Denna rapport ämnar beskriva hur barnfrågor inkluderas i fysiska planering. Att inkludera barn har inte alltid varit en självklarhet, då barn kan uppfattas oförmögna att fatta beslut. Barn är även en grupp som vanligtvis utesluts vid beslutsprocesser, i och med att de saknar rösträtt. För att tillgodose barns behov och skapa miljöer till för en god uppväxt, är det självklart att barn ska få möjlighet att påverka vid frågor vilka de berörs av. Barns inkludering är även av relevans i och med att Sverige lagstadgat barnkonventionen. I rapporten har fyra projekt granskats, vilka inkluderat barn i planprocessen. Att möjliggöra barn inkludering i fysisk planering, är till godo för såväl beslutsunderlaget som för barnet som individ. I rapporten har det även framträtt att det är av största relevans att inkludera barn i ett tidigt skede av projektet för att barnfrågorna skall ges reellt inflytande. Kommunen och de aktörer som deltar i projektet, vilket kan tänkas påverka barn, bör även möjliggöra att barnfrågor ges erkännande under hela processen och projektets gång. Barnfrågor ska inte ses som något utöver det vanliga. Barnfrågor är allas frågor!

Nutida förutsättningar för samhällsplanering har resulterat i att barns demokratiska och fysiska utrymme i planer är mindre än det som stipuleras i barnkonventionen. Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka utmaningar, brister och möjligheter som finns att inkludera barnfrågor i kommunal planering. Undersökningen utgår från två frågeställningar där detta konkretiseras. Studien är avgränsad till Sverige och den teoretiska utgångspunkten är begreppen ”barnperspektiv”, ”barns perspektiv” och ”barns bästa”. Materialet har samlats in med hjälp av de kvalitativa metoderna dokumentstudie och intervju och empirin har sammanställts genom en tematisk analys i tre delar. Arbetet har resulterat i tre centrala slutsatser kring utmaningar, brister och möjligheter. Genom dessa argumenterar vi för att förhållningssättet till barns kompetens samt strukturella och praktiska förutsättningar är avgörande för en lyckad inkludering av barnfrågor i planering. / Present conditions for urban and regional planning have resulted in children's democratic and physical space in development plans being smaller than what is stipulated in Children’s Rights Convention. The purpose of this study is to understand what challenges, deficiencies and opportunities there are when including children’s needs in physical planning in Sweden. The study is based on two research questions where this is further specified. The theoretical framework is the concepts of “child perspective”, “child's perspective” and “children's best interests”. The data has been gathered trough the two qualitative methods document study and interview and compiled through a thematic analysis. This work has resulted in three central conclusions regarding challenges, deficiencies and opportunities. With these conclusions we argue that the approach to children’s competence as well as structural and practical conditions are crucial for successfully including issues concerning children in planning.

Studiens syfte är att ur ett barns perspektiv få en förståelse för barns tankar kring begreppet könsroller, detta för att underlätta för genus- och jämställdhetsarbetet på förskolan. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: Vilka tankar och upplevelser har barn om könsroller? Hur tänker och upplever barn situationer när någon bryter mot könsrollen? Hur resonerar barn kring sina egna normer angående könsföreställningar med utgångspunkt i olika bilder som belyser personer eller situationer som är en del av samhällets normer eller som bemöter samhället normkritiskt? Studien är kvalitativ och bygger på fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 4–6 år. Ett hermeneutiskt perspektiv genomsyrar studien. Sortering, reducering och argumentering utgör grunden för bearbetningen av intervjumaterialet. Studien lyfter fram barns egna erfarenheter av genusfrågor och jämställdhetsfrågor och låter barnen uttrycka sig med egna ord. Vi kan i studien se att barns tankar och upplevelser kring könsroller överlag följer de normer som finns i samhället angående könsroller. Barnen ifrågasatte det presenterade materialet som bröt mot samhällets normer. En del barn förändrade dock sitt perspektiv under tiden som fokusgruppssamtalet fortgick. Utifrån tolkat material ser vi behov av mer genusarbete som belyser både jämställdhet, identitet och normkritiskt tänkande.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på och arbetar med att alla barn i förskolan ska få inflytande och delaktighet i utformandet av den fysiska lärandemiljön på avdelningen. Vi har undersökt hur förskollärare tolkar barns delaktighet och inflytande utifrån läroplansuppdraget, hur förskollärare arbetar med barns inflytande och delaktighet i relation till den fysiska lärandemiljön samt vilka utmaningar och hinder som kan identifieras i det pedagogiska arbetet med barns inflytande och delaktighet på avdelningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare och fem observationer på deras avdelningar. Resultatet visar att inflytande och delaktighet är ett komplext begrepp som har olika tolkningar beroende på vilken barnsyn det betraktas utifrån. Samtliga förskollärare menade emellertid att det är viktigt att ta på sig glasögon som hjälper att förstå hur barn ser sin omvärld. Dokumentation är ett viktigt verktyg för att identifiera det som barnen intresserar sig för i den fysiska lärandemiljön. Studien visade även på att planeringstiden för förskollärarna var begränsad vilket resulterade i ett flertal utmaningar i arbetet med barns inflytande och delaktighet i relation till den fysiska lärandemiljön. En viktig slutsats utifrån studiens resultat är att förskollärarna har som ambition att utgå från barns intressen i det pedagogiska innehållet, men ramfaktorerna begränsar och hindrar deras arbete.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i barnens lek för att stödja barnens utveckling samt att synliggöra barns uppfattningar om förskollärares deltagande i deras lek. Studien grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 9 förskollärare samt gruppintervjuer med 10 barn. Utifrån barns perspektiv och barnperspektiv analyserades empirin som i sin tur bildade tre huvudkategorier samt åtta underkategorier som beskriver hur förskollärare och barn uppfattar vuxnas deltagande i leken. Resultatet visar att barnen har olika uppfattningar om vuxnas deltagande i leken där vissa barn tycker om att leka med de vuxna medan andra föredrar att leka själv med en kompis. Förskollärarna hade en gemensam syn på att deras deltagande i leken är betydelsefull för att stödja barns utveckling. Slutsatsen visar att förskollärarna har en pedagogisk syn på lek medan barnen verkar leka mestadels för att det är roligt.

Syftet med studien är att undersöka barns lärande i bildskapande aktiviteter genom samspel och kommunikation. Följande frågeställningar avser att lyfta fram syftet: Vad lär sig barn i bildskapande aktiviteter genom kommunikation och samspel? Vad kännetecknar barns lärande i bildskapande aktiviteter? Utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet, där handlingen sker mellan barnen i interaktioner, både verbal och icke verbal interaktion. Barnens perspektiv framkommer i de val som görs och litteraturgenomgången visar att det fria bildskapandet har en positiv påverkan på lärandet. Det framkommer även att barnen samspelar och kommunicerar mer då ingen vuxen är närvarande. Det möjliggör en utvecklad språkkunskap. Problemet ligger i att förskollärare i allmänhet inte anser att bildskapande är av största vikt för barns lärande, vilket gör att rutiner går före i verksamheten. Det medför att barnen begränsas i sitt skapande. Studien genomfördes på två förskolor i södra Sverige, där videoobservationer har använts för att synliggöra lärandet. Materialet har analyserats med stöd av interaktionsanalys. Resultatet visar att barnen interagerar med varandra under aktiviteten, till exempel genom att bjuda in kamraterna i ett intresse de delar inom barnkultur. Resultatet visar även att förskollärares inställning påverkar barnens val i bildskapande. Studiens slutsats är att barns lärande kännetecknas av deltagandemönster som samarbete och engagemang. En annan slutsats som gjordes var att artefakterna inte alltid möjliggör interaktion.

Meaningfulness – a matter of student´s participation and influence in activities in the schoolyard? According to the compulsory school curriculum Lgr 11 (Skolverket 2019), leisure – time centers must conduct teaching that is based on the student´s own interests and needs, to give them a meaningful leisure time. The school´s governing document also states that students have the right to participate and have influence over their stay in its various activities, and that students must be educated to be able to become democratic citizens. In cases where the leisure – time center doesn´t translate the theory into practice, where the intentions of the curriculum do not become at real influence and participation for the students, a gap i created between the educator´s child perspective and the child´s (student´s) own perspective. This can have consequences when it comes to what the various parties regards as meaningful, but can also create the image of sham democracy. Our study wants to shed light on the significance of the gap between the different perspectives, in relation to the concepts of meaningfulness and participation in the leisure activities that take place on the schoolyard. The intention is to examine student´s own experiences as well as which other factors on the yard that can also affect them.Previous research shows that the design of schoolyards and what is available in its environment, can affect student´s experiences of their stay there. At the same time, students are rarely given any opportunity to be involved to influence the design through participation in decisions. This is confirmed in our study. The research also highlights how continuously and actively implementation of democratic values in leisure – time center is of importance for students to fully understand their rights. In our empirical study, we chose the Walk & talk method to bring light to the children´s perspectives and also a small survey with relevant educators to be able to compare the results from their child perspectives. The answer and conclusions we have reached confirm previous research and show the importance of safeguarding student´s rights in the form of participation and influence and that these are complied with in practice. / Meningsfullhet – en fråga om elevers delaktighet och inflytande i aktiviteter på gården? Enligt grundskolans läroplan ska fritidshemmen bedriva en undervisning som utgår från elevernas egna intressen och behov för att ge en meningsfull fritid (Skolverket 2019). Skolans styrdokument säger också att eleverna besitter rättigheter att själva vara delaktiga och ha inflytande över sin vistelse i dess olika verksamheter, samt att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. I de fall där verksamheterna inte omsätter teorin i praktik, där läroplanens intentioner inte blir till reellt inflytande och delaktighet för eleverna, skapas ett glapp mellan pedagogers barnperspektiv och barns (elevers) perspektiv. Detta kan ge konsekvenser när det kommer till vad de olika parterna anser meningsfullt men kan också skapa bilden av skendemokrati. Studien vill belysa vilken betydelse glappet mellan de olika perspektiven har, i relation till begreppen meningsfullhet och delaktighet i de fritidsverksamheter som sker på skolgården. Avsikten är att undersöka elevernas egna upplevelser och erfarenheter tillika vilka övriga faktorer på (skol)gården som också kan påverka dem.Tidigare forskning visar att utformningen av gårdarna och vilka erbjudanden som finns i dess miljö, kan påverka elevernas upplevelse av sin vistelse där. Samtidigt ges sällan eleverna någon möjlighet att vara med och påverka utformningen av dem genom delaktighet i besluten, Detta bekräftas i vår empiriska studie. Forskningen lyfter också fram vikten av att fritidshemmens verksamhet kontinuerligt och aktivt implementerar de demokratiska värderingarna i praktiken för att de ska ha reell betydelse för eleverna. I studien valde vi walk and talk- metoden för att på så sätt lyfta fram barnens perspektiv och en mindre enkät med berörda pedagoger för att kunna jämföra resultaten ur deras barnperspektiv. De svar och slutsatser vi kommit fram till bekräftar tidigare forskning samt visar på vikten av att värna elevers rättigheter i form av delaktighet och inflytande och att dessa efterlevs i praktiken.

Vi lever i ett samhälle där barnen ses som kompetenta medmänniskor som har egna rättigheter. Att barnen ska få inflytande och vara delaktiga i sin egen vardag är någonting som uttrycks i förskolans styrdokument. För att inkludera barnen mer i förskolan behöver vuxna vara engagerade, intresserade och lyhörda för barnens egna åsikter och tankar. Det betyder att goda relationer mellan vuxna och barn är en viktig del för barns inflytande. Vuxna kan ibland genom sin oaktsamhet kränka barnen, då de inte reflekterar kring hur och vad de säger till och om barnen. Det huvudsakliga syftet med vårt examensarbete var att ta fram ett arbetsmaterial för personal i förskolan. Materialet strävar mot att bidra till förbättrad kommunikation och samarbete i arbetslagen för att motverka kränkningar mot barn genom att lyfta barns perspektiv. För att få en grund för vårt material genomförde vi två enkätundersökningar. Vi ville undersöka hur personal i förskolan ser på samarbetet och kommunikationen i sitt arbetslag, samt hur specialpedagoger och psykologer ser på vuxnas bemötande av barn i förskolan. Enkäterna var webbaserade och 74 personer som arbetar i förskolan och 17 specialpedagoger och psykologer valde att dela med sig av sina erfarenheter kring detta. Resultaten visar att det förekommer kränkningar mot barn där några av de vanligaste handlar om att höja rösten och vara ironisk mot barnen, samt att sätta etikett på dem. En annan del av resultatet visar på att personalen i förskolan generellt anser att de kan diskutera kring känsliga ämnen med kollegor men att det samtidigt finns outtalade förväntningar på arbetssätt och bemötande i arbetslaget som går emot personens egna yrkesmässiga värderingar. Undersökningarna vi gjorde resulterade i ett arbetsmaterial som fick namnet Utvecklingskalendern. Det fokuserar på personlig och kollegial utveckling genom att både enskilt och i grupp ta upp diskussionsfrågor, fallbeskrivningar och tankeställare som lyfter barns perspektiv. I Utvecklingskalendern finns även tips på hur man kan kommunicera med både barn och vuxna samt ändra sitt sätt att se på saker. Det kan till exempel handla om hur man ser på regler, vilka krav som är rimliga att ställa på barn utifrån utvecklingsnivå och förhållningssätt kring bemötande. Detta för att vi vill minska risken för att barn i förskolan blir kränkta av vuxna.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem resonerade kring begreppet meningsfulla aktiviteter och hur de beskrev att de utformade och planerade aktiviteterna för eleverna. Samt hur eleverna resonerade kring de meningsfulla aktiviteterna. Konstruktionen av data skapades utifrån en etnografisk ansats och analyserades med hjälp av en diskursanalys. Konstruktionen av empiri skedde med hjälp av en trianguleringsmetod där åtta skriftliga intervjuer av fritidshemslärare, fyra observationer av aktiviteter, fyra gruppsamtal med elever som deltagit i observationerna samt fyra djupintervjuer med fritidshemslärare genomfördes. I resultatet framkom elevers lust, glädje och intresse samt läroplanens riktlinjer som centrala i utformandet av aktiviteter. Fritidshemlärarna menade även att lärandet i aktiviteterna skulle genomsyras av ett informellt, implicit och procedurellt lärande och tog avstånd från det formella lärandet i skolverksamheten. Eleverna upplevde det centrala i meningsfulla aktiviteter som att få leka fritt och tillsammans med sina kompisar. I utsagorna kan det sägas finnas en ömsesidig förståelse mellan elever och fritidshemslärare i att meningsfulla aktiviteter ska utgå från eleverna men även vikten av det finns styrda aktiviteter.

No description available.