Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rättigheter i juni 1990 och blev därmed bundet att respektera principerna och bestämmelserna i konventionen. I december 2010 godkände riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stärka barnets rättigheter i Sverige och som därmed ersätter den strategi som gällt sedan 1999. Strategin innehåller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och åtgärder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebär bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda på hur barnet uppfattar sin situation. Därtill handlar det även om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn. I strategin omnämns förutom kommuner och landsting också riksdag, regering och statliga myndigheter som viktiga för genomförandet av konventionen. Socialtjänsten är dessutom den myndighet som ytterst ska bevaka barnets rättigheter genom att utifrån lagstiftning agera till ett barns skydd. Tidigare forskning visar att risken för social och ekonomisk marginalisering ökar avsevärt när människor vräks och att det inte tas någon särskild hänsyn till barn vid vräkningar, vidare talas det inte alls om de barn som riskerar att vara med om att deras hem säljs vid en exekutiv auktion. En vräkning påverkar barnets hela livssituation och kan innebära att barnet måste bryta upp från sitt liv så som det känner det. Innan en vräkning verkställs föreligger en vräkningsprocess där flera aktörer är inblandade, vilka enligt ovan nämnda resonemang är ålagda att ha ett barnperspektiv i sitt yrkesutövande. Vi anser därför att det är viktigt att öka kunskap om hur dessa myndigheter har implementerat barnperspektivet i sitt arbete med vräkningshotade barnfamiljer. Vårt resultat visar att implementeringen av ett barnperspektiv inom socialtjänst, hyresnämnd och kronofogdemyndighet gällande vräkningshotade barnfamiljer av olika anledningar inte har fungerat, något som kan finna sin förklaring i de lagar och riktlinjer som dessa myndigheter främst har att förhålla sig till. Något som också försvårar praktiken är begreppets komplexa och ibland svårtydda innebörd. Vidare pekar resultatet också på att det finns motstridiga intressen gällande vems intressen man främst ska företräda.

No description available.

Sammanfattning Antalet ensamkommande barn ökade markant under hösten 2015. Denna period kallas av allmänheten för flyktingströmmen. I föreliggande uppsats undersöks socialsekreterares beskrivningar av arbetet med ensamkommande barn under ökade arbetskrav i samband med flyktingströmmen 2015. Vidare avser studien att undersöka hur flyktingströmmen påverkat socialsekreterares arbete med ensamkommande barn idag. Studien är en kvalitativ vinjettstudie med en semi-strukturerad intervjuguide. Fem respondenter som arbetar inom två olika enheter för ensamkommande barn har medverkat i studien. Den inhämtade empirin analyserades genom en tematisk analys. Resultatet i föreliggande studie visar att socialsekreterare upplever att deras utredningar av ensamkommande barn under flyktingströmmen blev bristfälliga. Detta på grund av ökad ärendemängd, tidspress och resursbrist vad gäller kommunala boendeplatser. Dessutom visar resultatet på att socialsekreterare beskriver svårigheter med att beakta barnperspektivet fullt ut under denna period. Det framgår att socialsekreterare under flyktingströmmen beviljade outredda externa boendeplaceringar som en konsekvens av bristande resurser. Slutligen visar resultatet att en enhet, som ett antal av respondenterna arbetar inom, fått direktiv fått direktiv på att flytta de ensamkommande barnen till kommunens egen regi. Respondenterna upplever att beslut som fattades under flyktingströmmen 2015 på så sätt påverkar deras arbete idag.

Gaturummet är en viktigt mötesplats för både större och mindre händelser. I takt med den ökande mängden biltrafik i planeringen och modernismen har gaturummet som mötesplats fått mindre plats i stadsplaneringen. De sociala värdena är en viktig faktor för barns uppväxt och påverkar deras fysiska och mentala hälsa. Vad en stad ska tillföra till invånarna har förändrats under årens gång och barns möjlighet till lek i det offentliga rummet har förändrats. Det är också en central del i uppsatsen där stadsmiljön påverkar barns möjlighet till spontanlek. Barnperspektivet har blivit mer centralt inom planeringen i samband med att barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 (Regeringskansliet 2020). Lagen har medfört att det finns regleringar för barns rättigheter i planeringen och det är inte längre endast rekommendationer. Barnperspektivet behöver ta hänsyn till barnens rörelsefrihet och möjliggöra för en trygg och lekfull miljö. Genom en kombination av kvalitativa intervjuer och kvalitativ innehållsanalys kommer uppsatsen beröra olika delar av planeringsprocessen. Detta för att få en bild av hur Bollebygd kommun och Uppsala kommun vill planera centrummiljön och vad deras vision är för barn i stadsplaneringen. Uppsatsens syfte har varit att studera hur gaturummets utformning kan skapa sociala arenor. Uppsatsen har ett fokus på hur utformningen kan främja spontanlek i det offentliga rummet och hur barnperspektivet tas i beaktning i planeringen. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats kommer uppsatsen att besvara tre frågeställningar för att uppnå syftet med uppsatsen. Hur planerar Bollebygd kommun och Uppsala kommun för spontanlek? Hur praktiserar Bollebygd kommun och Uppsala kommun barnperspektivet i planeringen? Hur kan den urbana miljön påverka sundare livsstilsvanor för barn? Resultatet visade att det är svårt att planera för spontanlek i gaturummet, främst på grund av trygghetsaspekten. Vårdnadshavare begränsar barnens rörelsefrihet för att skydda mot trafikfaror och det är svårt att i planeringen eliminera den rädslan. Uppsala kommun hade ettiiexempel på en ”sommargata” som var avstängd för biltrafik. När biltrafiken begränsades började fler människor vistas där och det blev en ökad rörelse och barnen sprang mer fritt än innan. Sociala värden är viktiga att främja för att skapa livliga gaturum och att initierar till lek är positivt för barnens hälsa. Gaturummet är en social arena för lek och kreativitet och det krävs inte mycket för att göra det möjligt. För att planera för spontanlek är det av stor betydelse att förstå hur den uppstår för att kunna främja introduktionen till lek. Barnperspektivet fungerar som en grund för att uppnå en hållbar stad. Staden blir tillgänglig för de flesta genom att ta hänsyn till barnen i staden. Kommunerna har kommit olika långt med barnperspektivet i planeringen och studiens resultat visar att det är svårt att motivera barnperspektivet i planeringen. Det är dock problematiskt att hävda barnperspektivet och ibland handlar det snarare om projektledarens preferenser än utrymmet barnperspektivet får i planeringen.

Sedan barnkonventionen blev lag i Sverige år 2020 ska barnens rättigheter i samhälletstärkas, vilket omfattas inom den fysiska planeringen. Denna uppsats ämnar till att undersökahur barnperspektivet hanteras inom kommuner, för att skapa en tydligare bild harNorrköpings och Motalas kommun användas för analys. Kvalitativa intervjuer medrepresentanter har genomförts och ska tillsammans med dokumentgranskning av kommunalaplaner stå till grund för jämförelse av kommunernas arbete med barnperspektivet. Resultatethar visat att barnkonventionen till viss del har stärkt barnens rättigheter inom den kommunalaplaneringen, men också att olika aspekter så som resursbrist och målkonflikter bidrar till attperspektivet inte helt inkluderas inom planeringen, utan i många fall bortprioriteras. Dettasker trots att retoriken kring barnperspektivet visar sig vara stark, då kommunerna själva ochdess representanter beskriver barnperspektivet som viktigt. Tydligare riktlinjer, mallar ochändrade prioriteringar behövs för att helt implementera barnperspektivet. / Since the Convention on the Rights of the Child became law in Sweden in 2020, the rights ofchildren have been strengthened, including in spatial planning. This essay will examine howthe child perspective is handled, the municipalities of Norrköping and Motala have been usedfor in depth analysis. Qualitative interviews with representatives have been conducted, andtogether with documents of municipal plans, they have formed the basis for comparing themunicipalities' working methods. The results have shown that the Convention has to someextent strengthened children's rights, but also aspects such as lack of resources and conflictsof goals contribute to the perspective being deprioritized. This is despite the fact that therhetoric is strong, as the municipalities and their representatives describe it as important.Clearer guidelines and changed priorities are needed to implement the children's rights.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnojourspersonal arbetar med barn som lever på skyddat boende samt hur de uppfattar att arbetet fungerar i praktiken. Studien utgick ifrån barnperspektivet som teoretisk tolkningsram. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnojourspersonal som arbetar på skyddat boende. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analys. Sammantaget visade resultatet att arbetet med barnen som lever på skyddat boende ser väldigt olika ut. Viktiga arbetsområden visade sig vara miljön på boendet, att erbjuda olika typer av samtalsstöd, att stötta mammorna och att bedriva någon form av pedagogisk verksamhet. Andra delar i arbetet med barnen som personalen upplevde vara mindre fungerande var samverkan med socialtjänst och skola, resursbrist och inkluderande av förövaren i form av vårdnad- och umgängesfrågor. / Every year thousands of children are forced to flee their homes to women’s shelters due to domestic violence. This study aimed to explore how staff at women’s shelters work with the children. The aim was also to explore the workers experiences of the work with the children at the shelter. Semi-structured interviews were conducted with eight workers at different women’s shelters in Sweden. Data were analysed using thematic analysis. The results showed that the environment at the shelter, supporting the mothers, pedagogic activities and counseling are important aspects of the work with the children. The staff also raised some barriers in the work with the children at the women’s shelters, such as cooperation with social services and the children's schools, lack of resources and inclusion of the perpetrator in terms of contact and custody.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning. Lagarna lämnar dock ett stort tolkningsutrymme för den vuxne, vars uppgift är att skydda barnet. Resultatet visar även att barnets ålder påverkar hur barnperspektivet och barnets perspektiv tillgodoses. I vilken utsträckning barnet är i fokus beror på om barnet omhändertas på grund av hemmiljön eller sitt eget beteende (2 eller 3 § LVU). / The aim of the study was to investigate if the child’s perspective and the childrens perspectives were given capacity in the Swedish administrative courts decision support about judging youths to compulsory care (LVU). The focus of the study was to discover how the children’s right to be heard is according with legislation and application in the judicial decision. The study is empirical with a qualitative discursive approach and we have used a critical discourse analysis. The analyzed material consists of ten verdicts from the administrative court. The result shows that children´s right to be heard in the administrative court corresponds with legislation. The legislation leave a big discretion for the adult, whose purpose is to protect the child. The result also shows that the age of the child affects how the child´s perspective and the childrens perspectives are being met. The focus of the child depends on if the child is judged to compulsory care because of the home environment or its own behavior (2 or 3 § LVU).

Den som har blivit utnyttjad, skadad och kränkt av en annan människa har rätt till juridisk rättvisa (Carlsson, 2004). Detta innebär att varje individ skall kunna få återupprättelse eller gottgörelse i juridisk mening, det som gjorts fel mot henne ska rättas till. Det är få barn som får juridisk rättvisa, och få förövare som blir fällda enligt tidigare undersökningar (George et al., 2022). Detta på grund av att få barn berättar om sina övergrepp då förövaren många gånger är en trygg vuxen, och ett erkännande skulle innebära en exkludering från ett sammanhang. De gånger ett barn berättar blir utfallet oftast att förövaren går fri. Detta är en diskurspsykologisk analys om ett domstolsmål, där den åtalade blir fälld i tingsrätten för våldtäkt mot barn, men frikänd i hovrätten på grund av olika konstruktioner av begreppet snippa. Syftet med analysen var att analysera hur domstolarna konstruerar begreppet snippa, analysera hur barnperspektivet genomsyrar eller utesluts genom rättsprocessen samt hur utfallet i rättegångsprocessen blir beroende på vilken konstruktion som väljs och förstå varför domstolarna kom fram till olika bedömningar. Analysens resultat identifierade två tolkningsrepertoarer, där den ena repertoaren hade ett barnperspektiv samt såg målsägande som en kompetent individ, medan den andra repertoaren saknade ett barnperspektiv samt såg målsägande som ett barn utan kompetens att kunna framföra sin egen rätt. Analysen lyfte fram vikten av att ha ett barnperspektiv i tolkningar av barns utsagor då barn inte har tillgång till de ordförråd som krävs för att beskriva vad som sker under övergreppen (Carlsson, 2004) samt har svårigheter att beskriva hur ett övergrepp gått till då barn saknar erfarenhet av könsorganens funktioner och sensoriska aspekter (Tsur et al., 2020). Resultatet påvisar att ett uteblivande av barnperspektivet medför att barnets utsagor blir feltolkade och inte förstådda och på så vis inte heller får juridisk rättvisa.

The aim of the study is to explore the consideration of the child’s perspective in investigations and family intervention within the context of two professional roles: social workers and family therapists. Both professions operate with the aim of promoting the best interests of the child after methods such as BBIC.  We chose a qualitative method through semi-structured interviews with four social workers from units related to children, young people and families, as well as four family therapists from family therapy organizations around Sweden. Our theories have been the experiences of action, empowerment and child's perspective. Beyond these theories we have been looking at the Children’s Convention to see which difference the implementation in Swedish law has made.  The results show that the child's perspective, according to the social workers and family therapists, has grown stronger in the last few years but that there is still a big need for development in both works. Notably, the implementation of the Children's Convention has augmented documentation and journaling practices. However, challenges persist in staying updated of new legal frameworks. Other than that the economic constraints influence the decision-making process, leading to a preference for shorter and less expensive interventions over longer ones. Effective collaboration between family therapists and social workers is essential for a unified approach to the child's perspective, striking a balance to integrate both parental and child perspectives meaningfully.