Pedagogers förhållningssätt och barnsyn kan ge olika kvalitéer på utbildningen i förskolan. Detta kan leda till risker som går mot ökad segregation och ett socialt ojämlikt samhälle. Syftet med studien var att undersöka pedagogers barnsyn, förhållningssätt och barns rättigheter utifrån barns delaktighet och inflytande i relation till förskolans läroplan och barnkonventionen artikel 12. Därmed blev studiens frågeställning: Hur tolkar pedagoger förskolans läroplan och barnkonventionen som ett stöd i verksamheten, utifrån barns delaktighet och inflytande? För att få svar på syftet och frågeställningen skapades en webbenkät som riktades till verksamma personer i förskolan. 104 respondenter svarade på enkäten och resultatet påvisade att respondenterna ansåg att läroplanen för förskolan är tydlig, medan artikel 12 i barnkonventionen uppfattas mer komplex. Resultatet påvisade även pedagogernas positiva barnsyn, samt vikten av att pedagogerna förmedlar barns rättigheter till barnen i förskolan. Slutsatsen påvisade att pedagogers förhållningssätt är en bidragande faktor i arbetet med barns delaktighet och inflytande utifrån Policy enactment.

Tematisk undervisning beskrivs som ett verktyg där eleverna ges utrymme till att skapa och använda sina egna idéer, där undervisningen bildar en helhet och olika ämnesområden flätas samman. I denna studie kommer vi att undersöka utifrån barndomssociologin och ett relationellt perspektiv hur inkludering, elevers delaktighet och inflytande beskrivs av fritidshemslärare, vilka hinder och möjligheter fritidshemslärare ställs inför när det handlar om att ta vara på barns perspektiv, samt vilka kunskaper och förutsättningar fritidshemslärare behöver för att planera och genomföra tematisk undervisning på fritidshemmet. Vår datainsamling består av intervjuer med fritidshemslärare samt en enkät riktad mot all personal som arbetar eller har arbetat tematiskt på fritidshemmet. Resultatet pekar på vikten av elevers inflytande och delaktighet, men också att lärares tolkning av Läroplanens syfte och centrala innehåll ofta inte ger utrymme för elevers intressen, delaktighet och inflytande. Ramfaktorer togs även upp som en viktig del i planering och genomförandet av den tematiska undervisningen. / Thematic teaching is described as a tool where students are given space to create and use their own ideas, where the education forms a broad summary and different subject areas are intertwined. In this study, we will investigate from the sociology of childhood and a relational perspective how inclusion, students' participation and influence are described by the after-school teachers, what obstacles and opportunities after-school teachers face when it comes to taking advantage of children's perspectives and what knowledge and conditions after-school teachers need to plan and implement thematic teaching at the after-school recreation centre. Our data collection consists of interviews with after-school teachers and a survey aimed at all staff who work or have worked thematically at the after-school recreation centre. The results point to the importance of students' influence and participation, but also that teachers' interpretation of the curriculum's purpose and central content often does not leave room for students' interests, participation and influence. Framework factors were also mentioned as an important part of the planning and implementation of thematic teaching.

This essay delves into the question of whether the desire to understand children in their thought process can lead adults into interpret children ́s thoughts through their own worldview. It explores the idea whether it is futile to believe in the possibility of fully understanding and if we could benefit by surrender that notion.  Inspired by Camus ́essay The myth of Sisyfos and Nagel ́s exploration of the subjective nature of experience in What is it like to be a bat? this essay grapples with the concept of absurdity and the question if Camus and Nagels ideas of absurdity can be helpful for adults in their challenge to grasp a child ́s perspective. Through an exploration of absurdity and a critical examination of adult’s belief in their ability to understand children, specifically concept such as child’s perspective in childhood sociology, this essay aims to shed light on the complex relationship between children and, adults emphasizing the importance of humility and recognizing the inherent limitations of whether a human being fully can understand another human being regardless age. Furthermore, the children ́s book Gropen is used to make visible the ideas about how the realities of children and adults are expressed.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur förskolebarn samt förskollärare resonerar om barns inflytande i förskolan. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för barns inflytande och hur förskollärare förhåller sig till de gränsdragningar de gör. Hur uppfattar barnen begränsningarna? Vi har utifrån en tematisk analys analyserat vårt empiriska material med avstamp i ett barndomssociologiskt perspektiv. Vi kan tydligt se hur både förskollärare och barn uppvisar och ger ord åt sin förståelse för den andra parten. Barnen försöker föreställa sig förskolans utbildning utifrån pedagogernas perspektiv medan pedagogerna genomgående genom intervjuerna talar om vikten av barns perspektiv. I förskolans utbildning är möjligheten till barns påverkan ständigt närvarande oavsett om förskollärarnas fokus avsiktligen ligger på barns inflytande eller inte. Förskollärarna i studien definierar inflytande som rätten att få önska, något som barnen i studien också visar förståelse för. Avslutningsvis presenteras studiens betydelse för förskollärare och andra pedagoger inom förskolans verksamhet och profession.

Syftet med studien är att undersöka barnens inflytande i den barninitierade leken utifrån deras perspektiv för att uppmärksamma barnens inflytande i förskolans verksamhet. Frågeställningarna är; Vad uppfattar barn som barninitierad lek i förskolan? och Hur uppfattar barn sitt inflytande över den barninitierade leken? Den barninitierade leken innefattar att barnen fritt får styra sin egen lek utan pedagogers medverkan. Studien tar sitt avstamp i en fenomenografisk ansats, vilket innebär att ta del av individers uppfattningar om fenomen. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskolebarn i åldrarna tre till fem år. Resultatet och analysen är indelat i ett kategorisystem som presenterar barns uppfattningar om deras inflytande i den barninitierade leken utifrån åtta olika kategorier. Slutsatsen i studien visar att det finns olika betydelsefulla aspekter för den barninitierade leken. Däremot får barnen inte tillräckligt med inflytande för att kunna påverka leken eftersom det finns regler och rutiner, vilket barnen uttryckte att de vill få mer inflytande kring. / The purpose of the study is to investigate the children's influence in the child-initiated play from their perspective in order to draw attention to the children's influence in the preschool's activities. The questions are; What do children perceive as child-initiated play in preschool? and How do children perceive their influence over child-initiated play? The child-initiated play includes that the children can freely control their own play without the involvement of educators. The study is based on a phenomenographic approach, which means taking part in individuals' perceptions of phenomena. The study uses semi-structured interviews with eight active preschool children aged three to five years. The results and analysis are divided into a category system that presents children's perceptions of their influence in child-initiated play based on eight different categories. The conclusion of the study shows that there are various important aspects for child-initiated play. However, the children do not get enough influence to be able to influence the game because there are rules and routines, which the children expressed that they want to have more influence around.

This study aimed to investigate how Barnahus in Eskilstuna has implemented Article 12 on children's right to participate in the Convention on the Rights of the Child in their work with children exposed to violence, as well as the challenges that may arise. In order to investigate the implementation at Barnahus within the municipality, interviews were conducted with representatives of collaborating authorities and Region Sörmland. By analyzing the results based on Harry Shier's participation model, the concepts of child perspective and children's perspective, the study came to the following conclusions. The study shows that children are listened to, but that some children do not get the opportunity to come to Barnahus due to a lack of resources, long waiting periods and that other matters must be prioritized. Children are supported in expressing their opinions, but challenges emerge in the ability to adapt to different cultures and children's disabilities which can affect that children's perspectives does not get recognized. The study also shows a lack of time for the child's representative to prepare for a case, which can affect the ability to adopt a child perspective on the child's best interest. Children's views are taken into account in most parts of the process at Barnahus, but it is primarily the informants' views on the best interest of the child that guides the work. The scope for children's participation depends on their age, maturity and the authority's legal obligations. / Denna studie syftade till att undersöka hur Barnahus i Eskilstuna implementerat barnkonventionens artikel 12 om barns rätt till delaktighet i deras arbete med våldsutsatta barn samt eventuella utmaningar som kan uppstå. För att undersöka implementeringen på Barnahus inom Eskilstuna kommun genomfördes intervjuer med representanter för samverkande myndigheter och Region Sörmland. Genom att analysera resultatet utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell, begreppen barns perspektiv och barnperspektiv kom studien fram till följande slutsatser. Studien visar på att barn blir lyssnade till men att vissa barn inte får möjligheten att komma till Barnahus på grund av resursbrist, långa väntetider och att andra ärenden måste prioriteras. Barn stöttas i uttryckandet av sina åsikter men utmaningar framkom i förmågan att anpassa sig till olika kulturer och barns varierande funktion som kan påverka att barns perspektiv inte kommer fram. Studien visade även på brist på tid för den särskilda företrädaren att läsa på om ärenden vilket kan påverka förutsättningar att inta ett barnperspektiv om vad som är barnets bästa. Barnets åsikter beaktas i de flesta delar av ärendeprocessen men det är främst informanternas barnperspektiv om barnets bästa som styr arbetet. Vilket utrymme barns delaktighet får beror också på dess ålder, mognad och myndighetens rättsliga skyldigheter.

Barns inflytande i den planerade undervisningen på förskolan är det ämne som studien syftade till att undersöka. Studien riktade sig mot att ta del av både barns och förskollärares perspektiv på detta ämne, då det kan tolkas vara en viktig aspekt för förskollärares arbetssätt att synliggöra barns perspektiv. Studien genomfördes med intervju som metod där barn intervjuades i grupp och förskollärare enskilt. Samtliga barn och förskollärare som deltagit är verksamma på samma förskola. Analysen och bearbetningen av den insamlade empirin genomfördes utifrån en kvalitativ bearbetningsmetod. Empirin kategoriserades och analyserades utifrån utvecklingspedagogiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning. I resultatet framkom det att förskollärarna ställde sig positiva till barns inflytande i planerad undervisning samt att förskollärarna använde sig av flera arbetssätt för att möjliggöra detta. Barnens perspektiv på deras inflytande framkom i mer varierande svar i resultatet, men det gick att urskilja att majoriteten av barnen var medvetna om deras möjlighet till delaktighet. Resultatet visade en medvetenhet hos förskollärarna i studien gällande arbetssätt för att möjliggöra barns inflytande. En implikation för pedagogisk verksamhet skulle därför kunna vara att bidra till inspiration för andra verksamma inom förskolan.

Studien undersöker hur barn skapar språkliga erfarenheter under och efter högläsning i förskolan. Med teoretiska utgångspunkter i design för- och i lärandeperspektiv undersöks vad barns reflektioner blir av böcker och hur de kan stöttas i sin språkutveckling samt hur barnen transformerar sin förståelse av sagan. En kvalitativ studie med deltagande observationer har genomförts på en förskola under tre dagar. Resultatet visar att språkutveckling sker när barn får möjlighet att återberätta och återuppleva böcker genom design i lärande perspektiv. Språkutvecklingen och identitetsskapandet hänger ihop där kommunikationen främjas när barn får möjlighet att använda sig av multimodala uttryckssätt i meningsfulla sammanhang.

Statistik från Skolverket (Skolverket 2023a, s. 12) visar att barn i årskurs 4 till 6 i hög grad slutar på fritidshemmen. Syftet med denna studie har varit att synliggöra och analysera vilka faktorer som ligger bakom att barn i årskurs 4 och årskurs 5 stannar eller slutar på fritidshemmet ur barnens perspektiv samt att ta reda på hur barnen i årskurs 4 och årskurs 5 ser på sin fritid. Studien har gjorts utifrån frågeställningarna: Varför stannar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Varför slutar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Hur ser barn i årskurs 4 och årskurs 5 på sin fritid? Empirin har samlats in genom kvalitativa barnintervjuer i fokusgrupper: en kategori av grupper som går kvar på fritids och en kategori av grupper som har slutat på fritids.Som stöd för analysen har ett barndomssociologiskt perspektiv använts.Studiens resultat visar att flera olika faktorer påverkar att barnen stannar eller slutar på fritidshemmet. Den främsta faktorn att barnen stannar på fritidshemmet är betydelsen av kompisarna liksom att kompisarna även är främsta faktorn till att man slutar. Barnen strävar efter att befinna sig på samma arena som deras kompisar befinner sig. Många barn lyfter också ett mognadsperspektiv till att stanna eller sluta och hemnyckeln är en statussymbol. Kompisarna samt att barnen ges inflytande är det som är det viktigaste för att barnen ska få en meningsfull fritid på fritidshemmet, vilket i sin tur gör att de stannar. Barnens fritidsintressen riktas allt mer utanför fritidshemmets väggar när de går i åk 4 - åk 5. Olika organiserade fritidsaktiviteter liksom behov som fritidshemmet inte kan tillmötesgå ligger till grund till att många barn är på fritidshemmet kortare tid eller att de slutar på fritidshemmet.

Syftet med studien var att undersöka hur barns inflytande och delaktighet kan se ut i praktiken i relation till förskolans planerade morgon samling. Vi formulerade två frågor i relation till syftet: På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en yngre barngrupp (1–2 år)? På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en äldre barngrupp (3–5 år)? Den metod som användes för att besvara frågorna var observationer med hjälp av filminspelning. Det studieobjekt som observerades var barns uttryck och reaktioner med pedagogerna under samlingarna. Analysen av den insamlade empirin gjordes med hjälp av barndomssociologisk teori samt Shiers modell. Resultaten visade att barnens engagemang påverkades av olika faktorer såsom ålder, miljö och innehållet i samlingen. Språket visade sig vara avgörande för att möjliggöra delaktighet och inflytande, och pedagogerna hade en aktiv roll i att främja kommunikationen, både verbalt och med kroppsspråk. Enligt Shiers modell ligger inflytande och delaktighet på nivå ett, två och tre, där barn ges möjlighet att delta genom att pedagogerna bjuder in dem att uttrycka sina tankar och åsikter, vilket ligger i linje med artikel 12 i FN-konventionen.