En kvalitativ studie om rörelse i förskolan med syfte att studera hur barn upplever sin möjlighet till fysisk aktivitet under dagen i förskolans inne och utemiljö. Intervjuerna genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola med barn i fyra och fem års ålder. Resultatet har redovisats, analyserats och diskuterats utifrån barns perspektiv. Resultatet visar att barnen upplever att deras rörelsemöjligheter inomhus är begränsade på grund av regler och förskolemiljöns utformning. Utemiljön upplever barnen som mer tillåtande med större möjlighet till fysisk aktivitet och pulshöjande aktiviteter.

Syftet med studien är att uppmärksamma, förstå samt öka kunskapen om funktionen och meningen med skolans rast. På så vis bidrar studien till ökad kunskap kring såväl barns perspektiv och vilket handlingsutrymme de såväl skapar som nämner som meningsskapande. Genom att använda etnografi som vetenskaplig teknik avser studien belysa rasten utifrån aktiviteter och handlingar som sker.   Utifrån 50 timmars deltagande observation under en skolas förmiddags- och lunchraster består empirin av fältanteckningar, inspelade intervjuer och samtalspromenader . Data har från studiens början producerats under bearbetning, tolkning och analys av materialet. Utifrån denna har tre områden synliggjorts i såväl observationer, intervjuer och samtalspromenader. I studien redogörs detta för under följande rubriker: Skillnader i handlingsutrymme mellan flickor och pojkar,  Utemiljöns betydelse  för barns aktörskap och Vuxnas normer versus barns normer.   Studiens resultat lyfter fram viktiga aspekter av hur barnen själva uppfattar sitt aktörskap och handlingsutrymme utifrån rastens kontext genom sina berättelser och de observationer som genomförts. Resultatet visar skillnader i agerande och handlingsutrymme utifrån kön, där flickor uttrycker ett tydligt behov i att få förhandla kring vad som ska göras under rasten. Naturliga inslag i utemiljön som träd och buskar får en större betydelse och påverkan för barns meningsskapande än rastaktiviteter. Vuxnas normer versus barnens normer skapar hinder för det handlingsutrymme som barnen har behov av, framförallt när det gäller vissa former av lek och regelsättande men resultatet visar även skillnader i hur vuxna förhåller sig till skolans rast kontra hur barnen vill att de vuxna ska agera. / The purpose of the study is to pay attention to, understand and increase the knowledge of the school's recess. In this way, the study contributes to increased knowledge about both children´s perspective and what room of action they feel they have and need in order to create meaning. By being inspired and by using ethnography as a method, the study aims to highlight the recess based on activities and actions that take place  Based on 50 hours of participant observation during one school's morning and lunch breaks, the empiricism consists of field notes, interviews and walk-and-talk sessions. Data has since the beginning of the study been produced during processing, interpretation and analysis of the material. The process has made three areas visible in both observations, interviews and conversation walks. The study describes this under the following headings:  Differences in space of action between girls and boys, Environmental importance for the children’s agency and Adult norms versus children's standards.  The findings of the study highlight important aspects of how the children themselves perceive their agency and room of action, based on the context of the recess through their own stories and the observations made. The result shows differences in behavior and space of action based on gender, where girls express a clear need to negotiate what to do during the recess. Natural elements in the outdoor environment such as trees and shrubs have a greater significance and impact on children's meaning creation than adult controlled recess activities. Adult norms versus children's standards create barriers to the room for maneuver that the children need, especially when it comes to certain forms of play and regulation, but findings also show differences in how adults relate to the school's recess versus how the children want the adults to act.

Syftet med studien är att undersöka lekens betydelse för eleverna i det studerade fritidshemmet med miljön som utgångspunkt. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar, har en kvalitativ metod använts. Metoden innefattar semistrukturerade intervjuer i form av samtalspromenader. Studien utgår från barns perspektiv och olika teorier.   Resultatet visar att eleverna främst söker sig till lugna och estetiska miljöer och majoriteten av eleverna valde att beskriva inomhusmiljö. I resultatet framkommer att majoriteten utav eleverna väljer att’ ’pärla’’. Resultatet visar att eleverna har både positiva och negativa uppfattningar om lek i fritidsmiljö.

Sammanfattning Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Resultat Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

The purpose of the study is to reach an understanding of some children´s experience of safety in preschool and important factors for their experience of safety. Our study is a qualitative study with a hermeneutic approach. We chose to perform semi-structured group- and couple interviews with children in order to hear their thoughts about safety as well as their experiences of it. In the analysis of our material, we have used the hermeneutical circel and the RUS-model. We have done so in order to interpret the children´s experiences and thoughts about safety in preschool within certain limited areas. The results show us that good peer relations and meaningful activities had significant roles for the children´s experience of security. Indirect factors that we interpreted were important for the children´s experiences of security were the educators, the physical environment and functioning routines.

Ett flertal barn spenderar sin eftermiddagstid i fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmet har ett forstransuppdrag och en möjlighet att bidra till barns sociala utveckling genom att skapa möjligheter där de får möta andra barn. Fritidshemmet har i uppgift att skapa aktiviteter och miljöer där barnen får möjlighet att utveckla samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och sin sociala kompetens. Undersökningens syfte är att få inblick i vart barnen uppfattar att det sociala lärandet sker och hur det bidrar till att skapa och upprätthålla relationer. Studien syftar även på hur barnen upplever lärarnas roll i undervisningen av det sociala lärandet. För att få en djupare inblick i barnens perspektiv användes fokussamtal som metod. Fem fokussamtal med fyra till fem barn i varje grupp. Resultatet ger mig en uppfattning om att barnen ser det sociala lärandet i samspelet med andra och i aktiviteter där lärarna har utgått från barnens intresse. De flesta barn visar en medvetenhet om att fritidshemmet har skapat nya relationer och samtidigt stärkt befintliga. Lärarnas roll utifrån barnens perspektiv ses som tillrättavisande om vad som är rätt och fel. Men de kan även se att lärarna skapar möjligheter för deras sociala lärande i form av miljöer och aktiviteter.

Syftet med studien var att skapa kunskap om barns uppfattningar om fysisk aktivitet och rörelselekar samt hur detta kunde få mer utrymme i den pedagogiska fritidshemsverksamheten. De forskningsfrågor som undersöktes i studien var ”Hur uppfattar barnen fysisk aktivitet och rörelselekar?” och ”Hur ska fritidslärarna lägga upp den pedagogiska verksamheten för att främja fysisk aktivitet och rörelselek enligt barnen?”  Studien utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och barns perspektiv. I studien användes kvalitativ forskningsmetodik i form av samtalspromenader (Klerfelt & Haglund, 2011). Resultatet visade att barn upplevde leken som något lustfyllt och som något de gjorde tillsammans. Barnen beskrev att de föredrar lek med mycket rörelse i. Beskrivningarna handlade om lekar utomhus, en av de mest populära lekarna kallade de ”13 till 0”, vilket var en variant på ”kurra gömma”. Resultatet visade också på vilket sätt den fysiska och sociala miljön begränsade leken inomhus och utomhus, och även hur fritidshemspersonalen kunde möjliggöra mer lek och rörelse. Rörelseleken inomhus var begränsad men pingisrummet var en av få platser många av barnen kände att de fick röra på sig på. Utomhus gavs bättre möjligheter till rörelse, dock framgick det att konflikterna som uppstod skulle kunna förhindras om fritidshemspersonal agerade övervakare eller medspelare.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn i femårsåldern uppfattar sitt inflytande och bestämmande i en förskolas verksamhet samt utreda vad som kan påverka barnens uppfattningar. Studien utgår från poststrukturellt teori och Foucaults syn på makt och en diskursanalys av intervjuer med barn genomförs. Resultatet visar på att en diskurs om barns inflytande på förskolan medför föreställningar om normalt samt onormalt inflytande där det normala inflytandet för barnen handlar om bestämmande över sina lekar, att de kan ta beslut om var de ska leka utifrån förbestämda rum samt att de får bestämma tillsammans med pedagoger vid måltidssituationer. Det onormala inflytandet handlar om bestämmande över regler och i viss mån även rutiner. Studien visar att kunskapsregimer påverkar vad barnen ser som möjligt att få inflytande över samt att governmentality påverkar barns inflytande i förskolan genom styrdokument och lagar. En slutsats är att barns perspektiv kan skilja sig från vuxnas perspektiv vilket leder till vikten av att båda perspektiven blir synliga i frågor som rör barnens liv samt för att barnen ska få ett reellt inflytande över förskolans verksamhet.

Studiens syfte har varit att undersöka barns perspektiv på små förskolegårdar i stadsmiljö; hur barn upplever och använder den begränsade förskolegårdens miljö och utbud. Förskolegårdar krymper i takt med faktorer som ökad konkurrens om mark, förtätning av städer och växande befolkning. Utvecklingen i planeringen av barns utemiljöer går mot förskolegårdar i slitstarka material som gummiasfalt, plast och betong för att tåla stora barngrupper på liten yta. Genom individuella samtalspromenader med åtta barn i åldrarna fyra till sex år visade barnen upp och berättade om olika platser på sin förskolegård. Barnen fick även ta kort på platserna med kameran på en telefon. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska begrepp är barns perspektiv och barns aktörskap, samt platsskapande, platsidentitet, barns platser, och handlingserbjudanden. Studien visar att platser som upplevs negativa av barnen är de lekställen som inte erbjuder variation i sitt användningsområde, platser som inte erbjuder utmaningar och där det finns för många regler kring platsen. Ytor av asfalt, gummiasfalt och konstgräs upplevs också som negativa, dessa anses värdelösa som inte går att använda till något. Positiva platser är de ställen man kan leka flera på samtidigt och som har en öppen karaktär som bjuder in till att barnen själva kan bestämma hur man vill använda platsen. Platser där det går att finna naturliga och lösa material upplevs också som positiva. Om barnen själva fick bestämma gårdens utseende skulle det finnas mer naturliga inslag på förskolegården.

Syftet med denna studie är att synliggöra barns uppfattningar om och av matematiken de möter i förskolan. I förhållande till syftet har en kvalitativ metod använts där intervju, fotografering och bildskapande utgjort aktiviteter där barn fått göra sina röster hörda. Bearbetning och analys gjordes i enlighet med studiens teoretiska ramverk, vilka är fenomenografin och det sociokulturella perspektivet. Slutsatser som kan dras i relation till studien är att barnens beskrivningar av matematiken i första hand riktar sig mot siffror, räknande och former. Barnens olika beskrivningar gavs såväl verbalt som kroppsligt. Även olika matematiska miljöer och material synliggjordes, vilket gav en bild hur verksamhetens utformning är av vikt för det matematiska lärandet.