Studien belyser förskollärares pedagogiska överväganden i utformandet av den fysiska lärmiljön i förskolan. Denna kvantitativa och kvalitativa enkätstudie riktade sig till förskollärare som arbetar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synpunkter på utformandet av lärmiljön och hur de involverar barn i åldern 1–6 år. Valet att använda båda metoderna bottnar i att de kompletterar varandra i resultatanalysen samt skapar djupare analys. Svaren analyserades utifrån korstabulering och induktiv tematisk analys. Korstabulering gav möjlighet till att synliggöra respondenternas svar i förhållande till andra frågor. Resultaten analyseras utifrån Shiers delaktighetsstege för att synliggöra barns delaktighet utifrån respondenternas svar. Resultatet påvisar att respondenterna ser barns intresse som centralt i utformandet i lärmiljön. Studiens resultat påvisar även att förskollärare ser både utmaningar och möjligheter i att utforma goda fysiska lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar på utmaningar i att involvera alla barn i skapandet av lärmiljön. Respondenterna nämner olika metoder beroende på barnens ålder, där de yngsta barnens synpunkter kan uppmärksammas via observation, medan de äldsta barnen exempelvis intervjuas.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i fritidshem resonerar kring elevinflytande. Mer specifikt analyseras hur sju pedagoger upplever att elevinflytande integreras i undervisningen. Tillgång till skola har funnits i Sverige sedan 1000-talet då kyrkan stod som källan till kunskap. Dagens fritidshem har sitt ursprung från 1800-talets arbetsstugor där barn skulle lära sig ett hantverk och komma ifrån tiggeri. Fritidshemmet ska vila på en demokratisk grund och eleverna ska få både omsorg och lärande. Alla elever ska mötas med respekt, nyfikenhet och öppenhet för att lära och utvecklas tillsammans. Fritidshemmet styrs av Barnkonventionen, Skollagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, där undervisningen ska utgå från elevernas intresse, behov och erfarenhet. Svenska forskare skriver om elevinflytande, hur eleverna görs delaktiga på fritidshemmet. Empirin till denna kvalitativa studie har tillkommit genom sju intervjuer med pedagoger i fritidshem. Teorin som används till analysen av empirin är barndomssociologi med begreppen barnperspektiv, barns perspektiv och makt. Resultatet visar att respondenterna tycker att det är viktigt att eleverna får göra sin röst hörd och att deras tid på fritidshemmet är värdefull. Trots det kan respondenterna se att vissa elever upplever att deras röst inte blir hörd, då deras val inte var det som majoriteten valde. Pedagogerna använder ett barnperspektiv i verksamheten då de utgår från vad de tror att eleverna vill lära om. / The purpose of this study is to investigate how educators in leisure time centers reason about student influence. More specifically, how seven educators feel that student influence is integrated into teaching si analysede. Access to school har existed in Sweden since the 11th century when the church stood as the source of knowledge. Today’s leisure time centers have their origins in 19th-century workhouses where children would learn a craft and get away from begging. The leisure center must rest on a democratic foundation and the students must receive both care and learning. The leisure time center is governed by the Convention on the Rights of the Child, the School Act and the Curriculum for primary school, pre-school and leisure time center, where teaching must be based on the students' interests, needs and experience. Swedish researchers write about student influence, how students are made to participate in the leisure time center. The experience for this qualitative study has been gained through seven interviews with educators in leisure time centers. The theory used for the analysis of the empirical evidence is childhood sociology with the concepts of child perspective, children's perspective and power. The results show that the respondents think it is important that the students are allowed to make their voices heard and that their time at the leisure time center is valuable. Even so, the respondents can see that some students feel that their voice is not being heard, as their choice was not the one chosen by the majority. The educators use a children's perspective in the activities as they start from what they think the students want to learn about.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur barn ser på kamratrelationer i skolan, vem de skapar dessa relationer med och hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer med barn. De forskningsfrågor som ställs handlar om vad barn anser är viktigt i en kamratrelation, vem de skapar dessa relationer med samt hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Tematisk analys har använts för att analysera intervjuerna. Studiens teoretiska utgångspunkt är barndomssociologin, som är med och förklarar hur barns perspektiv är viktigt att ha som utgångspunkt när man forskar med och om barn, och begreppen border work och tolkande repertoar är centrala. Resultatet visar att barn anser att de ska ha gemensamma intressen med sin kompis samtidigt som det ska vara någon som bryr sig, är omtänksam, någon man kan prata med och lita på. Det framkommer att barn tenderar att skapa kamratrelationer med barn de känt under längre tid, som ofta bor i närheten av dem själva och som tidigare nämnts, har gemensamma intressen med. Resultatet bidrar också med en insikt om hur barnen upplever att skolan och lärare kan påverka deras kamratrelationer. Barnen beskriver hur viktigt det är att anser deras lärare är rationellt orienterad och hur deras placering i klassrummet och lärares närvaro på raster spelar roll för deras relationsskapande.

No description available.

Denna studie handlar om barns inflytande i förskolan och vad detta kan innebära utifrån olika synsätt. Studien syftar till att undersöka hur barns inflytande kring den fysiska miljön på förskolan kan framstå i praktik. I denna kvalitativa studie undersöks pedagogers och barns egna tankar och reflektioner kring barns inflytande i förskolan. För att ta reda på detta har två metoder använts varav den första är enkäter till pedagoger och den andra är semistrukturerade intervjuer med barn. Studien utgår från den barndomssociologiska teorin med tillhörande centrala begrepp där barnperspektiv och barns perspektiv används för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet av denna studie indikerar att barns inflytande över den fysiska miljön uppvisar likheter och skillnader utifrån ett barnperspektiv och barns perspektiv. Den visar bland annat på att pedagoger ger barn inflytande genom att vara lyhörda för deras intressen men att ekonomiska aspekter kan begränsa i vilken utsträckning som barnen kan ges inflytande. I intervjuerna med barnen framkom det att barnen upplever att det till största del är pedagogerna som bestämmer över hur miljön ska utformas och vilket material som ska finnas. Barnen uttrycker bland annat att de skulle vilja få vara med och påverka hur olika rum byggs upp men även att få mer inflytande över det material som beställs in till avdelningarna.

I den tidigare forskningen beskrivs anpassningar utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv där forskningen visar på att barn som ofta faller utanför normen är bärare av problemet. Förskolepersonalen ser ofta problemsituationer som någonting negativt där problemet ligger hos individen. I den nyare forskningen ses problemsituationer i stället som en brist i omgivningen kring individen, där anpassningen främst bör ske i verksamhetens utformning. Syftet med studien är att via semistrukturerande intervjuer med förskollärare undersöka vad förskollärarna berättar om hur de arbetar med anpassningar både enskilt och i grupp i det vardagliga arbetet på förskolan. Frågeställningarna är: Vilka anpassningar berättar förskollärarna att de gör i förskolan? och Vad säger förskollärarna om hur underlaget för anpassningar tas fram? De teoretiska utgångspunkter som används är det kategoriska, relationella och salutogena perspektivet. Resultatet av studien visar på att anpassningar är något som sker dagligen på förskolan och att förskollärarna använder sig av olika strategier och metoder för att skapa en så tillgänglig verksamhet som möjligt för alla barn. Slutsatsen är att när förskollärarna använder sig av anpassningar i verksamheten, både på grupp- och individnivå, ökar förutsättningarna för en inkluderande verksamhet och förskolan blir en plats för alla barn.

Inflytande kring barns inomhusmiljö är ett forskningsområde som det idag finns ganska lite forskning inom, specifikt utifrån ett barns perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på hur barns inflytande kan se ut i förskolans fysiska inomhusmiljö, genom hur barn beskriver och använder sina fysiska inomhusmiljöer. Vår teoretiska utgångspunkt som har använts i analysen är barns aktörskap, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv och handlingserbjudande. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, walk-along-samtal för att samla in vårt empiriska material.Utifrån våra frågeställningar visar resultatet att barnen talar och beskriver sina rum på olika sätt. Det visar även att barns inflytande kan synliggöras genom förskolans olika möjligheter och begränsningar. Resultatet visar att barnen inte enbart använder sig av verbala handlingar utan även icke-verbala handlingar när det kommer till deras uttryck och handlingar. Det synliggörs även att barnen beskriver sina rum på olika sätt, beroende på den miljö de befinner sig i. Vissa rum beskriver barnen genom att leka med sina leksaker och i andra rum beskriver barnen materialet mer konkret. Slutligen visar resultatet också att barns inflytande kan ske i relation till något annat material, såsom i relation till en leksak.

Syftet med studien var att utifrån barns perspektiv, synliggöra hur femåringar i förskolan interagerar med varandra och artefakter som till exempel en robot när de programmerar. Vidare syftar studien till att beskriva och diskutera barns erfarenheter och förhållningssätt till programmering i förskolan. Studien vilar på en sociokulturell teori och ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv. De metoder som användes vid datainsamling var deltagande observatör, videoobservationer och kvalitativ ostrukturerad intervju, vidare medverkade fem barn i studien. Empirin analyserades med hjälp av ett designteoretiskt, multimodalt analyssätt. Resultatet visar att barnen interagerar med varandra genom kommunikation och gester, de har en varierad förförståelse till programmering och använder sig av olika tillvägagångssätt att programmera roboten. Barnen är engagerade vid programmeringen och anser att det är roligt men svårt.

I den här vetenskapliga essän undersöks miljöundervisning och speciellt klimatundervisning för elever på fritidshemmet. Fokus ligger på frågan om barns perspektiv på och i denna undervisning och på hur fritidshemsläraren kan ge tillräckligt stort utrymme till det. Klimatkrisen diskuteras utifrån de starka psykologiska försvar den väcker. Även miljöundervisningens kopplingar till interkulturalitet belyses. Essän utgår ifrån en berättelse där jag beskriver de svårigheter jag själv upplevde med att undervisa elever på fritidshemmet om klimatförändringar. Metoderna är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består främst av Ingrid Pramling Samuelssons teoretiserande av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv samt olika forskares tankar om och kritik av interkulturalitet. Essän pekar på att det särskilt i klimatundervisning kan vara en utmaning att i tillräckligt hög grad inkludera barns perspektiv, men att det är av stort värde att som fritidshemslärare lyckas med det - både med tanke på resultatet av undervisningen och med tanke på ett etiskt förhållningssätt gentemot barn som ”human beings” och inte ”human becomings”. Studien visar också på att ett interkulturellt perspektiv som betonar både det gemensamma och skillnader kan bidra till en levande miljöundervisning.