No description available.

Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares tankar kring sitt eget deltagande i barns fria lek, samt hur barn ser på pedagogens deltagande i lek. Syftet konkretiseras i två frågeställningar: ”Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i barns fria lek?” samt “Hur uppfattar barn pedagogers deltagande i sin lek?”. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförs med tre förskollärare och tre barn från en förskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. I resultatet framkom det att barnen tycker det är roligt när vuxna är med i leken, men de vill även leka själva med sina kompisar. Förskollärarna kan välja att delta i fri lek på olika sätt samt med olika målsättningar, bland annat för att inspirera, undervisa eller ge barnen stöd. Barnen ger uttryck för att vuxna håller koll eller pratar med varandra när barnen leker själva. Förskollärarna väljer ibland att avvakta sitt deltagande i fri lek på grund av en vilja att inte störa eller förstöra leken. Utifrån studiens empiri synliggörs det att förskollärarna är medvetna om att sitt deltagande i leken både kan främja och hindra barns lek. Alla förskollärarna upplever att de någon gång har stört barns lek när de ta klivet in i den. Avslutningsvis diskuteras det att pedagogen behöver delta i barns lek på barnens villkor samt att pedagogens deltagande i leken är betydelsefull.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare synliggör barns inflytande i undervisningen. Med utgång i syftet framkom två frågeställningar. Dessa omfattar hur förskollärare resonerar samt hur arbetet ser ut för att synliggöra barns inflytande i undervisningen. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med legitimerade förskollärare. Barns perspektiv, stark och svag lärarkontroll samt barns intresse har använts som utgångspunkter, eftersom begreppen innefattar framför allt vilka förhållningssätt förskollärare använder sig av för att kunna synliggöra och påverka barns inflytande. Resultatet visar att förskollärarna anser att barns inflytande är en betydande del i förskolan och att planeringen ska utgå från deras intresse. Det kan finnas begränsningar för hur mycket inflytande barn bör ges i förskolan och att det inte alltid är till barns fördel att själva få bestämma. Resultatet visar också på miljöns betydelse och utformningen av miljön kan påverka i vilken grad barn kan ges inflytande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares upplevelser kring barns delaktighet och inflytande inom förskolans verksamhet. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: På vilket sätt upplever förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? samt Vilka eventuella dilemman upplever förskollärare kring barns delaktighet och inflytande? Studien präglas av en fenomenologisk ansats där förskollärares varierade upplevelser lyfts med hjälp av enskilda samtalsintervjuer. Resultatet för studien presenteras under fem tematiseringar: Förskollärarnas definition kring delaktighet och inflytande som ett eller två begrepp, Barns delaktighet och inflytande i relation till deras ålder, Vuxnas makt över barns delaktighet och inflytande, Att närma sig ett barns perspektiv och Förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. I dessa avsnitt berörs även möjligheter och svårigheter i arbetet med barns delaktighet och inflytande samt tid och personalbrist. Studiens slutsats är att förskollärarna definierar delaktighet och inflytande antingen som två separata eller ett sammanhängande begrepp, vilket tyder på problematik i arbetet för att tillgodose barns delaktighet och inflytande. Förskollärarna förhåller sig olika till barns delaktighet och inflytande, beroende på deras förhållningssätt, begreppens definition, förutsättningar och tid. Dessa aspekter påverkar barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn interagerar med förskolans utomhusmiljö med fokus på det sociala samspelet. För att samla in empiri har en kvalitativ ansats, i form av observation med kartläggning och barnsamtal, tagits. Resultatet i studien visar att barnen ser utomhusvistelsen som en tid att leka tillsammans med andra barn och valet av miljö där leken ska utspela sig lockar barnen.

In this study, Nordic children’s librarians work with promoting children’s participation during the covid-19 pandemic is investigated. Focus is in particular on how the participants ways of working have changed and what difficulties and opportunities were brought by the pandemic. The theoretical framework is based on two models for children’s participation and the concepts of child perspective, children’s perspectives, empowerment and view of children. Ten qualitative, semistructured interviews were conducted. The empirical data were analyzed and structured according to a theory-driven approach. The results show that the restrictions which have been imposed on the physical library room have led to various difficulties in the children's librarians abilities to communicate and interact with the children. This, in turn, has affected the participants' possibilities to include, inspire, involve and challenge the children in the library activities. Furthermore, the results show that the children's librarians child perspective has not been able to meet the children's own perspective to the same extent as before, which has led to the children's influence in the activities diminishing. However, the transition to digital channels and fora has brought new opportunities to enable participation, albeit in a changed form. Further research is needed on how the changed conditions for children’s participation in the library activities can be understood from the perspectives of children and their adults. Studies regarding the participation of especially vulnerable children and children with disabilities are also suggested.

Studien handlar om förskolans fysiska inomhusmiljö och hur den samspelar med barns lek, lärande och välbefinnande. Studien lyfter viktiga aspekter i den fysiska inomhusmiljön, så som tydlighet i miljön, tillgänglighet av miljö och material samt pedagogers placering i miljön. För att få kunskap om dessa aspekter har vi intervjuat sex förskolepedagoger, både barnskötare och förskollärare. Insamlingen av empirin har ägt rum på fyra olika förskolor där två förskolor ligger på landsbygden och två förskolor ligger i stan, en av förskolorna inne i stan är en lägenhetsförskola. I analysdelen analyseras empirin utifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet i studien visar att miljön bör vara tydlig. Med tydlig menar pedagogerna som intervjuats att allt material ska ha sin egen plats och att barnen ska kunna se vad de kan göra i de olika rummen på förskolan. Pedagogerna förklarar att om barnen vet vad de kan göra på avdelningen samt själva plocka de material som finns tillgängliga leder detta till att barnen får känna ansvar i den fysiska inomhusmiljön. Utöver att miljön ska vara tydlig berättar också pedagogerna att miljön bör presenteras så att den är lockande för barnen. Med lockande menar pedagogerna att materialet ska placeras så att det är synligt när barnen kommer in i rummen. Pedagogerna berättar också att de använder sig av bilder för att barnen ska kunna se hur de kan leka med materialen för att materialet ska bli ännu mer lockande. Resultatet visar också att pedagogerna utformar miljön utifrån barnperspektivet vilket innebär att de använder sin kunskap om barns utveckling, behov och intressen för att skapa en verksamhet som är anpassad för barnens bästa. Pedagogerna lyfter också betydelsen av att de måste vara närvarande i barngruppen för att kunna utmana barnen i deras aktiviteter. I intervjuerna nämner pedagogerna att de upplever att barngrupperna är stora i förhållande till antalet pedagoger men att de trots detta alltid försöker finna en lösning så att alla barn får de vuxenstöd de behöver.

Övergången från förskolan till förskoleklass kan se olika ut i och mellan olika verksamheter. Vårt forskningsproblem har sin grund i de berättelser vi har fått från förskolepersonal, som uttryckt att det finns svårigheter mellan förskolans och förskoleklassens samverkan kring övergångar. Det tyckte vi var intressant men att gå vidare kändes övermäktigt med tanke på vårt tidsspann på två månader. Däremot stannade vi kvar i tankarna om övergången från förskola till förskoleklass. Istället för att utgå ifrån vårdnadshavarnas och pedagogernas berättelser så valde vi att undersöka utifrån ett barnperspektiv med hjälp av barns berättelser om övergången till förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka barns berättelser och förväntningar om övergången från förskola till förskoleklass. Vilka känslouttryck finns i barnens berättelser? Hur kan en övergång till förskoleklass upplevas av förskolebarn? Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har intervjuat och fört fältanteckningar för att besvara syftet. Intervjuerna gjordes i fokusgrupper med fem deltagare åt gången där de fick frågor kring övergången till förskoleklass. Analysen av empirin har gjorts med hjälp av tematisk analys för att få en klar bild över empirin. Efteråt har materialet reducerats för att besvara syftet. Vårt teoretiska ramverk har gett oss verktyg för att analysera empirin och besvara vårt syfte. Vårt resultat visar att det finns likheter i barns berättelser om hur de upplever övergången. Vidare visar vårt resultat att pedagoger har en central roll över hur barn kan känna inför övergången. Vår studie har bidragit till en inblick kring hur barnen upplever övergången till förskoleklass.

Sammanfattning/AbstractPavlovic, Suzana & Pettersson, Isabelle (2018). En tillgänglig lärmiljö för alla barn- enintervjustudie med förskolpedagoger, specialpedagog och barn. Specialpedagogprogrammet,Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp.En tillgänglig lärmiljö ska tillhandahållas alla barn oavsett vilka olika förutsättningar ochbehov barn har. Denna studie belyser några olika uppfattningar som finns angående entillgänglig lärmiljö för alla barn. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuatinformanterna. Barnen har suttit i fokusgrupper och de vuxna har blivit intervjuadeindividuellt. Vi har använt oss av sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiskaperspektiv samt Specialpedagogiska Skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell när vianalyserat resultatet.

No description available.