Studien grundas på att undersöka vad förskollärare anser om begreppet trygg omsorg, vilken betydelse förhållningssättet och arbetssättet har till barngruppen samt vilka främjande metoder de använder sig utav. Forskningsmetoden som är vald till studien är kvalitativ metod. Syftet är att få fördjupad förståelse över hur förskollärarna tänker kring sitt arbete. För att göra det har intervjuer hållits med fokusgrupper och intresset är att tillsammans skapa diskussioner kring det valda området. Empiriinsamlingen görs på sex förskolor i samma kommun. Fokusgrupperna blir tre stycken förskollärare på varje förskola. Även en ensam intervju med en förskollärare kommer göras. Sammanlagt blir det 14 förskollärare som intervjuas. Resultatet visar att respondenterna förhåller sig på snarlika sätt med sitt arbete i barngrupperna. I sitt förhållningssätt strävar de efter att alla barn blir sedda, lyssnade på och få göra sig hörda. I verksamhet bör förskollärare arbeta med att ta tillvara på barnens olika behov, att se behoven som styrkor i stället för något negativt. Anknytning måste barn känna till sin omgivning för att kunna utvecklas som individ i relation till andra. Metoder de använder sig av är förebyggande, förtydligande och lösningsinriktade. Diskussionen visar på kopplingar mellan respondenternas diskussioner, litteraturer och den valda teorin till studien.

The purpose of this study is to emphasize the democratic term. We wanted to study how pedagogues act and deal with their own feelings, when they meet the thoughts and feelings of the children around the topic gathering in preschool. Our starting point was the answers from the interviews we held. Our questions were "What do the children and pedagogues think is the purpose of the gathering? How do the children and pedagogues experience that influence and participation are given to the children on the gathering? How do the children and pedagogues see to children`s participation on the gathering? Do the pedagogues experience the gathering from the children´s perspective?" We interpret the answers with Husserls phenomenologic theory to get closer to the subjective feeling. In our studie we have discovered that children´s and pedagouges view on influence and participation do differ. We also included children´s perspectiv to the studie. The pedagouges view on children´s perspective involves the preconception of how the preschool´s activity´s should be done. Our conclusion reads: The children do not only need to be heard. They need to be listened upon to be able to create a feeling of the democracy´s parts, where influence and participation are important aspects in our society. Where everyone´s value should be equally considered, regardless of age or any other entities of the power factors.

Studien handlar om fritidshemmets inomhusmiljö och syftet är att undersöka vilken betydelse, fritidshemmets inomhusmiljö har för elevers meningsskapande, samt hur det kan främja elevers lärande och utveckling. Vi ville få reda på hur elever upplever sin inomhusmiljö och dess utformning, samt lärarnas tankar kring miljöns utformningen och dess betydelse för elevers lärande och utveckling. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är: Hur upplever eleverna sin inomhusmiljö? Hur anser lärarna att fritidshemmets inomhusmiljö har betydelse för elevers lärande och utveckling, samt meningsskapande? Studiens teoretiska utgångspunkt är barns perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes och studiens empiriska material är inhämtad med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppsamtal. Undersökningen gjordes på fritidshem med tio elever i åldrarna åtta till tio år, samt med fyra lärare i fritidshem. Studiens resultat visar att lärarna i fritidshemmen och eleverna i fritidshemmen beskriver fritidshemmet inomhusmiljö utifrån olika sätt. Lärarna beskriver mer utifrån lokalernas utformning och tillgänglighet. Hur den fysiska miljön ser ut, hur lokalerna är uppdelade och vilka rum som finns. Eleverna i sin tur hade svårt att berätta hur fritidshemmet såg ut, de beskriver sin inomhusmiljö utifrån sina sinnen. Eleverna berättar mer om upplevelsen av rummet och vad som händer där, vilka aktiviteter som brukar ske. Lärarna i fritidshemmen ansåg att elevers inomhusmiljö har stor påverkan på vilket lärande som ska ske där och hur det sker, att det budskap som miljön sänder påverkar elevers utveckling och meningsskapande. Upplevs miljön som inbjudande och trygg så gynnas lärandet av det. Lärare i fritidshem talar om hur de kan använda sig av inomhusmiljön för att styra vilket lärande de vill ska ske i miljön.

Syftet är att studera hur förskollärare arbetar med barns delaktighet i utformningen av förskolans miljö. Fem interjuver har genomförts på respektive förskollärares avdelning, alla förskolor befinner sig i mellersta Skåne. Resultatet visar att förskollärares barnsyn påverkar barns möjligheter till att påverka och vara delaktiga i utformningen av förskolans miljö. Att i samspel mellan den vuxne och barn synliggörs barnsynen samt om den vuxne har en tillåtande attityd eller inte till att låta barn vara delaktiga. Det är viktigt med samspel, så att den vuxne kan ta del av barns tankar och intressen, samt bearbeta olika händelser tillsammans. Förskollärarna har en viktig uppgift att stärka det enskilda barnet och utmana dem i vardagen, så att de finner det lustfyllt att vara delaktiga, känna sig höra och sedda. Begrepp som återkommer och behandlas i studien är barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet och samspel. Det insamlade materialet har analyserats med livsvärldsfenomenologin och ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att få svar på våra forskningsfrågor.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur några pedagogerna talar kring barns integritet i olika åldrar, med fokus på barns rätt till sin egen kropp i förskolans vardagliga aktiviteter. Syftet är också att lyfta fram olika dilemman som kan uppkomma kring barns integritet och ta reda på hur pedagogerna talar om hur deras förhållningssätt påverkar barns integritet. För att få svar på våra forskningsfrågor kopplat till syftet har vi använt oss av en kvalitativ forskning där valet av undersökningsmetod blev i form av gruppintervjuer tillsammans med pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet som vi fick fram utifrån intervjuerna analyserades sedan och kopplades och diskuterades med hjälp av litteratur samt kopplades ihop med relationskompetens som tillhör det relationella perspektivet. Respondenterna lyfte fram och diskuterade kring integritet och vad det innebär för dem, samt hur de hanterar och förhåller sig till situationer som uppstår. Något vi kom fram till under studiens gång var att integritet är ett känsligt men samtidigt viktigt ämne att lyfta och att eftersom det kan uppfattas som ett så pass känsligt ämne så finns det knappt någon vetenskaplig grund eller information kring just integritet.

The aim of this study is to examine how children perceive teachers attitudes and perceive how they act around conflicted situations in preschool. In order to examine children’s perceptions, the methodology were focused around interviews with children. Children spend a lot of time in preschool and their relationships with both other children and their teachers affect their social and emotional ability and also their future years of school. Childhood Sociology is a new research theory which is out to approach children’s perspective. Doing research with children instead of about children gives us an opportunity to see the world as children see and experience it. Children are social human beings from birth and they are constructed within the social environment they live in. Research have come to the conclusion that children’s perceptions and experiences of teachers differ based on the relationship they have developed towards them. Children who have developed a close relationship to their teachers tend to have a more positive perception of them than children with a more inferior relationship to their teachers. Researchers also states that teachers often have a picture of the ideal child and based on the children’s behavior the teacher tend to treat them differently. Girls’ and boys’ perceptions differ, were girls usually have a more positive picture of their teachers than the boys do. According to the girls the reason is because they accept the teachers rules more than the boys do. The result of this study agrees in many ways with what earlier research say. Based on the children’s perceptions and experiences of their teachers in this study, we can conclude that their teachers don’t take children’s perspective in mind. Teachers who are kind, listen to the children and treat them fairly are not by surprise more liked by the children than teachers who are angry, shouts and blames the wrong person.

Studiens problemområde ligger till grund på den rådande bristen av barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i forskning, därför vill vi bidra med ny kunskap i forskningens tomrum av barns upplevelser och erfarenheter av kamratkonflikter i förskolan. Denna studie utgår från fenomenologin, där syftet är att närma oss barns, 3–6 år, livsvärldar för att beskriva deras erfarenheter av fenomenet kamratkonflikter i förskolan. Där forskningsfrågorna är “Hur kan kamratkonflikter upplevas av barn?” samt “Hur kan essensen av barns kamratkonflikter beskrivas?”. Studiens empiriska material samlades in genom fem stycken gruppintervjuer, intervjuerna utgick från en intervjuguide där barnen under intervjun hade tillgång till ett papper, en penna och bilder på känslofigurer. Totalt deltog 11 stycken förskolebarn i åldern 3–6 år. Som datainsamlingsmetod användes filmdokumentation via en Ipad, materialet har granskat samt transkriberats för att slutligen bearbetas och transformeras. Resultatet visade att barnen gav uttryck för olika känslor såsom arg, bamsearg, förbannad, en brännande känsla, oro, sur, ledsen, helt ledsen, upprördhet, rädd och livrädd, vilket kan förstås som att barnen gav uttryck för att kamratkonflikter “inte känns bra” och inte tillhör det vanliga. Kamratkonflikter beskriver barnen som “vanliga och stora bråk”, dessa innefattar fysisk konflikt i form av bland annat sparkar och slag mot motparten men även att subjektet tilltar objekt som medel för att kasta eller förstöra för motparten i kamratkonflikten. Kamratkonflikter kan samtidigt utifrån barnens upplevelser vara ett uttryck för meningsskiljaktigheter, med andra ord att det inte skett en överenskommelse mellan subjekten i leken. Slutsatsen för denna studien är att kamratkonflikter är känsloladdat, barnen beskriver kamratkonflikter allt från att blänka sura miner till att frukta sitt liv. Även essensenutgör slutsatsen där fenomenet kamratkonflikter utgör fysiska konflikter, känslorna arg och ledsen samt meningsskiljaktigheter. Utan dessa egenskaper slutar fenomenet kamratkonflikt att existera utifrån barnens livsvärldar. Denna studie har gett en röst åt barnen och möjliggör för pedagoger att kunna hantera och möta kamratkonflikter i förskolan utifrån barns perspektiv.

Fokusområdet för denna studie är att undersöka flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Utifrån kartläggning av tidigare forskning inom detta område synliggörs att det saknas studier kring hur pedagoger lyfter flerspråkiga barns perspektiv under läsaktiviteter i förskolan för att möjliggöra barns delaktighet, vilket lägger grunden för studiens syfte. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger skapar förutsättningar för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Genom detta har följande forskningsfråga operationaliserats fram “Hur lyfter pedagoger flerspråkiga barns perspektiv i syfte att öka barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter?”. Observationer under läsaktiviteter har genomförts på en mångkulturell förskola med två pedagoger och sju barn mellan 3-5 år. Det insamlade datamaterialet kommer att analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av konversationsanalys. Resultat visar att pedagogers sätt att använda pauser under samtal, barns gemensamma tidigare erfarenheter från förskolans vardag och bokens innehåll genom turtagning skapar förutsättning för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktiviteter. Slutsatsen utifrån denna studie är att pedagogers olika sätt att lyfta flerspråkiga barns perspektiv har betydelse för barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter.

Den här uppsatsen handlar om hur man på olika sätt kan tolka vad elever säger utifrån olika perspektiv. Jag tar min utgångspunkt i ett självupplevt dilemma skrivet som en gestaltning. I min uppsats utforskar jag hur det kommer sig att jag inte agerar när jag får höra vad elever tycker om en specifik lärare. Jag frågar mig hur jag bör agera utifrån elevernas bästa. Syftet är att utifrån dilemmat och frågeställningarna försöka synliggöra vad det är som egentligen händer i gestaltningen utifrån de perspektiv som framträder. Uppsatsens metod är essä-skrivandet där jag utifrån min gestaltning reflekterar över dilemmat. I min reflektion tar jag hjälp av hermeneutiken då det handlar om att inta flera olika perspektiv för att sedan tolka dem. När jag diskuterar perspektiven tar jag hjälp av Arnér, Tellgren och deras definitioner av barnperspektiv och barns perspektiv. Jag använder mig även av Elisabeth Jensens förklaring av positioner och Helle Jensens förklaring av positionering. Det handlar om hur man tolkar det som händer och vilket perspektiv man intar.