Barns rätt till delaktighet i ärenden som rör dem själva är en av grunderna i FN:s barnkonvention som ratificerades av Sverige år 1990. Tidigare forskning visar dock på brister dels när det gäller att föra fram barns åsikter och barns perspektiv, dels när det gäller att tillskriva barns åsikter betydelse i beslut som påtagligt berör deras tillvaro. I denna kvalitativa studie granskas tio förvaltningsrättsliga domar enligt Lag (1990:53) med särskilda bestämmelser om vård av unga rörande icke-processbehöriga barn. Genom en innehållsanalys undersöks de skriftliga domarnas innehåll utifrån teorier om barns perspektiv, barnperspektiv och maktbegrepp. Studiens resultat visar att vuxnas tolkning och tillskrivning av barns åsikter och behov dominerar över det utrymme barnen själva uttryckligen tillåts ta. Detta har tolkats via kategorier av subjektpositioner och objektpositioner, där domarnas olika aktörer uttryckt sig om barnet som objekt 384 gånger kontra uttryck om barn som subjekt som bara framträdde 55 gånger. Vidare fick barn ur barns perspektiv ett begränsat utrymme i de skriftliga domarna, där barnets representant i rättsprocessen också intog en tillbakadragen roll. I det analyserade materialet dominerade vuxna som intog ett vuxet barnperspektiv eller ett samhälleligt barnperspektiv. Ofta fick vårdnadshavarna ta plats på bekostnad av barnets utrymme. Det är de vuxna som bestämmer vilket utrymme barn tillåts ta vilket ofrånkomligen leder till frågan om barns perspektiv överhuvudtaget existerar i LVU-domar för ickeprocessbehöriga barn, där vuxna aktörer för talan för barnet

Syftet med denna uppsats är att skapa kunskap om pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågan som stått till grund för vår undersökning är: vad anser pedagoger vara viktiga förutsättningar i bemötande av barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på denna frågeställning har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Det skapade empiriska materialet som består av intervjuer med åtta pedagoger som har analyserats utifrån en fenomenologisk metodansats, i syfte att närma sig pedagogernas gemensamma upplevelser inom det valda ämnet. Resultatet framhåller vikten av att pedagogen bör se barnet och se behovet. För att detta skall vara möjligt krävs det att pedagogen har kompetens, är samarbetsvillig, ser till sitt förhållningssätt samt är lyhörd för barnets behov. Uppsatsen visar på att pedagoger i dagens förskola har resurser för att bemöta de barn som är i behov av särskilt stöd. Exempelvis genom handledning från specialpedagoger eller kompetensutveckling som förskolan erbjuder.

Att under en längre period i förskolan uppleva otillräcklig emotionell trygghet kan få konsekvenser förförskolebarns utveckling. Forskningen om vilken relevans och betydelse som barnen tillskriver sina upplevelserav trygghet är mycket begränsad. Denna studie är därför utformad med syfte att utifrån ett fenomenologisktperspektiv visa hur pedagoger kan närma sig barns livsvärld och få förståelse för hur enskilda barn på de olikaavdelningarna upplever emotionell trygghet. Detta genom att undersöka hur en grupp med fem- och sexåringarupplever begreppen tillit och trygg bas. Begrepp som enligt anknytningsteorin är grundläggande för barns totalaupplevelse av emotionell trygghet. Studien är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod och interpretative phenomenological approach (IPA) som analysmetod. Resultatet visar atttillit spelar en central roll i barns livsvärld när det kommer till de relationer som barnen har och skapar iförskolan. Vidare är de känslor som framkallas i en specifik situation avgörande för hur barnen uppleveremotionell trygghet. För att verkligen kunna förstå hur barn upplever tillit och emotionell trygghet behöver merforskning genomföras med utgångspunkt i barns perspektiv. Genom att anta barns perspektiv kan pedagoger fåförståelse för varje enskilt barns livsvärld, och på så sätt öka pedagogernas möjligheter att möta varje barnssocioemotionella behov.

The aim with this research is to get an idea ​​how younger preschool children embrace literacy in spontaneous activities, started by themselves or together with other people. We want to pay attention to and delimit the literacy events and investigate, interpret and understand what happens in the interaction between the children and between children and the material in the preschool environment. In addition to get an understanding how the children interact with the material in the physical environment and what strategies they use in the encounter with literacy. We hade to observe the children closely, in order to achieve that we conducted, an ethnographically inspired study, we can interact and observe children for a longer period. That helped to give us the opportunity to get closer to the children and we were regarded as a natural part of the group. Based on the observations, we saw that the children are exploring literacy with the material, which includes pens, papers and books. The specific material captured the children's curiosity and it contributed to that they started "test-writing" and "test-reading", both on their own but also with others. Although the children in some situations wanted to explore the material themselves, at the same time they wanted to be close to the group. Based on Karen Barad's theory of realistic realism, we saw that the environment and the material interact with the children. We can note that the children conquer literacy, literally in social interactions but in order to conquer literacy, the material's availability is crucial.

The purpose of this qualitative study is to find out if social workers are opacifying children in children investigations. We wanted to get knowledge about, how social workers make children visible in the investigation by allowing their voices to be heard. The data for the study was collected from six interviews in the south of Sweden. In our conclusion of the results we interpret that in many cases it is all about how the social worker choose to use the discretionary power, if the children´s perspective get the attention it suppose to in the investigation. The total amount of work as in number of cases is also a relevant factor to consider together with experience and culture of the workplace, they all affect the possibility to see children´s perspective and lift it as an important part of the investigation.

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur svenska förskolebarn i åldrarna fyra och fem år interagerar med och uppfattar de olika artefakterna på sin utegård. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns på förskolans utegård. Vi har valt att inrikta oss på om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrån given funktion eller skapad funktion samt hur de ser på artefakter med hänsyn till estetiska omdömen. Vi har använt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vår studie har barn fotograferat utegården. Tio barn intervjuades om utegården där barnens fotografier användes för att samtala om och barnen fick sedan guida oss runt på utegården. I resultatet visade det sig att när barnen samtalade om bilderna kom de fram till många olika användningsområden och åsikter kring artefakterna. Under guidningar fick vi se hur fyra barn interagerade med artefakterna och vi fick även en omfattande bild av utegården. Det visade sig att barnen använde sand ihop med artefakterna, vilket kan bero på att sand är lättillgängligt och enkelt att förflytta. Det visade sig även att barn tänker på sin säkerhet eftersom barnen visade en oro att ramla ner från artefakter som var högt placerade. Vår slutsats är att utegården erbjuder enskildhet och lek tillsammans med andra samt att barnen använder givna och skapade funktioner tillsammans med artefakterna. Studiens resultat visar att artefakterna skapar en trivsam utegård, vilket visar sig när barnen gärna samtalar om och visar de olika artefakterna. / The study's purpose is to create a better understanding of how Swedish preschool children aged four to five years interact with and perceive the various artifacts on their patio. With artifacts means the physical tools that are on the preschool’s patio. We have chosen to focus on if the children play alone or with others, if they play by the given function or created function, and how they see the artifacts considering aesthetic judgments. We have used the method of the Mosaic approach that emphasizes the child's perspective. In our study have the children photographed the patio. Ten children were interviewed about the patio where the children's photographs were used to discuss. Four children guided us around the patio. The results showed that when the children talked about the pictures they came up with many different uses and opinions about the artifacts. During guided tours, we saw how four children interacted with the artifacts and we even got a comprehensive image of the patio. It turned out that the children used the sand together with the artifacts, which may be due to the sand is easily accessible and easy to move. It was also found that children think about their safety because the children showed a concern of falling from the artifacts that were highly placed. Our conclusion is that the patio offers privacy and play together with other children, and to use the given and created functions together with the artifacts. The results of the study show that the artifacts create a pleasant patio, which appears when the children gladly talk about and show the different artifacts.

During my practical training I have seen what after-school offers children. Large groups of children and little staff, often results in that the children had to play freely until they go home. Few activities are offered to the children and the staff is busy looking after the children and ensures that they are not fighting. The purpose of this study is to find out how children feel about their leisure activities and if they think they are being offered a meaningful leisure. The main research questions were: How do children experience their leisure-time? Do after-school offers children a meaningful leisure and is it the children's interests and needs that govern the activities and the environment? How do the number of children in the leisure group affect the leisure time? The methods to collect data in the study are observations and interviews. The study was done in an after-school in Stockholm with children between 7-9 years old. The children in the after-school think that they spend too much time outdoor, that they have too few excursions, too little time indoors and too few activities. Most children experience that it is the teachers who decide at leisure-time and that there are teachers who determines what, when and where children can play. The kids want to get a chance to decide about their leisure and what they want to use it for. What the children in the study wants to do and what they are allowed to do, isn´t really the same, and therefore from a children's perspective, they hasn´t been offered a meaningful leisure.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor. Vårt resultat synliggör såväl möjligheter som hinder för barns inflytande. Det som framkommer är att pedagogernas barnsyn ligger till grund för det förhållningssätt som de har till barns inflytande. Vidare påverkar deras barnsyn om de närmar sig ett barns perspektiv eller inte vilket är avgörande för barns möjlighet till inflytande.  Pedagogernas förhållningssätt är också avgörande för de normer som kommer till uttryck i verksamheten. Sammanfattningsvis visar resultatet att de normer som finns i förskolan skapar både möjligheter och hinder och att de samverkar med varandra. / Children’s influence in preschool is a highly debated subject and it contains much complexity, both defining the word and working with the subject. The purpose of this study is to highlight norms that signifies a preschool where children have the possibility to influence their everyday life and the consequences that arise. The study begins in the culture analytic theory and use a norm critical perspective to discuss the results. As a methodology we have used the micro-ethnographic approach, where data has been collected using semi-structured interviews and observations. The empirical material comes from two departments, from two different preschools. The result presents both possibilities for and obstacles to children’s influence. The prominent result shows that teacher’s view on children determines their approach to children’s influence. Their view on children also plays a significant part on whether or not they try to understand a child’s perspective, which is of great importance for children’s possibility to have influence. Also, the result shows that teacher approach plays a significant part in what norms become significant in preschool. As a conclusion our result shows that existing norms work both as possibilities and as obstacles to children’s influence and that these norms all coexists.

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om förskolebarns föreställningar om lek, i åldrarna 4-5 år. Jag studerar här barns perspektiv på lek med inspiration av fenomenologisk teori. För att besvara frågeställningarna Hur beskriver barn vad lek är för dem och Vad är det i leken som lockar barn att leka användes metoden semistrukturerade intervjuer med ett förutbestämt frågeschema i intervjuer med 17 förskolebarn. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av barns perspektiv samt det fenomenologiska perspektivet som inspiration där människan erfar världen genom kropp och sinne. Resultatet visar att merparten av förskolebarnen leker för att de tycker att det är kul, att de helst leker med kompisar än leker själva samt att de dras till leksituationer beroende på materialets placering och användningsområden. I analysen framkommer det att sociala relationer, miljöer och redskap påverkar lekens utfall. / The purpose of this study is to contribute to knowledge on 4-5 years old children's conception of play in preschool. The study is inspired by phenomenological theory. To answer the questions How do children describe what play is for them and What is it in play that attracts children to play I used semistructurered interviews with a predetermined questionnaire to interview 17 preschool children. This has been made possible by using the child's perspective as well as the phenomenological perspective as inspiration where one experiences the world through body and mind. The result shows that the majority of preschool children play because they think it's fun, they prefer to play with friends rather then play by themselves and they are drawn to playsituations depending on the location and the use of the material.

The purpose of this study has been to investigate the influence of children in school-age educare from a child`s perspective. By walks and talks as a method, the endeavor has been to approach the children`s experiences and thoughts about their everyday life environment. The result shows that children`s influence is largely conditioned by rules and reservations, of which some activities and materials are particularly limited. One conclusion is that children`s ability to influence is dependent on the pedagogy´s children`s perspective, as well as the ability and willingness to approach the child`s perspective. / Undersökningen i denna studie har avsett att undersöka barns inflytande i fritidshem ur barns perspektiv. Genom samtalspromenader som metod har strävan varit att närma sig barnens upplevelser, erfarenheter och tankar om sin vardagslivsmiljö. Resultatet visar att barnens inflytande i stor omfattning är villkorat med regler och förbehåll varav vissa aktiviteter och material är särskilt begränsat. En slutsats är att barns möjligheter till inflytande är beroende av pedagogers barnperspektiv samt förmågan och viljan att närma sig barns perspektiv.