Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra förskollärarnas uppfattningar kring inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Det handlar alltså om hur förskollärarna skapar förutsättningar för hur inomhusmiljön för de yngsta barnen under tre år anpassas och iordningställs för att ge förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna lyssnar in de yngsta barnen ur ett barns perspektiv. För att få svar på syftet har kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskollärare på vardera fyra olika förskolor i två olika kommuner utförts. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för studien. I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter barnperspektiv, barns perspektiv, design för lärande och design i lärande. Studiens resultat visar förskollärarnas medvetenhet till sin yrkesroll och hur den påverkar och skapar förutsättningar för synen på barns lek, lärande och utveckling, men också vilka förutsättningar som skapas i inomhusmiljön. Vidare synliggörs det vilken betydande roll barnsynen har för verksamheten. Studien visar också på att förskollärarna uttrycker dilemman med att ta ett barns perspektiv.

Abstract  Children according to children  From a phenomenological perspective of childhood sociological approach I have had interviews with eight children made a qualitative survey. The purpose of which was to seek knowledge about children's views on children, and to explore the essence of the phenomenon of children. What emerges from the interviews is that there is a clear differentiation between children and adults. Children and adults do not according to children do the same things, and it is the size acording to them to see if it is a child or not.  Being a child is a temporary state, but for the children is the beginning and the end difficult to define. Age has a part in it but also how children play.  Based on my interviews I see children describe children as playing thinking phenomena when they analyze children from an outside perspective. / Sammanfattning  Barn enligt barn  Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med barndomssociologiskt synsätt har jag genom intervjuer med åtta barn gjort en kvalitativ undersökning, där syftet varit att söka kunskap om barns syn på barn, samt att utforska essensen i fenomenet barn.  Det som framkommer i intervjuerna är att det finns en tydlig differentiering mellan barn och vuxna. Barn och vuxna gör, enligt barn, inte samma saker och det går på storleken att se om det är ett barn eller ej. Att vara barn är ett temporärt tillstånd men för barnen är början och slutet svåra att definiera. Åldern har med saken att göra men också leken.  Utifrån mina intervjuer ser jag barnen beskriva barnen som lekande tänkande fenomen där de i stort intar en utifrån-position i sina svar på de frågor jag ställer.

Studien handlar om vilka möjligheter utomhusmiljön kan ge i relation till barns lek och fria aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att studera barn och fritidslärares uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter i relation till barns lek och fria aktiviteter på fritidshemmet. Studien har för avsikt att lyfta fram barns perspektiv och ett barnperspektiv, och att bidra med kunskap om vilka möjligheter utomhusmiljön har i ett leksammanhang på fritidshemmet. Studien kan även bli en utgångspunkt för hur utomhusverksamheten på fritidshemmet kan utvecklas och hur medvetenheten kring utomhusmiljön kan öka. Studiens teoretiska perspektiv är barns perspektiv och ett barnperspektiv. Den valda kvalitativa metoden är intervjuer i form av samtalspromenader utomhus med ljudinspelning. Studien genomfördes på två olika fritidshem med skilda utomhusmiljöer för att få en bred bild av vilka möjligheter som kunde finnas i de skilda utomhusmiljöerna. Studiens resultat visar att olika utomhusmiljöer kan ge många och varierande möjligheter för barns lek och fria aktivitet, beroende på olika faktorer som belyses av både fritidslärare och barn. Utifrån deras uppfattningar, betonas utformningen av utomhusmiljön som en betydande del. I det sammanhanget framgår även vikten av barns platser som blir synliga både på ochutanför platser för barn.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om barns inflytande i förskolan utifrån barnperspektiv. Studien inriktar sig mer specifikt på hur barn uttrycker sitt inflytande om förskolans verksamhet och särskilt dess inomhusmiljö och material. Vi har använt oss av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv för att ta del av barnens uttryck. Vi har även använt oss av begreppen ”human beings” och ”human becomings” för att få syn på om barnen är eller blir i sitt inflytande i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är insamlad genom deltagande observationer samt samtal med barn. Analysmetoden är tematisk där studiens teman har arbetats fram utifrån analys av samtalen med barnen och de deltagande observationerna. Studiens teman har även arbetats fram genom att analysera empirin utifrån begreppen ”human beings” och ”human becomings”. Resultatet visar att barnen ges många valmöjligheter i förskolans verksamhet men att de oftast inte haft möjlighet att påverka förskolans inomhusmiljö och material. Resultatet visar också att tillgängligheten i inomhusmiljön och av materialet på förskolan varierar. Begreppet inflytande och dess innebörd är något som barnen inte har stor kunskap om därför blir en slutsats att barn måste göras mer medvetna om deras möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka könsmönster som synliggörs i elevers samtal om fria lekar och kamratrelationer på fritidshemmet. Vår studie följer den socialkonstruktionistiska teorin som menar att könsmönster och normer är konstruerade genom sociala konstruktioner. Av den tidigare forskning som finns kring könsmönster och kamratrelationer utgår forskare till övergripande del från barnperspektiv. Barns sätt att se på världen är intressant och viktig att ta i beaktning, därför kommer denna studien utgå från barns perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och baseras på kvalitativa data där elevers samtal om ämnet redogör för vilka lekar som anses könsstereotypiska, när elever är könsöverskridande i lekar och vilka lekar som är utan könsgränser.

Undersökningen beskriver hur barn med svenska som första- respektive andraspråk interagerar med varandra i den fria leken. Det finns en avsaknad i forskning kring förskolans icke-planerade verksamhet, därför vill vi flytta fokus från pedagogers arbetssätt i planerad undervisning till att studera hur barn använder sitt kunnande i mötet med varandra. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap och förståelse för hur barn i tvåårsåldern med svenska som första- respektive andraspråk interagerar med varandra och med fysiska redskap, samt synliggöra hur deras kunnande utspelas i den fria leken i förskolans verksamhet. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv där social interaktion och fysisk interaktion är viktiga begrepp. En kvalitativ metod ligger som grund för arbetet och data samlades in via videodokumentation på en förskola i södra Sverige. Barnen skapade gemensamma nämnare som bjöd in till interaktion. Den verbala kommunikationen kunde sätta gränser för hur situationen utspelade sig, vilket medförde utmaningar för barnen. Barnen skapade själva outtalade regler för lekarna och det fanns en överenskommelse mellan dem för hur lekarna skulle fortsätta. Barnen har på olika sätt utmanat varandra i både sociala och fysiska interaktioner, där deras kunnande har synliggjorts. Olika typer av fysiska interaktioner har varit att barnen söker interaktioner mellan varandra genom de fysiska redskapen, de har även använt dessa för att utforska med varandra. Barnens sociala interaktioner har mestadels bestått av gester och blickar, och inte till lika stor del verbal kommunikation. De sociala och fysiska interaktionerna har präglats av barnens aktörskap och det handlingsalternativ de valt att tillämpa.

No description available.

The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and Säljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall. It is important for children to both participate and influence both the documentation and other sections of the school where it affects the children, but this is sometimes hard to fulfill in all situations. The educators realises that to make the children participate, they simply have to rely on the child group and their interest. They also have given activities that everyone should follow. The lack of time is an obstacle for all educators, but what they all have in common is that having the participation and weight of the child would benefit the childs growth.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga – I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet. Bakgrunden är ett forskarintresserörande barns delaktighet med utgångspunkt i FNs konvention om barnets rättigheter och syftet attstudera strukturer kring barns delaktighet i projekt där barn blir delaktiga genom sina åsikter. Genombakgrund och syfte har jag samlat in material om Litteraturhuset i Sandviken. Materialet har använtsför att få en övergripande insikt om projektet men främst för att studera hur barn inkluderas. Genometnografisk metod gjordes deltagande observationer vid två workshoppar där barns röster samlades inav barnkulturdesigner Eva-Johanna Isestig från White arkitekter. Observationerna följdes upp avintervjuer. Teoretiska utgångspunkter utgör teorier kring barnsyn under rubrikernasocialkonstruktivism och barndomssociologi. Där ingår även kulturbegreppet, barnkulturbegreppet ochbarnperspektivbegreppet. I forskningsöversikten redovisas forskning kring barnrättskonventionen,barns delaktighet och Roger Harts Ladder of participation. Resultatdelen presenterar uppbyggnaden avLitteraturhuset, från tankeprojekt till fast verksamhet, White arkitekter och Isestigs samarbete medWhite och Litteraturhuset. Resultatet beskriver också Isestigs metoder genom de workshopparna jagobserverade samt de visualiseringar och konceptidéer som utformats efter barnens förslag. Därefterdiskuteras Litteraturhusets förhållande till det barnen har önskat och hur dessa önskemål visas ihandlingsplanen för verksamheten. I resultatet belyses därtill de delar där barnens konkreta idéer harvisats och hur dess följs upp av Isestig och vidare Sandvikens kommun. I slutdiskussionen diskuterasstrukturerna kring barns deltagande utifrån resultatet och avslutas med tankar kring framtida forskning.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver deras arbete med barns inflytande i inomhusmiljön på förskolan.  1.   Hur involveras barnen i arbetet med inomhusmiljön?  2.   Hur synliggör pedagogerna barnens inflytande i inomhusmiljön?  3.   Hur stor betydelse tycker pedagogerna att inomhusmiljön har avseende barns lärande och utveckling? Metod: Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tre respondenter som alla var utbildade förskollärare, fördelat på två förskolor belägna i en stad i Mellansverige. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt filosofin Reggio Emilia. Resultat: Resultatet visar att pedagogerna tycker att miljön har en stor påverkan avseende lärande och utveckling.  Dock blir fokus idag till största del på att observera vilka intressen barnen har och forma miljön efter det, istället för att involvera barnen i utförandet. / Purpose and question formulations: The purpose of the study is to enlighten how the teachers describes their work with the kids and their influence in indoor environment at preschool. 1.     How are the kids involved with the work about indoor environment? 2.     How does the teachers demonstrate the kids influence in indoor environment? 3.     How much importance does the teachers think that indoor environment effects the kids teaching and development? Method: The method which is use is qualitative and the empirical material was collected through semi-structured interviews. In the study it was three participating respondents who all were educated preschool teachers. They were allocated at two preschools in a town in middle of Sweden. The results were analyzed with help from former research and philosophy of Reggio Emilia. Result: The results shows that the teachers thinks that environment has a big impact consider teaching and development. However, the focus today is more observing what interests the kids have and shape the environment after that, rather involving the kids in the process.