Musik är idag ett vanligt fenomen i många människors liv. Medier som Spotify, Itunes, Youtube med mera, används dagligen för att komma i kontakt med den inspelade musiken. Då vi under vår utbildning har läst mycket om att musik är bra för barns utveckling, undrar vi om det bara är begränsat till den “barnmusik” och de sånger som sjungs i samlingar i förskolan eller om förskollärarna också använder sig av andra genrer som till exempel rock, klassisk musik med mera. Vi vill genom denna studie undersöka hur den inspelade musiken används i förskolan och om olika musikgenrer är något som barnen har möjlighet att komma i kontakt med. Vi har lärt oss att barn inte kan efterfråga sådan musik de inte känner till och vi vill därför se hur förskollärare arbetar med det utbud som finns tillgängligt idag.Studien genomfördes som en kvalitativ analys, med hjälp utav mosaikmetoden som har möjlig-gjort att vi kunde intervjua flera aktörer, barn, vårdnadshavare och förskollärare. Vår empiri samlades in med hjälp av intervjuer, aktiviteter, observationer samt enkäter och har analyserats utifrån barnperspektiv, barns perspektiv samt ett musikaliskt habitus.Vårt resultat visar på att den inspelade musiken används mest av förskollärarna som ett verktyg för att få en viss sinnesstämning bland barnen, som till exempel att få barnen lugna vid vilan eller glada när det är disco samt att det finns representativa musiksorter för förskolan.

SammanfattningMitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv.Mina frågeställningar är:•Hur beskriver barnen nätmobbning?•Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning?•Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning?Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter.Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor. Om mobbarens samt mobboffrets känslor svarade majoriteten av barnen att mobbaren tror att han är cool och tuff men vissa skrev även att han/hon säkert mådde dåligt själv, och om mobboffret skrev majoriteten att han/hon är ledsen och tänker på vad denne gjort för fel. Undersökningar visar även att barnen vill att man ska prata om nätmobbning i skolan och att nätmobbning även ska hanteras genom att man pratar om det gemensamt i klassen.Nyckelord: arbeta mot mobbning, barns perspektiv, mobbaren, mobboffer, nätmobbning.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ”verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (…). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter”. Forskning menar att delaktighet handlar om att barn ska kunna vara med och ta beslut, bestämma och utöva inflytande på verksamheten. Pedagogisk dokumentation handlar främst om att försöka se och förstå vad som sker i det pedagogiska arbetet på förskolan, vilket ligger till grund för att kunna utveckla förskolans verksamhet (Wehner-Godeé 2011, Krok & Lindewald 2005, Ellmin & Cederholm 2012 m.fl.). Våra frågeställningar är: Hur ser pedagoger på barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Hur ser barn på sin egen delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Metoden vi använde oss av var kvalitativ för att få svar på våra frågor. Vi intervjuade sammanlagt nio pedagoger och nio barn. Vi valde också den här metoden för att kunna ställa följdfrågor och få kompletterade och fördjupande svar. Resultatet visar att barn vill själva bestämma hur och vad som ska dokumenteras och sättas upp på väggen på förskolan. När barn och pedagoger ser bildsekvenser eller filmavsnitt tillsammans kan det utgöra bas för en diskussion mellan pedagogerna och barnen. Vi tolkade att pedagogerna var eniga om att läsplattan kunde fungera vid utvecklingssamtal eftersom den lätt kunde visa vad barnet är intresserat av men mest av allt var den en hjälp för att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Många av pedagogerna är överens om att det är en skyldighet att respektera barn som inte vill bli fotograferade.

Föreliggande studie har två syften. Det första syftet är att undersöka hur förskollärare och förskolebarn beskriver förskollärares förhållningssätt till makt, kontroll samt kommunikation för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Det andra syftet är att synliggöra hur förskolebarn beskriver deras inflytande och delaktighet för att bidra med kunskap om barns perspektiv. Följande forskningsfrågor ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare sin kommunikation med barnen för att i undervisning implementera barns inflytande och delaktighet? Hur framträder kontroll- och maktpositioner i förskollärares beskrivningar av arbetet med barns inflytande och delaktighet? Samt, Hur beskriver förskolebarn sin möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan? Studiens avstamp tas i socialkonstruktionism och Bernsteins teori om makt och kontroll. Studiens centrala begrepp är kontroll, makt, kommunikation samt barns perspektiv. Inom Bernsteins teori tillämpas begreppen klassifikation och inramning som används och studeras i resultatet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där verksamma förskollärare och förskolebarn har intervjuats på olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärares olika maktpositioner, kontroll och kommunikation gentemot barnen påverkar barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Resultatet visar också att förskolebarnen har olika uppfattningar om deras inflytande och delaktighet i förskolan. Slutligen framgår det att förskollärarna är medvetna om deras maktposition och kontroll i förskolans undervisning, men att de ständigt brottas mellan en stark samt svag klassifikation och inramning.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen. Informanternas syn på den teoretiska förankringen varierar, men BBIC och miljöterapi är de utgångspunkter man har i sitt arbete.

Inledning I fritidshemmet ska eleverna, enligt Skolverket, få möjlighet att vara med och påverka deras vistelse. Deras åsikter ska tas tillvara och deras intressen ska finnas i åtanke när verksamheten planeras. Det finns många tankar och åsikter om vad fysisk aktivitet är, och vi har studerat elevers egna tankar kring vad fysisk aktivitet är i fritidshemmet. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar och syn kring fysisk aktivitet samt andra aktiviteter relaterade till rörelse i fritidshemmet. Metod En kvalitativ studie med barnintervjuer som metod där vi har undersökt elevers tankar och syn på fysisk aktivitet i fritidshemmet. En tematisk analys har använts där elevernas svar har struktureras i teman för att därefter analyseras och presenteras som ett resultat. Resultat Resultatet i studien har uppdelats i tre olika kategorier: Elevers tankar, den fysiska aktiviteten, och förutsättningar och utveckling kring fysisk aktivitet. Rubriken elevers tankar lyfter funderingar kring den fria leken och möjlighet till påverkan av fritidsverksamheten. Den fysiska aktiviteten talar om samarbete och samspel mellan eleverna i lek och aktiviteter. Eleverna lyfter här vikten av intresse för deltagande i organiserade lekar och aktiviteter. Slutligen beskrivs förutsättningar i miljön som påverkar val och möjligheter till aktiviteter. Resultatet visar att det bör tas mer hänsyn till elevers tankar och åsikter och implementera detta i fritidshemmets verksamhet.

Sammanfattning/AbstractFarrow, Camilla och Mosén, Sylwia (2023). Elevers delaktighet och inflytande iåtgärdsprogram: - ”Vet du vad ett åtgärdsprogram är?” - ”Ingen aning, är det dåligt?”.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med föreliggande studie är att få fram elevers upplevda delaktighet i arbetet medåtgärdsprogram. Studien har även för avsikt att utveckla kunskap om hur specialpedagogerarbetar med åtgärdsprogram ute på skolorna samt på vilka sätt eleven kan göras delaktig i dessaarbetsprocesser. Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att öka kunskapen om hur några elever i behov av särskilt stödupplever att de görs delaktiga och får inflytande i arbetet med åtgärdsprogram. Studien avserockså undersöka hur några specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i skolan samt på vilkasätt eleven görs delaktig i arbetsprocessen.1. Hur arbetar specialpedagoger med åtgärdsprogram i skolan?2. Vilka former av inflytande och delaktighet beskriver aktörerna i arbetsprocessen medåtgärdsprogram?3. När under arbetsprocessens gång upplever aktörerna att eleven görs delaktig? TeoriStudie knyter an till Harts delaktighetsteori (1992) som beskriver olika nivåer av barnsdelaktighet och inflytande samt Deci och Ryans (2015) Self-determination theory som hartydliga kopplingar till motivationspsykologin. Även Johansson (2003) och PramlingSamuelsson m.fl. (2011) har varit betydelsefulla då deras teorier om barnens perspektiv ochbarnperspektivet har använts i studien. MetodStudien inspireras av fenomenologisk ansats. Det insamlade materialet bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra elever i behov av särskilt stöd från grundskolor belägna i södra Sverige. De inspelade intervjuerna transkriberades ochlyssnades noggrant igenom. Med hjälp av en innehållsanalys kom respondenternas svar attbearbetas och brytas ner till mindre enheter som slutligen mynnade ut i tre övergripande temanom delaktighet och inflytande i åtgärdsprogram. ResultatResultaten i studien pekar på att specialpedagogerna ute på skolorna arbetar likvärdigt och ilinje med Skolverkets (2014) rekommendationer om arbetet med extra anpassningar, särskiltstöd och åtgärdsprogram. Vidare indikerar resultaten att det finns diskrepans mellan hurspecialpedagoger upplever att elever i behov av särskilt stöd är delaktiga i arbetet medåtgärdsprogram och hur eleverna själva upplever delaktighet och inflytande i arbetsprocessen.Generellt sett uppskattas delaktigheten vara högre när specialpedagogerna blir tillfrågade.Dessutom varierar elevernas upplevelser av delaktighet i större omfattning då vissa placerar sighögt och andra lågt i en förenklad version av Harts (1992) delaktighetsstege (se bilaga 6).Studiens resultat kommer även fram till att det finns olika uppfattningar om när iarbetsprocessen man anser att elevdelaktigheten är som mest lyckosam. Enligt intervjusvarenanses delaktigheten vara mest framträdande i den pedagogiska utredningen och i arbetet meddet särskilda stödet. Specialpedagogiska implikationerDet visar sig att det inte tillhör självklarheten att elever i behov av särskilt stöd uppleverdelaktighet och inflytande i arbetet med åtgärdsprogram. Vi som specialpedagoger kommer attha en viktig och betydande roll för att kunna bidra till större likvärdighet och garanti för att allaelever ska få det de har rätt till samt förändra miljöer där möjligheter till delaktighet ärbegränsad. Det är viktigt att pedagoger i skolan i ännu högre grad tar hänsyn till elevens röstoch att denna ska ligga till grund för hela arbetsprocessen med åtgärdsprogram. Vi tror attpedagogerna ute på skolorna vill att alla elever ska få samma chans att lyckas i skolan men vivet samtidigt att elever och skolor har väldigt olika förutsättningar. Då är det viktigt attpedagoger, men särskilt pedagoger med specialpedagogisk kompetens som ska stödja dessaelever ute på skolorna, gör det utifrån barnets perspektiv.

The purpose of this thesis is to shed light on the child's perspective on playing with theirpreschool teachers. It seeks to answer the question of what the Child would prefer, while alsogetting a glimpse into the child’s playworld and perspectives on their educators. The focuswas to get the children’s views on the matter, by listening to their stories through interviewsand analyzing it with a narrative analysis. The study concluded that they saw playing withtheir educators as second tier to playing with their peers, how it was a subject the childrenhad to be actively asked about, and the important role of understanding the children's playand their peer cultures.

Syftet med studien är att lyfta fram barns röster kring bygg- och konstruktionsutrymmet, men även undersöka huruvida barns aktörskap möjliggörs genom utrymmets utformning. Barndomssociologi har använts i studien som stöd för att skriva fram och närma sig barns perspektiv. Eftersom barns perspektiv har intagits är metoden för den insamlade empirin barnsamtal samt deltagande observationer. För att behandla den insamlade empirin användes tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kodades de teman som var framträdande i barnsamtalen och deltagande observationerna. Det resultat som framkom är att barns aktörskap påverkas av det som utgör dessa tema, nämligen regler, materialtillgång och utformningen av rummen. Hur barns aktörskap främjas eller hämmas beror på barnens delaktighet i bygg- och konstruktionsutrymmet. Barnen uttrycker exempelvis att regler finns kring materialtillgången men att de inte vet varför. På grund av studiens begränsningar har förskolepersonalens resonemang kring varför reglerna finns inte tagits upp, vilket är något som resoneras kring i studien.

I lagar och styrdokument framgår det att barn ska ges möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Forskning visar att arbetet med inflytandet lägger fokus på individuella och verbala förmågor, vilket riskerar att barn i åldrarna ett till tre inte får samma möjligheter till inflytande på förskolan. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskollärares tankar kring arbetet med delaktighet och inflytande med de yngsta barnen på förskolan. Studien följer den kvalitativa forskningstraditionen där halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av data. De teoretiska utgångspunkter i studien baseras på livsvärldsteorin och begreppen barns perspektiv och barnperspektiv som använts för att tolka och analysera resultatet. Resultatet visar att kommunikation, tolkning av kroppsspråk och relationsskapande är betydelsefulla delar för att förstå barns tankar och åsikter. Det framkommer även att forma verksamheten utifrån barnens intressen öppnar upp möjligheter till delaktighet och inflytande. Däremot finns det utmaningar där framför allt organisatoriska faktorer utgör en del begräsningar gällande arbetet med delaktighet och inflytande. Resultatet visar även att inåtvända barn har svårare att nå fram till för pedagoger, då deras signaler är otydliga och svaga.