”Jag vill ta en bild på det som jag önskar mig” En fallstudie om barns möjlighet att styra dokumentationstillfällen på en förskola.Under de senaste åren har det skett stora förändringar i den Svenska förskolan. Läroplanen för förskolan reviderades år 2010 där strävansmål och riktlinjer togs bort respektive lades till. I samband med detta betonade utbildningsdepartementet (2010) syftet med användning av dokumentation, uppföljning och utvärdering, även känt som pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra händelser samt hjälpa pedagoger att få en förståelse för vad som sker i en verksamhet. Vår studie fokuserar på barns perspektiv som enligt Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide (2011) utgår från barns erfarenheter, tankar samt förståelse av sin egen omvärld. Syftet är att undersöka hur barns perspektiv synliggörs vid dokumentationer samt hur olika faktorer kan påverka barns möjlighet att styra en dokumentation. Syftet undersöks med hjälp av insamlad empiri från en förskola där vi har utfört intervjuer, samtal med barn under promenader samt observationer. Genom detta har vi fått ta del av både vuxnas och barns erfarenheter och tankar kring den dokumentation som är en del av deras vardag i förskolan. Analysen visar att barns perspektiv respektive barns möjlighet att styra dokumentationer förekommer vid vissa tillfällen. I samtal med både vuxna och barn blev det tydligt att barnen är inkluderade i reflektionsarbetet. Barnen får även en möjlighet att bestämma samt styra över hur pärmar och dokument utformas på avdelningarna. Vårt resultat visar också att barnen gärna vill ta egna bilder men att det nästan alltid är de vuxna som fotograferar. Under analysarbetets gång har det synliggjorts mönster och dilemman, vid två intervjuer diskuterade personalen att de känner av en viss tidsbrist när de arbetar med dokumentation. Detta upplevde vi även som en möjlig faktor som kan påverka barns möjlighet att styra dokumentationer.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring barns ochpedagogers tankar om och uppfattning av lek och lärande, vilken betydelse pedagogernahar i leken samt hur pedagogerna uppfattar sig själva som lekande vuxna. Vi anser attförskollärarnas arbetsuppgifter blivit mer krävande och detta kan medföra att det blirmindre tid över till barngrupperna. Syftet med studien växte fram genom att vi uppleverdetta som ett problem i verksamheten då det begränsar pedagogernas delaktighet ibarnens lek och andra aktiviteter.Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte ochbesvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling avempirin. Tio barn och åtta pedagoger från en kommunal förskola intervjuades.Resultat och slutsatser visar att pedagogerna anser att lek och lärande hänger ihop ochatt leken har stor betydelse samt en viktig roll i verksamheten och för barnens lärande.Både pedagoger och barn framförde vikten av samspel i leken. Pedagogerna menar attbarn lär sig väldigt mycket av varandra i leken och att pedagogerna kan stödja dettalärande när även de är delaktiga i leken, de menar att lek tillsammans med barn och/ellervuxna gynnar barns lärande och utveckling. Resultat visade att samtliga pedagogeransåg sig vara lekande vuxna och de flesta barn var eniga om att det var roligt närpedagogerna var med och lekte men att de önskar att de var med mer i leken. Slutsats vikan dra är att det råder skild åsikt mellan pedagoger och barn gällande hur mycketpedagogerna är med i leken och att det gäller att hitta en balansgång där man sompedagog är en lekande vuxen som är med i leken för att stödja den utan att störa den.Nyckelord: Barns perspektiv, det sociokulturella perspektivet, förskola, lek, lärande,samspel

Syftet med detta arbete är att undersöka om barn blir inkluderade av varandra i den fria leken. Inkludering är en central del i förskolans värdegrundsuppdrag. Utifrån våra erfarenheter har vi inte uppmärksammat detta uppdrag i förskolans verksamhet och fann då intresse för att studera barns inkludering av varandra i den fria leken. Studien görs genom en observation där barns inkludering studeras utifrån ett barns perspektiv samt intervjuer med två förskollärare. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är, blir barnen inkluderade av varandra i den fria leken? Vilka föreställningar har förskollärarna om barnens inkludering av varandra i den fria leken? De teoretiska perspektiven är utifrån begrepp från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och barndomssociologin, lekteori, inkludering och miljö. För att förstå studiens område har vi under tidigare forskning resultatet av Erikssons (2007) och Melins (2013) avhandlingar. Resultatet av denna studie är att det är svårt att svara på om barnen blir inkluderade av varandra i den fria leken då det finns olika uppfattningar om hur vida Olof 4 år är inkluderad eller inte i leken. Ur hans perspektiv är han inkluderad, ur de andra barnens perspektiv är det osäkert på om han är det eller inte, ur vårt perspektiv som snart legitimerade förskollärare är han inte inkluderad utan har en lek bredvid de andra barnen. Förskollärarnas föreställning om barnens inkludering är olika eftersom inkludering innebär olika för dem.

Vår studie handlar om hur barn i åldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie är att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att använda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjälp av denna metod är syftet att vi ska få svar på våra frågeställningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon på förskolan. Vi har valt att lägga fokus på Hundeides syn på det sociokulturella perspektivet (2006), och Ihrskogs tidigare forskning (2006) om barns identitetskapande. Analysen lyfter barns tal om sina kamrater och hur de bidrar till deras identitetsskapande. I denna del presenteras och analyseras vårt material utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att barn anser att det är viktigt att ha någon att dela sina intressen med och gemensam lek var central för barns val av kamrater. Barnen lade vikt vid kamraters personliga egenskaper och de beskrev inte sina kamrater efter yttre attribut. Resultaten visar också på att kamratrelationer är betydelsefulla för barns identitetsskapande. / Our study is about how children, aged three to five talking about their friends. The purpose of this study is to investigate the children's speech about friends from a socio -cultural perspective , as well as how friends contribute to the child's identity. We have chosen to use a method that we call for talks with children during play or activities. Using this method , the aim is that we get answers to our questions: How does the children describe their friends? What do frineds do? How important are the relationships between friends according to the children?The calls were recorded using the voice recorder at the preschool . We have chosen to focus on Hundeides view of the socio-cultural perspective (2006) , and Ihrskogs previous research (2006) on children's identity formation . The analysis highlights children's speech about their friends and how they contribute to their identity . In this section we present and analyz our material from a sociocultural perspective . The results show that children think it is important to have someone to share their interests with collective play and was central to the child's choice of companions. The children laid the emphasis on friends' personal characteristics and they did not describe their friends by external attributes . The results also show that relationships between friends are important to the child's identity.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum.Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrån barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv.Malmö: Lärande och samhälle: Malmö HögskolaExamensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrån barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad på en föräldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstå vad och hur barn, 4-5 år, lekte i en begränsad förskolemiljö. För att uppnå studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som använts för att få fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer. De teoretiska utgångspunkterna var relevant litteratur som berörde lek, kulturskapande och kompetenser. Resultatet pekar mot att barn är rika på kompetenser och att de utvecklas i samvaro och samspel med varandra där miljön spelar roll.

Sammanfattning Detta examensarbete kan liknas vid ett pussel som nu är lagt, de olika delarna som tillvägagångssätt, intervjuer, barns tankar och uttryck samt skrivandets process bildar tillsammans en helhet. Som hjälp för att kunna lägga pusslet har olika vetenskapliga teorier, perspektiv och ansats agerat som ram. Pusslet började ta form i små delar som tillslut lades ihop till en slutsats, under processens gång behövde delarna belysas av författarna från flera nya håll. Den nya kunskapen som inhämtades under arbetsgången bidrog till en djupare förståelse hur ljudmiljön påverkar barnen i förskolan. Föreliggande studie är etnografisk där förskolebarn har intervjuas och samtalats med i förskolans miljö. Studien är kvalitativt utformad då den undersöker ett förstående syfte i empirin om hur barn genom barns perspektiv i förskolan påverkas med deras upplevelser och uppfattningar av ljudmiljön. Undersökningen är genomförd med semistrukturerade barnintervjuer där två barn åt gången intervjuades och samtalades med om den vardagliga ljudmiljön i förskolan med hjälp av ljudinspelningar. I resultatet och diskussionen har författarna med en fenomenologisk hermeneutisk ansats kommit fram till att ljudmiljön i förskolan är varierad och upplevs och uppfattas olika beroende på individ, plats, tid och aktivitet. Nyckelord: Barns perspektiv, buller, fenomenologisk hermeneutisk ansats, ljudmiljö, sociokulturell teori

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad fritidshemspersonal anser om leken och dess betydelse för barnens utveckling av sociala relationer i fritidshemmet samt hur de främjar detta. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta fritidshemspersonal. Resultatet visar att fritidshemspersonalen anser att leken är en väg för barns utveckling av sociala relationer. De anser att leken kan bidra till barns utveckling av olika sociala färdigheter såsom siciala samspel, empati, kommunikation och konflikthantering. de menar även att leken kan ha negativa konsekvenser såsom exkludering. Fritidshemspersonalen menar att sociala relationer kräver samspel med andra som sker kontinuerligt i vår vardag. Fritishemspersonalen hävdar att de spelar en viktigt roll i att skapa en positiv atmosfär i fritidshemmet, vilket kan främja barns utveckling av sociala relationer. Studiens slutsats visar att fritidshemspersonalen betonar vikten av ett kontinuerligt arbete för att hitta en balans mellan fri lek och styrda aktiviteter, vilket innebär att utgå från barns perspektiv och barnperspektiv i fritidshemmet samtidigt.

Bakgrund:Pedagogers ledarskap är viktigt i arbetet med att barn ska känna sig inkluderade i den sociala gemenskapen och i barns identitetsskapande. Barnen ska under sin förskolevistelse ges möjlighet till att känna trygghet, utvecklas och samspela tillsammans med andra vilket är något som både Läroplan för förskolan (Lpfö18, 2018) och Skollagen (SFS 2010:800) lyfter. Styrdokumenten tar tydligt upp vad och varför men har en otydlighet i hur, vilket gör att pedagogerna får ett stort ansvar i denna process. Barnens perspektiv är en central del i förskolans verksamhet och ska också tas i beaktning i denna process. Arbetet med barns inkludering blir på så sätt viktigt och behöver göras i samråd med både vuxna och barn.  Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om sina strategier för att få alla barn att känna sig inkluderade i den sociala gemenskapen på förskolan. Syftet är också att undersöka hur barns perspektiv tas i beaktning i arbetet för att främja den sociala gemenskapen. Metod:I denna studie har kvalitativa intervjuer tillämpats. Då studien undersöker förskollärares enskilda åsikter och tankar har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Det möjliggör att ställa följdfrågor som kan bidra till mer utförliga svar från informanterna. Sju förskollärare på sju olika förskolor har intervjuats i studien. En tematisk analys har använts vid analyserandet av de insamlade intervjumaterialet.  Resultat:Resultatet visar att förskollärarna anser att olika arbetssätt och metoder samt förhållningssätt är gynnande för barns inkludering i den sociala gemenskapen. De arbetssätt och metoder som blivit synliga i resultatet är att arbeta med mindre barngrupper, språk, gruppstärkande aktiviteter och material samt samlingar. Det har också visat sig att miljön på förskolan och ett väl fungerade arbetslag kan ses som betydelsefullt i arbetet för att främja sociala relationer. Det har framkommit att förskollärarna framhåller sitt förhållningssätt som bidragande till inkludering i barngruppen genom att de är passivt och aktivt närvarande, uppmärksamma och agerar som förebilder. Av resultatet framgår det att det inte är helt självklart att ha ett metodiskt arbete för att undersöka barns perspektiv kring sin inkludering i den sociala gemenskapen. Däremot har barnperspektivet en central roll genom hela resultatet.

The purpose of this study is to investigate how a selected group of children experience the use of audiobooks. The study is focused on children's reflections about audiobooks and read-aloud, with the increasing popularity of audiobooks in society.  To gather our empirical data, we have conducted qualitative observing and interviews with ten children in two different preschools.   What we can see from the analysis of our observations is that in our study, children show clear interest in reading aloud with the app Polyglutt. Our thoughts were that the result showed this as the children had access to a large selection of books that the app made easily accessible to the children. Digital apps with books provide multiple choices and multiple effects that attract children's interest. By having digital reading aloud in small groups, the children had the opportunity to participate in discussing the books read and influence the choice of book.   From our study it has become apparent to us that preschool teacher's didactics strategies help children to discuss books which in the long run helps children to improve language development. In addition, the conclusion from results leads us to knowledge that good collaboration between preschool teachers' engagement and children's interest will provide a good basis for children's learning and development.