Syftet med studien är att undersöka vilka metoder i dokumentationsprocessen som främjar barns delaktighet. Vidare undersöks också hur barns perspektiv synliggörs genom dokumentation. Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv och en kvalitativ metod har använts för att svara upp på forskningsfrågorna. Enskilda kvalitativa intervjuer har genomförts med sex förskollärare, empirin har kategoriserats och slutligen analyseras. Resultatet visar att bilder används flitigt för att göra barn delaktiga i dokumentationsprocessen och som hjälp för att få syn på barns perspektiv, då bilder används som stöd i reflektioner och diskussioner tillsammans med barnen. När det gäller metoder där barnen har möjlighet att själva dokumentera beskriver förskollärarna att barnen själva fotograferar, eller ber en vuxen fota något som barnet gjort, exempelvis något barn skapat eller visar intresse för, även om detta inte är något som sker regelbundet.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka uppfattningar förskolebarn har av vuxnas deltagande i fria leken. Studiens forskningsfrågor är: Vilka uppfattningar har förskolebarn om vuxnas deltagande i fria leken? Samt vad kan vuxna bidra med i fria leken enligt barn? Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av utsagor från åtta förskolebarn i åldrarna fyra och fem år. Analysen av resultatet har gjorts i relation till begreppen metakommunikation i leken, leksignal och lekram från Batesons kommunikationsteori. Resultatet visar att den fria leken enligt barn å ena sidan kan berikas när vuxna är med och deltar. Vuxna berikar enligt barnen leken med att upprätthålla spelregler, hjälpa barnen när problem uppstår samt vidareutvecklar leken. Leken blir rolig när vuxna är med och deltar. Å andra sidan uppfattar barnen vuxnas deltagande begränsar fria leken. Barnen värnar om sin makt i fria leken. De vill leka ifred för att själva bestämma ramen för leken. Vuxna går ofta in och styr leken i en riktning som inte uppfattas som rätt, enligt barnen. Att som vuxen inta ett barnperspektiv och samtidigt närma sig barnens perspektiv kan berika fria leken på en rad olika sätt genom att tillföra, bibehålla och utmana barnen i deras lek. Om de vuxna lyssnar in barnen och låter dem ha makt över lekramarna kan det skapas en harmoni i samspelet och den fria leken kan berikas vilket är så viktigt utifrån barnens egna uppfattningar av vuxnas deltagande i den fria leken. Att låta barnen ha maktöver lekramen kan även leda till att barnen väljer att leka självständigt utan vuxnas deltagande vilket också kan vara berikande för barnens fria lek.

För att få kunskap om barns uppfattningar om lek behövde vi befinna oss både nära och i barns lek vilket den fenomenologiska traditionen hjälpt oss med. För att utveckla en förståelse för det barnen kommunicerar inom leken så använde vi den kommunikationsteoretiska traditionen till hjälp. Vi har även använt oss av två diskurser vid namn realitetsdiskursen och fantasidiskursen för att ytterligare utveckla en förståelse för barns lek. Dessa teorier med tillhörande begrepp och dessa diskurser har hjälpt oss att förstå vår empiri. Studien genomfördes på en förskola där vi observerade tio barn och intervjuade nio barn. Resultatet visar att barnen uttryckte att det är av stor vikt att leken ska vara rolig samt att deras uppfattning om vad som är lek tycks vara bred. Det framkom också att det tycks finnas en vilja att bara får leka, utan att det behöver finnas ett syfte eller tanke med situationen. Sammanfattningsvis blev det tydligt att det som är runt omkring barnen också har en viss betydelse för hur de uppfattar lek. Det är ett område som man inte kan redovisa ett facit på som visar hur alla barn ser på lek, eftersom alla barn är olika och har olika förutsättningar till lek. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Denna studie har genomförts inom en kommun och fokuserat på att undersöka hur förskollärare dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar varje barns utveckling och lärande inom det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har även undersökt rektorers upplevelse av det systematiska kvalitetsarbetet och hur de stöttar förskollärarna i arbetet då Läroplan för förskolan tydligt framhäver rektorns ansvar. Studiens syfte är att undersöka rektorers och förskollärares arbete med det systematiska kvalitetsarbetet utifrån barns perspektiv och barnperspektiv. Som datainsamlingsmetod har denna studie använt sig av en webbenkät till verksamma rektorer och en webbenkät till verksamma förskollärare. Sammanlagt har fem rektorer och tio förskollärare varit delaktiga i datainsamlingen. I analysen användes ett barndomssociologiskt perspektiv med centrala begrepp som barns perspektiv, barnperspektiv, barns agens, beings och becomings. Resultatet visar bland annat på en variation av hur dokumentation och tid används till det systematiska kvalitetsarbetet. Analysen visar ett tydligt barnperspektiv i arbetet med att säkerställa varje barns utveckling och lärande inom det systematiska kvalitetsarbetet. Barns perspektiv blir sekundärt i relation till vuxnas barnperspektiv. Resultatet visar även en skild uppfattning för vem som har ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorer lyfter fram att de har lika mycket ansvar tillsammans med förskollärarna medan förskollärarna uttrycker att det är rektorerna som har det stora ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet.

Studien syftar till att undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare berättar om och beskriver barns delaktighet i musikundervisning i förskolan samt hur delaktigheten kan främjas. Barns delaktighet är centralt inom förskolan och kan påverkas och främjas på olika sätt. Denna studie bidrar med kunskap om just detta. En kvalitativ metod har använts för att samla in sex förskollärares berättelser genom semistrukturerade intervjuer som sedan tolkats och analyserats i resultatet. Studiens resultat och analys delas in i fem kategorier; barnens samspel påverkar deras delaktighet, barngruppens storleks påverkan på barnens delaktighet, barns olika strategier till deltagande, de vuxnas förhållningssätt och förskollärarens roll och tillvägagångssätt för att engagera barnen. Resultatet visar bland annat att de deltagande förskollärarna anser att barn har olika strategier till delaktighet, att barngruppens storlek påverkar i vilken utsträckning barnen får delaktighet samt att förskollärarens engagemang kan ha stark påverkan på hur barnens delaktighet ser ut. Didaktiska implikationer som presenteras innefattar att det är relevant för förskollärare att utgå från de didaktiska frågorna vid planering, genomförande och reflektion av musikundervisning. Detta för att upptäcka vilken delaktighet som erbjuds barnen samt hur undervisningen kan anpassas för att främja förskollärarens aktuella barngrupp.

Abstrakt    Studien syfte är att undersöka hur elever upplever möjligheten till delaktighet och inflytande i skolans fritidshem. Vidare undersöks huruvida elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i fritidshemmet varierar beroende på vilken relation de har till sina fritidshemslärare. Studiens frågeställningar är, Vad anser elever själva att delaktighet och inflytande innebär på fritidshemmet? Vilka är de intervjuade elevernas upplevelser av möjligheten till delaktighet och inflytande i skolans fritidsverksamhet? Vilken betydelse anser elever att deras relation till fritidshemslärare har för deras möjlighet till delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med en kvalitativ metod och det empiriska datamaterialet bygger på tre intervjuer med sex elever samt en fokusgruppsintervju med fyra elever, genomförda i ett fritidshem på en kommunal skola i södra Sverige. Analysen utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv, där barns egna röster står i fokus, samt att vi anlägger ett maktperspektiv i analysen. Resultatet i studien påvisar att eleverna i studien till viss del upplever sig själva delaktiga i verksamheten. Dock visade det sig även att de upplevde sig ha mindre eller inget inflytande under sin vistelse i fritidshemmet. Anledningen till att delaktighet och inflytande upplevs begränsat av eleverna visade sig från olika aspekter. En av aspekterna som redovisas i vårt resultat är att elevernas begreppsförståelse kan variera när deras upplevelse av delaktighet och inflytande ska berättas. Ytterligare en aspekt är hur fritidshemslärare väljer att iscensätta själva delaktigheten och inflytande i verksamheten. Den sista aspekten vi visar i vårt resultat var att eleverna var eniga om att relationen till sina fritidshemslärare har betydelse för deras möjlighet till delaktighet och inflytande under sin vistelse på fritidshemmet.

Genom tidigare erfarenheter med att jobba inom fritidshemmet har vi observerat hur många skolor brister med övergångar i skola och fritidshem. Detta var en bidragande faktor till examensarbetets syfte att undersöka pedagogernas och elevernas upplevelse av just övergångar och detta blev således också våra två frågeställningar; Vad är pedagogernas upplevelse av övergångar i skol- och fritidshemsverksamheten? Vad är elevernas upplevelse av övergångarna i skol- och fritidshemsverksamheten? Empirin samlades in genom två gruppintervjuer med elever i årskurs tre samt en gruppintervju med två pedagoger som arbetar på elevernas fritidsavdelning. Eftersom forskning inom övergångar i fritidshem är begränsad fick vi utgå från forskning av övergångar från förskola till skola som då gav oss stöd till de teorier vi använde oss av. Vi utgick från barndomssociologiska teorier och relevanta begrepp som institutionaliserad barndom, being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visade en skillnad mellan eleverna och pedagogernas upplevelser av övergångar i fritidshemmet.

The purpose of our study is to investigate children's perceptions of gender stereotypical norms in the preschool environment. The focus will be on children's statements about gender norms. Our aim is also to study whether hierarchies arise in free play and what these can be interpreted as being based on. Through our study, we want to contribute to putting gender back on the agenda, this time from the children's perspective. Our research questions concern what factors contribute to hierarchical arrangements in free play and whether children perceive and express stereotypical gender norms in the activities. We have used qualitative focus group interviews with children aged three to six years. As a basis for the interviews, we have read the fictional children's book Dom som bestämmer - Lisen Adbåge (2018) together with the children. We have also conducted observations with the same children, focusing on children's hierarchical orders, gender making and access strategies in free play. We have analyzed our collected material with the help of Corsaro's theory of peer cultures and Hirdman's gender theory. The overall results that emerged are that children use a wide variety of strategies to get into peer-play and gain influence over the content of the play. Furthermore, it appears that the children in the study see age as the most important marker of power and how they continue to express gender stereotypical norms in their everyday lives. / Syftet med vår studie är dels att undersöka barns uppfattningar av könsstereotypa normer i förskolemiljö. Här kommer fokus ligga på barnens utsagor kring könsnormer. Vårt syfte är också att studera om det inom den fria leken uppstår hierarkier och vad dessa kan tolkas vila på. Vi vill genom vår studie bidra till att sätta genus på agendan igen med utgångspunkt i barnens perspektiv. Våra forskningsfrågor rör sig kring vilka faktorer som bidrar till hierarkiska ordningar i den fria leken samt om barn uppfattar och ger uttryck för stereotypa könsnormer i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna tre till sex år. Som underlag till intervjuerna har vi tillsammans med barnen läst den skönlitterära barnboken Dom som bestämmer - Lisen Adbåge (2018). Vi har även genomfört observationer med samma barn med fokus på barns hierarkiska ordningar, görande av kön och tillträdesstrategier i den fria leken. Vi har analyserat vårt insamlade material med hjälp av Corsaros teori om kamratkulturer samt Hirdmans genusteori. De övergripande resultaten som framkommit är att barn använder sig av en stor variation av strategier för att ta sig in i lekar och skaffa sig inflytande över lekens innehåll. Vidare framgår att barnen i studien ser ålder som den viktigaste markören för makt samt hur de fortsatt ger uttryck för könsstereotypa normer i sin vardag.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares tankar och erfarenheter om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolans verksamhet. Vi valde en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 förskollärare. Studiens teoretiska perspektiv utgår ifrån en lekresponsiv undervisning samt den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärare använder olika strategier och metoder när det gäller att främja barns lek i förskolan. Det framgick även att förskollärarna tycker att leken är viktig och har en central plats i verksamheten. En slutsats var att deltagarna i intervjuerna ansåg att deras roll i barns lek är mångfacetterad, de anpassar sig till olika situationer och kan växla mellan att observera och aktivt delta i barns lek.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärares barnsyn påverkar deras förhållningssätt mot barn i förskolan. För att undersöka detta har vi använt semistrukturerade intervjuer som är en form av kvalitativ metod. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av ett barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet visar att beroende på vilken barnsyn förskollärare har synliggörs det i deras förhållningssätt. Studien visar att barnsynen påverkar sättet förskollärare talar om barn, hur de bemöter barn samt hur de värderar det enskilda barnets behov, viljor och åsikter.