work-related self-efficacy. This means that the more years child case workers have in their professional role, the higher the degree of work-related self-efficacy they estimate. Keywords: Self-efficacy, social worker, work environment, child welfare and social worker within child welfare. / Arbetsmiljön inom socialtjänsten har länge varit omtalad. På senare tid har barnhandläggares arbetsmiljö varit i särskilt fokus utifrån att det är svårt att bibehålla och rekrytera ny personal till yrkesrollen. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön påverkar barnhandläggarens mående samt trivsel på arbetsplatsen. Tidigare forskning visar även att arbetsmiljön kan påverka tilltron till den egna förmågan att hantera olika delar av yrkesrollen. Denna studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan arbetsmiljö, arbetsrelaterad och social self-efficacy. Studien har genomförts med en kvantitativ forskningsmetod med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten mailades ut till 144 kommuner varav 28 kommuner och 116 barnhandläggare valde att delta i studien. I enkäten har flertal skalor använts för att mäta arbetsrelaterad self-efficacy, social self-efficacy och den psykosociala arbetsmiljön. Studien har 116 deltagare, varav kvinnor utgjorde en majoritet av urvalet (n=108). Resultatet visar att grad av social self-efficacy har ett samband med den psykosociala arbetsmiljön. Grad av arbetsrelaterad self-efficacy har ett positivt samband med arbetslivserfarenhet. En av slutsatserna som dras av studien är att år inom yrket har en korrelation med grad av arbetsrelaterad self-efficacy. Detta innebär att desto fler år barnhandläggare har i yrkesrollen desto högre grad av arbetsrelaterad self-efficacy skattar de. Nyckelord: Self-efficacy, barnavårdsutredningar, socialtjänsten, arbetsmiljö samt socialsekreterare.

The aim of this study is to examine how social workers within the child protective services define children’s participation and what the strategies are to achieve it. Our method was to interview six social workers about their experiences of their pursuit to make children participate during a child protection investigation. The theoretical framework we used to analyze our results was Shier’s pathways to participation. This model is based on five levels of participation, which has different degrees of participation for children. The main finding of this study was that the social workers define children participation as that they should be listen to, be informed and have the ability to choose in what way they participate. Furthermore, we can see from the social workers descriptions about their strategies and the structure of the organisation that they live up to parts of Shier’s criterias for level one, two and tree. Our results both confirm and contrast international and national studies in this field of research.

This study, a narrative analysis of it, deals with the term, home, its importance and the use of it by Child welfare investigators in the city of Malmö between the years 1930-1936. Commonly used and acknowledged, home stood for security and order while the term, street, had just the opposite meaning. Living in the countryside symbolized health and sensibility, while city life was considered to be cramped, dirty and immoral. The responsibility of achieving the liberals and conservatives ideal of a sunny, clean and orderly home was given to the woman of the house, as was the task of keeping the home morally correct, and providing the necessary atmosphere for proper upbringing of the children. Consequently, the basis of theory, using Karl Marx and Friedrich Engels in regards to the conflicts between the upper and lower classes, and even theories of Jane Lewis of woman´s connection to home and family, have been the grounds for the study. The very detailed results show that home and morals play a major role in the investigations and prove above all, the intimacy between the home and woman.