Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem. Som metod har vi använt oss av lärarintervjuer, öppna samtal med barnen och videoinspelningar av olika samlingar. Det vi har kommit fram till i detta arbete är att maktrelationen mellan lärare och barn kommer till uttryck på många olika sätt. Vi har även kommit fram till att det ofta förhåller sig på det sättet att samlingarna är uppbyggda kring tydliga intentioner, bestämda av läraren, och att det är dessa syften som styr om barnen får möjlighet till delaktighet och inflytande över samlingens innehåll.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet. Våra resultat har vi fått fram genom att ställa vårt empiriska material i relation till teorier om mänskliga relationer, så som Vygotskijs tankar om utvecklingszoner och relationskompetens i allmänhet. Vi kom fram till att det krävs mer utbildning i konflikthantering inom lärarutbildningen än vad som getts fram till nu. Vår slutsats är att ur barnens perspektiv ligger ett större fokus på kamratrelationer än på hur mycket pedagogerna skäller. Det visade sig även genom studien att pedagogerna ofta skäller på rutin och inte alltid uppfattar hur mycket de skäller just på grund av detta.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik.I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar. Vi har även sammanställt empiri från strukturerade intervjuer i diagramform. Resultat blev att barnen relaterar till Pippi i olika vardagliga kontexter och i vissa fall identifierar sig med henne. I vår studie har vi kunnat se att barn ser Pippi som en rolig och tokig karaktär. Det har också framkommit att vissa barn ser Pippi som en verklig flicka medan andra ser henne som en fiktiv figur. Vi har kunnat se att Astrid Lindgren har förmedlat några dolda budskap till läsaren i böckerna genom att hon har skapat en karaktär som Pippi som går emot den traditionella samhällssynen och uppfostringstankarna för hur ett barn bör vara. Resultatet visar även att synen på barnet har förändrats från 1940-talet och framåt utifrån fostran och samhällssyn.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall barn har inflytande över sin miljö och sitt material i verksamheten samt vilket perspektiv pedagogerna utgår från vid planering av miljön. Studien har utgått från följande frågeställningar: Anser barnen att de har inflytande över sin miljö och sitt material på förskolan, och i så fall hur tar detta sig uttryck? Vilket perspektiv ligger till grund för pedagogernas utformning av miljön i verksamheten? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med intervjuguide, strukturerade intervjuer med intervjuformulär samt dokumentation i form av bilder.Slutresultatet visar att det finns en vilja och önskan hos barnen att bestämma tillsammans med pedagogerna, att ha inflytande över miljö och material. Den faktorn som främst påverkar barns inflytande är det pedagogiska förhållningssättet hos pedagogerna, deras intentioner kan både vara stödjande och begränsande för barns inflytande.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen ochvad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studienssyfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttrycknär barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använtkvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri.Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektivpresenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även frambarns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer,antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången föratt sedan utgöra en grund i analysdelen.I vår studie kan vi dra flera slutsatser. Studien visar bland annat att barnens uttryck avnaturvetenskapliga fenomen kan förklaras och beskrivas med hjälp av begreppenantropomorfism, animism, artificialism och metaforer. Vår studie visar även att barnenstal om sitt lärande går att sammanfatta genom tre teman: barn lär tillsammans, miljön talaroch vägledning för lärandet. Barns tal om sitt lärande ger uttryck för att de har lärt sig påett sätt som bekräftar det sociokulturella perspektivet på lärande. / This study aims to examine how children talk about scientific phenomena and what appears to be central to children's speech about scientific phenomena. This study also aims to examine the view of knowledge and learning as expressed when children talk about their learning. Our study is qualitative which means that we have usedqualitative interviews when we gathered empirical study . Since we have chosen to primarily analyze our material from a socio -cultural perspectivewe present it in our literature review . In our literature review we highlight in the futurechild's perspective, which also provides a foundation in the study. The concepts of metaphors, anthropomorphism , animism and artificialism are also highlighted in the literature review for then form the basis of the analysis part .In our study , we can draw several conclusions . The study shows that the children's expressions of scientific phenomena can be explained and described by means of the concepts anthropomorphism , animism , artificialism and metaphors . Our study also shows that childrens speaking about their learning can be summed up by three themes: children learn together, environment speaks and guidance for learning. Children's speech about their learning reflects the fact that they have learned ina way that confirms the socio-cultural perspective on learning .

André Carlsson och Sofie Delfin, Malmö Högskola, Lärarutbildningen - Barn Unga Samhälle. Samlingar i förskolan ur barns perspektiv: Ett barnperspektiv på inflytande.Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och möjlighet till påverkan vid samlingar i förskolan samt pedagogers och barns åsikter om samlingar och dess betydelse. De tre frågor vi valde att besvara och som utgjorde grunden för studien var: Hur styr barnens intressen samlingarna på förskolan? På vilket sätt har barnen inflytande över samlingarna? Vilken syn har barnen respektive pedagogerna på barnens inflytande och samlingens betydelse? Undersökningen gjordes på fyra avdelningar, jämnt fördelade på två olika förskolor. Genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med barn och fem verksamma pedagoger, undersöktes vilket inflytande barnen hade och hur deras intresse användes i samlingen. Empirin belyser barns tankar kring samlingens utformning och deras möjlighet till påverkan av den. Utifrån våra tre frågeställningar kopplas studien till relevanta teorier och tidigare forskning. Sammanfattningsvis pekar vår undersökning på att samlingarna är till för barnen och att det därför är viktigt att deras intressen och behov tillgodoses. Både likheter och skillnader framkom mellan de två förskolorna och dess avdelningar. Pedagogerna arbetar olika med barns inflytande och låter barnen påverka i varierad utsträckning på de fyra avdelningarna. Skillnader kunde också ses angående hur barnen upplevde och tänkte kring sitt inflytande gällande samlingen. Barnens svar på hur de själva upplever samlingarna, de förväntningar de känner på hur man ska vara under en samling, var oerhört lika bland alla barnen i de olika intervjugrupperna. Barnen pratade om att de skulle sitta stilla, vara tysta, räcka upp händerna om de ville säga något och lyssna på den som talade.

Annette Ljunggren, 2016Titel: ”Gör inte så”Min studies syfte är att undersöka barns uppfattningar om förskolans måltider utifrån barns perspektiv och hur barnen görs delaktiga. För att nå mitt syfte formulerade jag tre frågor. Dessa frågor är hur barnens handlingar och åsikter tas tillvara på. Barnens möjlighet till att få vara involverade i måltiden och hur normer om barn framstår och blir synliga inom måltiden i förskolan. I min studie använde jag mig av kvalitativ forskning och en mini etnografisk studie som metod. Under studien var jag deltagande observatör vid måltiden och kompletterade genom att filma. Efter observationerna antecknade jag ner sådant som jag tänkte på utifrån det jag observerade vid måltiden. Mitt analysredskap är postmodern teori som ifrågasätter de förgivettagna. Då min studies syfte är att få fram barns perspektiv vid måltiden blev denna teori väl passande för min studie. Resultatet av min analys visar på att barns perspektiv inte alltid blir så uppmärksammat i den pedagogiska måltiden. Normer om barns förhållningsätt och uppförande har en stark påverkan. Barns perspektiv blir inte synliggjort i den mån det ska i enlighet med styrdokumenten i förskolan. Nyckelord: barns perspektiv, postmodern teori, normer och maktrelationer.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden. Barnens syn på kunskap och lärande i förskolan går främst att koppla till normer och etiska värden

Lyhördhet och dialog är något som eleverna upplever är viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och läraren. Trots att de är unga är viljan stor att bli behandlad som en medmänniska och skapa ett trivsamt klimat. De äldre eleverna känner ett förtroende för sin lärare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjälp via sina föräldrar, där de får föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och då gällande detaljfrågor. De yngre ser även den formella formen som fördelaktig, där deras åsikter lyfts fram vid olika beslut.Läromedlet har en stark position, vilket innebär att det försvårar för eleven att påverka planeringen i undervisningen. Detta med tanke på att det inte är självvalt att gå i skolan, utan det är en plikt som man har som barn. Därför borde inflytandet ha en starkare position än vad den egentligen har. Som lärare ska synen på eleverna vara positiv, där man ser eleverna som självständiga individer som kan fatta egna beslut. De vuxna ska inte tro att eleverna är tomma på erfarenheter och kunskaper.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur barn uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då dessa begrepp har fått en allt större betydelse i förskolans uppdrag enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2010) har vi valt att studera närmare hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på den egna avdelningen. Vi har utgått ifrån kvalitativa gruppintervjuer med barn från två förskolor och deras foton av platser och saker på sin avdelning som de upplever att de får bestämma över, samt inte bestämma över. De centrala begreppen för studien är demokrati i förskolan, delaktighet, inflytande och barns perspektiv.Analyserna av intervjuerna visar för det första att barnen upplever att de har inflytande i leken på förskolan, men också att de känner sig delaktiga när de leker tillsammans med sina kamrater. För det andra att barnen är omedvetna om sin rätt till delaktighet och inflytande på avdelningen då det gäller den pedagogiska verksamheten. Barnen ifrågasätter inte de vuxnas beslut, utan ser det som att det är pedagogerna som bestämmer på avdelningen. Analyserna av barnens fotografier visar att platser och saker har betydelse för barnens lek och som de beskriver som ”någonting de gillar”. Även här är barnen omedvetna om deras rättigheter vad det gäller delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet