No description available.

No description available.

Purpose: The purpose of this study is to investigate teachers' approach to gender in the preschool playground. The study is based on a gender theory perspective, which concerns how preschool teachers create invisible rules, norms and expectations about what is masculine and feminine in society. The study deals with the concept of gender and how it is perceived and expressed from the teacher's' point of view and how the teachers treat the children in the playground. Question at issue: What are the educators´ ideas regarding pupils in preschool playgrounds in relation to gender? How visible are norms and notions of gender in the preschool outdoor area? In what way is the preschool outdoor area important for educators pedagogical approach? Method: These questions are answered using a qualitative observations and interviews with three teachers at a preschool in Stockholm. Main theoretical connections: Constructivist interpretative and gender theory. Conclusion: The result of the interviews reveals that teachers treat pupils as individuals rather than based on their gender. This is the teacher's main goal and ambition. The observations showed a passive approach that involves teachers allowing the children to play freely in the preschool playground. They care about the children's free play and care because they believe that it is important. The teachers do not participate in children's play in the outdoor area, but they observe and assist the children when needed. Although the preschool yard plays a vital role in the everyday educational activities, our results suggest children to learn from each other without interaction and teaching from the teachers. The teachers did not view the playground as an extension of learning that occurs indoors but as an area where children can play and learn from each other.

BakgrundVår undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som på olika sätt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan på denna typ av lek. Dessa är utegårdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhållningssätt.SyfteVi vill undersöka hur förskolans utegård samt pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus.MetodVår undersökning är en kvalitativ studie där observation samt fokusgruppsintervju har använts som redskap.ResultatI vår studie har det visat sig att utegårdens utformning, naturtillgångar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och därmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har också betydelse för gårdens användning. Förändringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begränsningar i form av kommunala beslut. Vi har även kunnat se att pedagogens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till rörelselek på utegården. Beroende på vilket förhållningssätt pedagogen tar påverkas barnet i positiv eller negativ bemärkelse. Hur gården används har ett starkt samband till pedagogens förhållningssätt i barnens rörelselek. Vi har genom denna studie kunnat urskilja ett förhållningssätt som vi inte funnit i tidigare forskning, vilket vi har valt att kalla för Pedagogen som organisatör för barnens rörelselek. / Program: Lärarutbildningen

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där begreppen samspel, zoneof proximal development (ZPD), scaffolding, medierande redskap, artefakter och appropriering är centrala. Dessa begrepp har använts som analysverktyg i föreliggande studie. Resultatet visar att pedagogerna förhåller sig till barnens lek och lärande på flera olika sätt.Pedagogerna har visat olika grad av engagemang i barnens lek både gällande verbalt samspel och kroppsligt agerande. Vid vissa tillfällen förhöll sig pedagogerna helt observerande till barnens lek på förskolans utegård medan de vid andra tillfällen var deltagande. Utifrån detta är vår slutsats att pedagogernas olika förhållningssätt till barnens lek på förskolans utegård harbetydelse för barnens egna möjligheter att agera i leken och att pedagogernas olika förhållningssätt är betydelsefulla för att skapa en variation för barnens lek och lärande.

Riskfylld lek är en komplex fråga i dagens samhälle som handlar om balansgången mellan barnens säkerhet och den positiva utveckling som riskfylld lek ger. Studien handlar om riskfylld lek och hur det möjliggörs på förskolors utegårdar samt hur förskollärare resonerar kring ämnet. Syftet med studien är att skapa större kunskap om förskolegårdars utemiljöer och de eventuella risker och utmaningar som barnen erbjuds möjlighet att ta vid utelek. De forskningsfrågor som används i studien är: Vad finns det för material på förskolors utegårdar som främjar barnen att utforska riskfylld lek utifrån Sandseters kategorier? Hur resonerar förskollärare kring lek där barnen utmanar sig och tar risker? Vilka riskfyllda lekar leker barnen på förskolegården enligt förskollärarna? För att svara på forskningsfrågorna används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av intervjuer på förskollärare och den kvantitativa metoden består av strukturerade observationer på förskolegårdar som utgår från Sandseters (2007) sex kategorier om riskfylld lek; Lek som innehåller höga höjder, Lek som innehåller hög fart, Lek som innehåller farliga verktyg, Lek nära farlig natur, Bråklek och Lekar där barnen kan försvinna/ gå vilse. Resultatet i vår studie visar att det finns material på förskolegårdarna som kan inspirera barnen till att utföra riskfylld lek. Det finns mest material som möjliggör lek med höga höjder och lek med fart. Resultatet av lek med höga höjder visar att barnen gärna söker ställen att utmana sig själva på genom att exempelvis klättra upp på olika material och sedan hoppa ner. Material barnen gärna klättrar i är klätterställningar, olika naturmaterial och material som inte är tänkt att klättra på som exempelvis små trähus. Resultatet av lek med hög fart visar att barnen utforskar hög fart genom att exempelvis gunga, cykla, springa, åka rutschkana samt åka pulka. Lek nära farlig natur och bråklek förekom inte ofta på förskolorna, därför kunde endast lite material inom dessa kategorier insamlas. Kategorierna lek som innehåller farliga verktyg och lek där barnen kan försvinna/gå vilse förekom inte alls på förskolorna. Resultatet visar att det både finns fördelar och nackdelar med riskfylld lek. Nackdelarna är att barnen kan skada sig och fördelarna är att barnen utvecklas på flera olika sätt. Förskollärarna är medvetna om fördelarna och nackdelarna och tillåter barnen att utforska riskfylld lek genom att vara tillåtande och närvarande i deras lekar. Resultatet visar också att det finns regler på förskolegårdarna som är till för barnens säkerhet och för att förebygga olyckor.

Studiens ämne är att undersöka de pedagogiska handlingar som genomförs på förskolans utegård och i vilka miljöer som dessa handlingar uppstår i. För att uppnå syftet med denna studie har dessa frågeställningar formulerats:  -       Var uppstår de pedagogiska aktiviteterna i utomhusmiljön? -       Vilka pedagogiska handlingar genomför pedagoger på förskolans utegård? Studien är kvalitativ och metoden är observation. Sammanlagt har fyra observationer genomförts på två olika förskolor, där varje förskola har besökts två gånger. Sammanlagt observerades sex legitimerade förskollärare och fem barnskötare. I studiens resultat framkommer att pedagogerna på de två förskolorna arbetar varierande på förskolans utegård. Både miljöer, aktiviteter och metoder har varierat och därav har barnen erbjudits flera olika sätt att lära genom både konkreta som teoretiska upplevelser. Studiens resultat visar även på de olika typer av pedagogiska handlingar som har genomförts på förskolans utegård och hur miljön kan vara av betydelse för lärandet.

Lärande och utveckling är två begrepp som kontinuerligt ska diskuteras i arbetslaget i förskolans verksamhet. Hur lärande uppfattas och kommer till uttryck skiljer sig från individ till individ. Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse för vilka lärandemöjligheter som arbetslag beskriver att förskolans utegård erbjuder. Forskningsfrågorna i studien syftar till att undersöka vilka möjligheter till lärande arbetslag beskriver att förskolans utegård erbjuder, hur lärandemöjligheter kommuniceras i arbetslaget samt vilka hinder som uttrycks begränsa lärandemöjligheterna på förskolans utegård. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fyra fokusgruppsintervjuer genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. Arbetslagens förståelse för lärandemöjligheterna på förskolans utegård har tolkats genom det sociala representationsteoretiska perspektivet. Resultatet visade hur arbetslagen upplevde hinder i form av brist på kollegial samtalstid och utegårdens utformning för att utveckla lärandemöjligheter på utegården. Genom att regelbundet föra kollegiala samtal samt ta tillvara på arbetslagens individuella kunskaper, kan förståelsen samt arbetet utvecklas i arbetslaget kring utegårdens lärandemöjligheter.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik på förskolans utegård. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik på förkolans utegård främst sker genom att de benämner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att ställa frågor och på så sätt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nämner att de arbetar på ett undersökande sätt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar även lärtillfällen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter på utegården som berör matematik. Pedagogerna ser bara fördelar med att arbeta med matematik på utegården och att det främst är deras eget förhållningssätt som påverkar hur detta arbete ser ut. Slutsatsen är att pedagoger har en viktig roll när det gäller hur arbetet med matematik på utegården ser ut. Detta gör att det är intressant att se att resultatet ändå visade att arbetet med matematik på utegården främst sker på barnens initiativ. / The aim of this study was to investigate and analyze how preschool teachers use preschool yard in their work with mathematics. The method that was selected to collect data was qualitative interviews and observations. The result shows that preschool teachers work with mathematics mainly occurs through use of mathematics concept to term what the children are doing and by challenging them by asking questions that can develop thechildren´s activities. Some preschool teachers mention that they work in an exploratory manner with problem solving.Some preschool teachers also create learning opportunities by providing the children with materials or by working with planned activities on the preschool yard involving mathematics. The result shows that the preschool teachers only see benefits with working with mathematics on the preschool yard and that their attitudes affect how this work is done. The conclusion is that preschool teachers have an important role in how work with mathematics on the preschool yard appears. This makes it interesting that the result still shows that the work with mathematics on the preschool yard occurs primarily on initiatives from the children.