Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om attraktiva lekmiljöer i förskolan, utifrån barns perspektiv. Studien utgår från ett urval enskilda barns berättelser om förskolans lekmiljöer. Som metod för att samla in empiri har kvalitativa intervjuer använts. De har bandats och transkriberats för att ligga till grund för analysen som utgått från Interpretative Phenomenological Analysis IPA. Det är en metod som försöker ta reda på individers meningsskapande och upplevelser av ett fenomen genom ett hermeneutiskt tolkande och ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet i den här studien visar att barnen helst valde rum i periferin och att genomgångsrum valdes bort. I de attraktiva lekmiljöerna lockade främst konstruktionsmaterial och material som möjliggjorde rolltagning. Studien visade också att kamratrelationer utgjorde en del av den attraktiva lekmiljön. Utifrån de valen synliggjordes att barnen fann mening och lockelse i det föränderliga och möjligheten att själv påverka utformandet av sin miljö. De attraktiva rummens placering gav i sin tur möjlighet till ostörd fördjupning av lek, vilket upplevdes meningsfullt av barnen. Samspelet och relationen till nära vänner var i sin tur ytterligare en del av meningsskapandet i den attraktiva lekmiljön. / The purpose of this paper is to contribute with increased knowledge concerning attractive play-environments in the preschool from the perspective of children.  The study is based on a selection of individual children’s stories about play-environments in the preschool. Qualitative interviews have been used as a method of collecting empirical evidence.  They have been recorded and transcribed to form the basis for the analysis based on Interpretative Phenomenological Analysis IPA. It is a method that is trying to find out the individual’s perception and experience of a phenomenon through a hermeneutic interpretation and a phenomenological perspective. The result of this study shows that the children preferred rooms located in the periphery and avoided the passage rooms. What enticed most in the attractive playgrounds were construction materials and materials that enabled taking on roles. The result furthermore showed that companion relations were part of the attractive environment.  Based on the choices it was made clear that the children found meaning and enticement in the fluctuating and the ability to influence the design of their environment. The location of the attractive rooms in turn gave the opportunity for undisturbed immersion of play which was perceived as meaningful by the children.  The interaction and relationship with close friends were in turn another part of what created meaning in the attractive play-environment.

Based on the After-School Centers governing documents, the activities must stimulate the pupil’s development and learning and offer meaningful leisure time. A prerequisite for the pupils to experience meaningfulness is that they are made involved and have an influence on the design of the activity. Previous research in our subject shows that pupils 'influence and participation is limited, therefore the purpose of our study is to investigate how educators create and maintain participation and influence in after-schools, and what factors enable and limit pupils room for maneuver. We have chosen to use a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with three adults who work at different After-School Centers. Our empirical data is analyzed on the basis of a socio-cultural framework with a spatial perspective. In the spatial perspective, we take the help of different entrances based on a Foucault-inspired view of power, as well as Harry Shier's participation model. The result we came to from our study is that the educators enable the pupil’s participation and influence formally in various democratic forums, as well as informally in the free play and everyday conversations. Participation and influence are found in the After-School Centers, but are limited by the educators' double tasks as the after-school center is basically situation-controlled and child-initiated, where the pupils must be given participation and influence. At the same time, the educators have governing documents with goal formulations to relate to. Other factors that limit is the adults' perspective, which sets the framework for how much room for maneuver the pupils can get. / Utifrån fritidshemmets styrdokument ska verksamheten stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. Den tidigare forskningen i vårt ämne visar på att elevernas inflytande och delaktighet är begränsat, därför är syftet med vår studie att undersöka hur fritidshemspersonal skapar och upprätthåller delaktighet och inflytande i fritidshemmet, samt vilka faktorer som möjliggör och begränsar elevernas handlingsutrymme. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre vuxna som arbetar på olika fritidshem. Vår empiri analyseras utifrån ett sociokulturellt ramverk med ett rumsligt perspektiv. I det rumsliga perspektivet tar vi hjälp av olika ingångar utifrån en Foucaultinspirerad syn på makt, samt Harry Shiers delaktighetsmodell.  Resultatet vi kom fram till av vår undersökning är fritidshemspersonalen möjliggör elevernas delaktighet och inflytande formellt i olika demokratiska forum, samt informellt i den fria leken och vardagliga samtal. Delaktighet och inflytande finns i fritidshemmen, men begränsas av fritidshemspersonalens dubbla uppdrag då fritidshemmet är i grunden situationsstyrt och barninitierat, där eleverna ska ges delaktighet och inflytande. Samtidigt har fritidshemspersonalen styrdokument med målformuleringar att förhålla sig till. Andra faktorer som begränsar är de vuxnas perspektiv som sätter ramarna för hur stort handlingsutrymme eleverna kan få.

Denna litteraturstudie utgörs av en kvalitativ textanalys av utvald kurslitteratur inom en förskollärarutbildning. Analysen har tagit stöd i Biestas teori om demokratiska dimensioner inom utbildning (Biesta, 2011a). Resultatet i vår studie visar på ett gap mellan det förskollärarstudenter får med sig från kurslitteraturen gentemot hur de ska praktisera och därmed realisera denna kunskap ute i förskolans verksamhet. Tillfällen för samtal och reflektion behövs för att kunna överbrygga detta gap som uppstår, och därmed mildra den osäkerhet som finns för utövandet av det komplexa uppdraget som förskolläraryrket innebär. Samtal och utbyte av erfarenheter kan verka som en bro mellan teorin och praktiken, och därmed är detta ett nödvändigt inslag inom förskollärarutbildning men även i förskoleverksamhet. / This literature study consists of a qualitative text analysis of selected course literature within a preschool teacher education. The analysis has been supported by Biesta's theory of democratic dimensions in education (Biesta, 2011a). The results of our study show a gap between what preschool teacher students get from the course literature in relation to how they should practice and thus realize this knowledge in the preschool's activities. Opportunities for conversation and reflection are needed to be able to bridge this gap that arises, and thereby alleviate the uncertainty that exists for the performance of the complex task that the preschool teaching profession entails. Conversation and exchange of experiences can act as a bridge between theory and practice, and thus this is a necessary element in preschool teacher education but also in bu

This study focuses on children’s perception on free play in relation to their learning and how they perceive the presence of a pedagogue and its role in the play. To answer the study's research questions, we conducted a qualitative study in which interviews were used as a data collection method. A total of 17 children in grade 3 were interviewed. Results from the study show that play for children is mainly associated with something that they do in interaction with others. Play is something that they themselves get to decide and most importantly something that is fun. Furthermore, the study shows that children have a broad definition of what play can include in comparison with how adults define play. One example where children and adults have a difference in their definition is when it comes to drawing, where children can call that to play while adults might not. Another outcome of the study is that children don't play to learn, but rather because it’s fun and can see a learning situation as play. Most important learning situation in conjunction with play for the children is when rules and new games are introduced. Almost all associations that the children make about learning are thus linked to play. Furthermore, according to the interviewed children the play gives their life a meaning and is therefore something very important. Play is also, according to the children, of great value as a method to get new friends. Finally, the results from this study show that the children have double perceptions about the pedagogue’s involvement in the play. On the one hand, they see pedagogues as guardians of some kind whose presence is needed to protect the game. The guardian’s role is to make sure that no one cheats, does harm or is disturbing. On the other hand the pedagogues are described as disturbing, because of the rules they create that the children have to follow. The children see it as if the pedagogue is forcing their rules, games, or participants on the play, which removes the free part in free play. That gives the children dissatisfaction about the play as their play is being destroyed. / Med den här studien belyses barnens upplevelse av den fria leken, dess innebörd, med betoning på lärandet och barnens upplevelse av pedagogers roll i leken. Studien har gjorts för att undersöka barnens definition av lek och deras subjektiva uppfattningar om vad de lär sig i den fria leken och vilken roll de anser att en pedagog har. För att besvara studiens forskningsfrågor gjordes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts som insamlingsmetod av data, totalt intervjuades 17 barn i årskurs 3. Resultat från studien visar att lek för barnen främst associeras med något som de gör i samspel med andra. Lek är något som de själva får bestämma, där det centrala är att göra något roligt. Studien visar att barnen har en bred definition av vad lek kan innefatta i jämförelse med hur vuxna definierar lek. Exempelvis anser barnen att rita är en lek. Vidare visar resultatet att barnen inte leker för att lära, utan för att det är kul. Barnen kan ändå se att lek kan vara en situation där lärande sker. Det barnen främst ser att de lär är; regler på lekar samt nya lekar. Nästan all association som barnen gör om lärandet kopplas alltså till lek. Vidare visar resultatet att lek upplevs av barnen som något väldigt viktigt och något som ger barnen en mening med livet. Exempelvis är det genom lek man skaffar sig vänner, enligt barnen. Avslutningsvis visar resultatet från denna studie att barnen har komplexa uppfattningar om pedagogens inblandning i leken. Dels ser de på pedagoger som någon form av väktare, vars närvaro behövs för att skydda leken. Där pedagogen förväntas att se till att ingen fuskar eller gör sig illa, eller är störande. Pedagogerna uppfattas som de styr lekarna med regler och ibland tvingar in barn i leken, vilket barnen upplever resultera i att leken förstörs.

Syftet är att bidra med kunskap om kommunikation utifrån det kommunikativa hjälpmedlet AKK i förskolan. Detta genom att inta ett barns perspektiv och ett barnperspektiv för att få både barnens och förskollärarnas uppfattningar utifrån forskningsfrågorna. Forskningsfrågorna är ” Hur uppfattar barn respektive förskollärare kommunikation med hjälp av AKK?” och “Vilka likheter och skillnader kan identifieras i barnens respektive förskollärarnas uppfattningar?” I studien medverkar två förskollärare samt fyra förskolebarn uppdelade på två olika förskolor. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, både med vuxna och med barn samt deltagande observationer. Data analyseras och kategoriseras utifrån perspektiven barns perspektiv och barnperspektiv. Detta i kombination med två analysbegrepp, vuxencentrerad kommunikation och barncentrerad kommunikation. Förskollärarna är av uppfattningen att AKK används som ett komplement till det verbala språket. En annan uppfattning som förskollärarna besitter är att AKK skulle gynna alla barn i verksamheten. Detta dementerades av barnens uppfattningar, då barnen inte använder TAKK spontant. Ett resultat som däremot kom fram är att barns användning av GAKK i större utsträckning mötte förskollärarnas uppfattning. Det främsta resultatet i denna studie är hur vuxencentrerad kommunikationen blir i användandet utav AKK då barnen inte använder metoderna på eget initiativ.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn i åldern ett till tre år får möjlighet att vara delaktiga och skapa inflytande över sin utbildning i förskolan. Läroplanen (Skolverket 2018) lyfter fram att barn har rätt till delaktighet och inflytande. Vad delaktighet och inflytande innebär är däremot inget som står skrivet i läroplanen (Skolverket 2018) vilket gör att det finns ett stort tolkningsutrymme för dessa begrepp. Följden av det blir att pedagoger arbetar utifrån olika tolkningar vilket resulterar i olika förhållningssätt. Med denna studie vill vi därför undersöka och bidra till mer kunskap om hur delaktighet och inflytande kan komma till uttryck på förskolor. Studien bygger på observationer som gjordes på sju förskolor. Analysen av resultaten utgår från begreppen – barns agency, barns perspektiv och barnperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna uppvisar en medvetenhet om barns delaktighet och inflytande genom att uppmärksamma barnens intressen, tankar och åsikter för att utveckla verksamheten. De möter barnens motstånd och agerar utifrån vad som är bäst i den specifika situationen. Barns delaktighet kommer till uttryck på olika sätt vid de undersökta förskolorna i undersökningen. Barnen är aktiva deltagare, interagerar med varandra och på så vis skapar relationer, uppvisar motstånd och avslutningsvis påverkar ramarna inom den pedagogiska verksamheten.

Bakgrund: Trots att barn har ett skyddsnät i form av lagar och riktlinjer har vart tionde barn iSverige någon gång upplevt våld i nära relation. Våldet kan ta sig i uttryck på olika sätt, till exempel fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Barns utsatthet påverkades av flera olika faktorer blandannat personliga egenskaper, kultur och normer. Syfte: Studiens syfte var att utforska vilka konsekvenser som kan drabba barn som upplever våld inära relation, ur barnens perspektiv.  Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturöversikt. Efter systematiska litteratursökningar inkluderades sju vetenskapliga artiklar i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i kategorier. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier följt av fem subkategorier. I resultatetframgick det hur barn tänker, känner och agerar i våldsamma situationer. Det framgick även vilka konsekvenser våldet kunde föra med sig över tid. Konklusion: Barn uppgav att de vid den omedelbara våldssituationen att de hade flera olika tankar, känslor och beteenden. De kunde känna sig rädda, ledsna och arga. Våldet visade sig även föra med sig andra konsekvenser som utvecklades över tid till exempel emotionell och beteendemässig problematik, samt sämre prestation i skolan. De utvecklade även överlevnadsstrategier. / Background: Even though children have a safety net in the form of laws and regulations, every tenth child in Sweden has at some point experienced intimate partner violence. The violence can manifest itself in various ways, for example physically, mentally, or sexually. Children's vulnerability is affected by several different factors, including personal characteristics, culture,and norms. Aim: The aim of the study was to explore the consequences that can affect children who experience intimate partner violence, from the children's perspective. Method: The method used was a literature review. After several systematic literature searches, seven scientific articles were included in the study. The articles were quality reviewed, analyzedand compiled into categories. Results: The results were presented in two categories followed by five subcategories. The results showed how children think, feel and act in violent situations. It was also clear what consequencesviolence could bring over time. Conclusion: Children stated that in the immediate situation of violence they had several different thoughts, feelings, and behaviors. They felt scared, sad and angry. The violence also turned out tohave other consequences that developed over time, such as emotional and behavioral problems aswell as poorer performance in school. They also developed survival strategies.

Barn som samhällsgrupp tenderar att vara tämligen osynliga inom ramen för den fysiska planeringen. Därmed är syftet med denna studie att bidra med en ökad förståelse för hur barnperspektivet implementeras i den fysiska planeringen, men även undersöka hur förtätning påverkar barns utemiljöer, specifikt förskole- och skolgårdar. Detta eftersom det i täta stadsdelar föreligger en problematik gällande att allmänna ytor tas i anspråk för bebyggelse. Den empiri som ligger till grund för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt granskning av dokument, vilket sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har två huvudteman identifierats, integreringen av barnperspektivet i planprocessen och barns plats i den kompakta staden, som belyser det rådande klimatet i den kommunala fysiska planeringen utifrån de studerade fallen. Utifrån denna tematik, med stöd av tidigare forskning, har det kunnat påvisats att barnperspektivet inte implementeras i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det finns flertalet problematiska aspekter i arbetet med stadsutveckling, varav två är resursfrågan och intressekonflikter. / To begin with children can be seen as a rather invisible group within the work of spatial planning. Thus, the aim of this thesis is to contribute with an increased understanding regarding how the child perspective is implemented in spatial planning, but also investigate how outdoor environments for children are affected by densification, specifically preschool yards, and schoolyards. Densified areas tend to be problematic regarding the fact that land often tends to be limited, which results in public areas being claimed for buildings. The empirical basis that the study consists of is a thematic analysis, which is based on qualitative interviews and reviews of documents. Two main themes have been identified through the thematic analysis, these are integration of child perspective and children’s place in the compact city. Furthermore, this illustrates the current climate regarding municipal spatial planning based on the cases that have been studied. The findings in this thesis show that the child perspective is not being implemented to a sufficient extent. Reasons for this are that there are problematic aspects, such as resources and conflicts of interests, these aspects need to be dealt with regarding the implementation of child perspective in spatial planning.

No description available.

The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities.  Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits. / Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna.  Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna.  Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.