Syftet med den här studien är att undersöka vilka intressen det finns bland elever på fritidshem och pedagogernas resonemang kring dessa, samt vilka pedagogiska möjligheter de uppfattas erbjuda i verksamheten utifrån elevernas intressen på fritidshemmet. Studien är kvalitativ och baseras på inspiration av en fallstudiemetod. Undersökningen har genomförts i form av observationer och samtal med elever samt pedagoger och genom att ha fokusgruppsdiskussion med pedagoger. Studiens frågeställningar formulerade vi med utgångspunkt från det insamlade materialet från våra observationer och samtal med eleverna. Resultatet har analyserats med ett tolknings tillvägagångssätt. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att upptäcka pedagogiska möjligheter utifrån elevernas intressen. Orsaken till de svårigheterna grundas i de ofta begränsade förutsättningar och att arbetet har sin utgångspunkt utifrån vuxnas perspektiv mer än barnens, på fritidshemmet. Detta synliggjordes genom att olika tema i analysarbete. Dessa teman är: “Elever tillsammans gör nya upptäck dagligen”, “Elever söker stimulans”, “Läraraktiv hållning till elevernas intressen och behov”, “Lärarinväntande hållning till elevers initiativ”, “Svårigheter att upptäcka och realisera de pedagogiska möjligheterna utifrån elevernas intressen”. Resultatet visar också att om läraren är lyhörd, nyfiken och visar viljan att närma sig elevernas närvaro kan det påverka upptäck av nya pedagogiska möjligheter som tidigare varit osynliga. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Tidigare forskning visar att populärkultur traditionellt inte värderas högt inomlärande institutioner, som skola och förskola. Samtidigt visar ny statistik frånStatens medieråd (2015) att film, tv-­‐‑spel och andra medier är en stor del avbarns levda vardagsliv idag. Med ny teknik är populärkultur dessutom än merlättåtkomlig. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka förskollära-­‐‑res uppfattningar om hur de möter populärkultur ur barns perspektiv i försko-­‐‑lan samt hur populärkultur synliggörs i miljön. Undersökningen har genom-­‐‑förts med kvalitativ metod, då vi har intervjuat sex förskollärare samt observe-­‐‑rat fem olika förskoleavdelningars miljöer. För att förstå vårt empiriskamaterial har vi utgått från hur skillnaden mellan ett barnperspektiv och barnsperspektiv kan förstås. Resultatet visar att pedagoger uppfattar att det viktig-­‐‑aste är att kunna motivera ett pedagogiskt syfte i mötet med populärkultur.Resultatet visar också att populärkulturen inte har någon given plats i miljönoch att det framförallt är det barn tar med hemifrån som syns i miljön. I ochmed att ipad och projektor idag finns tillgängligt på det flesta förskolor finnsdet möjlighet till föränderliga miljöer, vilket har visat sig gynna både pedago-­‐‑gers möte med populärkultur ur barns perspektiv och dess plats i miljön. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur eleverna på ett fritidshem uppfattar sina egna möjligheter till delaktighet och inflytande på fritidshemmet. Med en fenomenografisk forskningsansats har empirin samlats in och bearbetats för att visa på elevernas olika uppfattningar om deras delaktighet och inflytande. Materialet har sedan analyserats med hjälp av barndomssociologin som teoretisk utgångspunkt samt begreppen being, becomings och barns perspektiv. Resultaten visar att en större del av eleverna på fritidshemmet anser att de har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, när det gäller styrda och fria aktiviteter. Dock är elevernas uppfattningar om hur detta går till varierande och flera elever önskar sig samtidigt större möjligheter till delaktighet och inflytande. Resultaten visar även att eleverna tänker olika kring vilka sammanhang de helst skulle vilja vara med och bestämma i. / The purpose of this study is to explore how pupils at one leisure time centre (LTC) perceive their opportunities of participation and influence. With Phenomenography as a research approach the empirical data has been obtained and processed to indicate the pupil’s different perceptions of their participation and influence. The theoretical framework for the analysis is a combination of childhood sociology, being, becomings and child’s perspectives. Results show that a majority of the pupils feel that they are given opportunities to participate and influence the activities at the LTC. There is however a variation of the pupils perceptions of how this is made and several pupils wish that they were given more opportunities to participate and influence. Results also show that the pupils have different ideas of what context they would rather see themselves being able to influence the LTC.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare förhåller sig till barns oönskade lek och hur de motiverar sitt förhållningssätt. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är hur beskriver förskollärare oönskad lek? Hur bemöter förskollärare barns oönskade lek? Samt hur motiverar förskollärare sitt bemötande av barns oönskade lek? Studien är genomförd som en fallstudie där intervju använts som metod för att få fram data. Studiens resultat har analyserats med hjälp av normmodellen med dess tre hörnstenar vilja, kunskap och möjligheter. Resultatet visar att förskollärare har en vilja att försöka förstå lekar som bryter mot vad som kan anses som icke önskvärda dvs. som bryter mot normen. Förskollärarna ger uttryck för en ”tyst kunskap” då de motiverar sitt hanterande av leken genom sina tidigare erfarenheter av den typen av lek. Vidare ställer förskollärare frågor till barnen om lekens innehåll för att försöka förstå barnens syfte med leken. Att barn bearbetar händelser i sina lekar och att förskollärarna motiverar sitt förhållningssätt styrs av samsynen i arbetslaget kring oönskad lek.  Slutsatsen i studien är att förskollärarna vill barnets bästa och att de har en ambition att möta barnen i deras lek oavsett om förskolläraren ser på leken som icke önskvärd eller önskvärd.

Barns upplevelser av förskolegårdens zoner och det som utgör en zons upplevelsevärde är ett vagt utforskat område. Då läroplanen för förskolan bygger på barns intressen blir en inblick i barns perspektiv med fokus på deras upplevelser av förskolegården ett aktuellt forsknignsområde. För att kunna framställa ett resultat av barnens upplevelser inleds studien med ett analyserande arbete av förskolegården, dess zoner och vad barnen observeras göar under sin utevistelse. Efter den förberedande datainsamlingen görs ett flertal gruppintervjuer med barn från två förskolor på hur de upplever förskolegården och dess olika zoner. Det som framstod som mest utstående i studiens resultat var det faktum att en zon inte kan tillskrivas en fast definion med specifika upplevelsevärden, utan hur en zon upplevs är för barnen högst individuellt och påverkas ständigt av den affordans som är tillgänglig för ett barn vid en specifik tidpunkt. Ännu ett återkommande fenomen är att zoner vars designade ändamål ämnar sig åt en specifik typ av upplevelse många gånger för barnen används till något annat. Zoner vars lugn och sinnlighet anses vara av lugn karaktär kan av barnen nyttjas till fysisk lek av mer kaotisk natur.

Abstract This study is about preschool teachers' perceptions of biology teaching in preschool. The study examines three questions based on the purpose of the study that focus on preschool teachers 'perceptions of biology teaching in preschool, the child's perspective as a starting point in biology teaching and preschool teachers' reasoning about the importance of the outdoor environment as a learning environment for biology teaching. The study is based on previous research results that highlight preschool teachers' lack of subject knowledge and uncertainty in science teaching at preschool. In addition, both the preschool curriculum and research studies emphasize the child's perspective in teaching. Learning environment in the form of both indoor and outdoor environment in accordance with previous research studies is a contributing factor in children's learning and development. In this study, the learning environment is highlighted as an outdoor environment in the form of the forest, nature walks and the preschool yard. The study results are based on empirical data collected based on semi-structured interviews with six preschool teachers in two different municipalities in western Sweden. Interviews are then analyzed based on a phenomenographic methodological approach. The results show that preschool teachers' perceptions of the subject of biology and its teaching in preschool are mostly linked to nature, animals, plants, and the human body. The results also show in different ways where the preschool teachers take care of children's questions and perspectives and set it as a starting point in the planning of biology teaching. This is done by planning the teaching with the children where the children get a chance to talk about what they want to learn and do in preschool. Finally, the preschool teachers explained that the learning and teaching environment as an outdoor environment in the form of the forest, walks and the preschool yard has an important role in children's learning in biology.

Huvudsyftet med denna studie är att belysa komplexiteten i familjerättens utredningar gällande umgänge i relation till handlingsutrymme, barnperspektiv samt ett barns perspektiv. Tolv familjerättssekreterare i nio olika kommuner har intervjuats enligt en semistrukturerad intervjudesign. Insamlad data har sedan analyserats för att belysa de aspekter som skildrar familjerättssekreterarnas upplevelse kring hur deras utredningar utförs. Resultatet påvisar att informanternas arbete gällande den materiella utredningen har stora likheter med varandra, men att tillvägagångssättet under utredningarna skiljer sig åt mellan dem, både när det kommer till tidsåtgång, antal barnsamtal samt nyttjandet av manualer eller metoder. Studien påvisar även att familjerättssekreterarna upplever sig ha en hög grad av handlingsutrymme som de värnar om, då detta utgör möjligheten till att göra bedömningar utifrån det enskilda barnets bästa i dennes unika situation. / The main purpose of this study is to shed light on the complexity of family court investigations regarding visitation rights in relation to scope of action, child perspective and a child’s perspective. Twelve family court secretaries at nine different municipalities have been interviewed according to a semi-structured interview design. Collected data has then been analyzed to shed light on the aspects that the family court secretaries experience regarding how their investigations are conducted. The result shows that the work of the informants regarding the material investigations has great similarities, but that the procedure during the investigations differs between them, both when it comes to time spent on the investigations, the number of discourse with the child and the use of manuals or methods. The study also shows that the family court secretaries experience that they have a high level of scope of action which they cherish, as this forms the opportunity to make assessments based on the individual child's best interests in its unique situation.

The purpose of this study is to examine, through qualitative interviews, how children's librarians see the child's perspective as well as how this is reflected in the reference work of the children's librarian. To do this we have asked the following questions: How does the librarian see the perspective of children? How do they perceive the balance of power between themselves and the patron in question? And how do they feel that the Convention on the Rights of the Child influences their work? We have chosen this approach since the Convention on the Rights of the Child has become part of Sweden's legislation and also, due to the criticism that previously has been directed to the children's libraries ability to put the treaty into practice. Results show that children's librarians do not in fact use a distinctive children's perspective when carrying out their duties as a librarian and during reference talks but in turn use a widened individual perspective where the child is included. At the same time librarians experience that there are clear distinctions between children and adults that are important to bear in mind and be able to discern during a reference talk in order to meet the patrons' on their terms. The differences in power between children and adults at the libraries are however something that the interviewed took a negative stance towards, meaning that children should be respected as individuals and that it is the librarians duty to make sure that they feel heard and understood through their own behavior and also defending the interests of the child enabling them to feel a sense of empowerment in the confines of the library as well as in society. The Convention on the Rights of the Child was something the librarians were positive towards, but they saw it more as something that decision makers were more influenced by rather than something influencing the treatment of the patron and reference talks.

Studien syftade till att undersöka ungdomars och socialsekreterares uppfattning och tankar kring socialtjänstens arbete gällande barns och ungas delaktighet. Tretton ungdomar från olika skolor och sex socialsekreterare som arbetar med utredningar gällande barn och unga deltog i fokusgruppsintervjuer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån KASAM samt Shiers delaktighetsmodell. Resultatet visar att ungdomarna i vår studie hade liten kunskap gällande socialtjänsten och dess arbete. Resultatet belyser vilka faktorer som kan vara viktiga gällande barns delaktighet, dvs. mötet i utredningsprocessen, ett för ungdomarna eget aktörskap samt vikten av återkoppling. Resultatet visar att en utveckling på dessa områden skulle kunna bidra till en ökad upplevelse av delaktighet i mötet med socialtjänsten. I såväl tidigare forskning som i ungdomarnas samt socialsekreterarnas utsagor går det att se likheter gällande hur barn bör göras delaktiga, dock visar det sig inte stämma helt överens med vad som sker i det praktiska arbetet. / The study aimed to investigate young persons' and social workers' perceptions and thoughts about children and young person's participation in the work of social services. Thirteen young persons from different schools and six social workers responsible for investigations of children and young persons participated in separate qualitative focus group interviews. The empirical material has been analysed based on KASAM and Shier's model of participation. The results show that the young person's in our study had little knowledge about social services and their work. The results further contribute to an understanding of the decisive factors regarding children's participation, which relate to the meetings in the investigation process, the young person's own involvement and the importance of feedback. The results indicate that a development in these areas could contribute to an increased experience of participation in the meetings with the social services. In previous research as well as in the statements made by young persons and social workers, it is possible to see similarities regarding how children should be involved, however, this does not seem to be in complete agreement with what is happening in the practical work.

Examensarbetets syfte är att beskriva barns upplevelser om och därmed bidra med en inblick i hur relationer mellan barn och vuxna på fritidshemmet kan upplevas ur barns perspektiv. I denna studie har vi använt oss av två frågeställningar. Den första frågar hur barn upplever sina relationer med vuxna på fritidshemmet. Den andra frågar hur barn upplever sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet. Empirin samlades in genom att intervjua 31 barn på två olika fritidshem. Till stöd för analysen har vi använt oss av teorierna om relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att det finns variationer av barnens upplevelser i de olika fritidshemmen. Dessa har vi beskrivit i tre teman varav det första temat handlar om Positiva känslor och förtroende, det andra temat handlar om Svåra känslor och det tredje temat handlar om Barns inflytande.  Första frågeställningen är Hur upplever barn sina relationer med vuxna i fritidshemmet? Resultaten i vårt första tema Positiva känslor och förtroende visar att barnen uppskattar de vuxna på fritids och tycker att de hjälper till med det som barnen behöver hjälp med. Generellt svarar barnen att de kan fråga vilken vuxen som helst när de behöver hjälp men också att det finns vuxna som de oftare frågar. Resultaten i vårt andra tema Svåra känslor visar att när de vuxna blir arga så begränsar det barnens vilja att uttrycka sig då de riskerar att få sina känslor nedvärderade. När barn inte känner sig uppmuntrade att uttrycka sina känslor riskerar det att begränsa deras vilja att uttrycka sig. I ett exempel beskriver några barn att om de vuxna blir för arga så känner de sig dumma vilket de är överens om att man inte ska behöva göra.   Andra frågeställningen är Hur upplever barnen sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet? Resultaten i vårt tredje tema Barns inflytande visar att framförallt åttaåringarna vänder sig emot att graden av inflytande inte är så hög som de önskar. Svaren handlar främst om att de planerade aktiviteterna inte är så roliga och att det finns ett tvång om utevistelse oavsett väder. Bland sexåringarna är svaren något annorlunda, de uppger att de får välja vad de vill göra. Vi uppfattar det därmed som att de båda åldersgrupperna eftersträvar olika hög grad av inflytande.