Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares tankar kring sitt eget deltagande i barns fria lek, samt hur barn ser på pedagogens deltagande i lek. Syftet konkretiseras i två frågeställningar: ”Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i barns fria lek?” samt “Hur uppfattar barn pedagogers deltagande i sin lek?”. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförs med tre förskollärare och tre barn från en förskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. I resultatet framkom det att barnen tycker det är roligt när vuxna är med i leken, men de vill även leka själva med sina kompisar. Förskollärarna kan välja att delta i fri lek på olika sätt samt med olika målsättningar, bland annat för att inspirera, undervisa eller ge barnen stöd. Barnen ger uttryck för att vuxna håller koll eller pratar med varandra när barnen leker själva. Förskollärarna väljer ibland att avvakta sitt deltagande i fri lek på grund av en vilja att inte störa eller förstöra leken. Utifrån studiens empiri synliggörs det att förskollärarna är medvetna om att sitt deltagande i leken både kan främja och hindra barns lek. Alla förskollärarna upplever att de någon gång har stört barns lek när de ta klivet in i den. Avslutningsvis diskuteras det att pedagogen behöver delta i barns lek på barnens villkor samt att pedagogens deltagande i leken är betydelsefull.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger deltar i barns lek, men även att få en förståelse för hur förskollärare ser på sitt deltagande samt hur barn uppfattar pedagogers deltagande. Det är en kvalitativ studie som utgår från en fenomenografisk teori och de metoder som används är observation och intervju. Ett observationsschema användes för att genomföra observationer inomhus och utomhus. Tre förskollärare och nio barn intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades. Materialet har bearbetats och analyserats genom en fenomenografisk analysmodell. Det mest framträdande resultatet utifrån observationerna, intervjuerna med förskollärarna och barnintervjuerna är att pedagogernas deltagande i barns lek är lågt. Resultatet från observationerna visar att pedagogerna till största del intar en observerande roll eller står helt utanför leken. Förskollärarna beskriver i intervjuerna anledningar till detta. De nämner barnens ålder, andra tidskrävande uppgifter, svårigheter och intresse som orsak till sitt låga deltagande. Barnens svar visar att pedagogerna sällan deltar men att barnen gärna vill det. Både barnen och förskollärarna visar på en vilja att delta i leken men orsaker som exempelvis rädsla att förstöra lek och att andra uppgifter tar tid begränsar deltagandet. / The purpose of the study is to investigate how educators participate in children's play, but also to gain an understanding of how preschool teachers view their participation and how children perceive educators' participation. It is a qualitative study based on a phenomenographic theory and the methods used are observation and interview. An observation schedule was used to conduct indoor and outdoor observations. Three preschool teachers and nine children were interviewed through semi-structured interviews which were then transcribed. The material has been processed and analyzed using a phenomenographic analysis model. The most prominent result based on the observations, the interviews with the preschool teachers and the child interviews is that the educators' participation in children's play is low. The results from the observations show that the educators for the most part take on an observational role or are completely outside the play. In the interviews, the preschool teachers describe reasons for this. They mention the children's age, other time-consuming tasks, difficulties and interest as reasons for their low participation. The children's answers show that the educators rarely participate but that the children like it. Both the children and the preschool teachers show a willingness to participate in the children's play, but reasons such as fear of ruining play and that other tasks take time limit the participation.

Syftet med detta arbete är att bidra med en ökad förståelse för barns perspektiv på vuxnas deltagande i sociodramatisk lek. Forskare inom området menar att det finns skilda åsikter angående huruvida pedagoger bör interagera med barnen inom denna typ av lek. Eftersom majoriteten av denna forskning utgår från ett vuxenperspektiv vill vi komplettera detta perspektiv med en undersökning av barnens egna upplevelser och uppfattningar. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och har utförts genom strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. I observationerna har sammanlagt sex förskollärare och 17 barn deltagit. I intervjuerna har 13 barn agerat respondenter. Studien är fördelad på sex stycken kommunala förskolor. Uppsatsen utgår från ett flertal lekteorier och teoretiska begrepp inom sociodramatisk lek, där vi relaterar dessa med empiriska studier på området. I resultatet framträdde ett antal gemensamma faktorer som sammankopplade de genomförda observationerna och intervjuerna, vilka presenteras genom en jämförande beskrivning och en tematisk analys. Vidare lyfts i diskussionen hur pedagogens roll påverkat den observerade leken, samt hur vi tolkat att barnen upplevt de vuxnas närvaro i leken. I uppsatsens slutsats uppdagas att pedagoger för det mesta är välkomna att delta i barns sociodramatiska lek, men att detta kräver lyhördhet för leken, ett anpassat förhållningssätt, samt att man som pedagog har förmågan att pendla mellan att styra och att följa i leknarrativet. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) visar på hur demokratiuppdraget är en central del iförskolans verksamhet, där barns inflytande och delaktighet skrivs fram som viktigakomponenter för att kunna genomföra det demokratiska uppdraget. Avsikten med studien ärdärmed att undersöka hur barns inflytande och delaktighet beaktas i relation till förskolläraresdemokratiuppdrag. I tidigare forskning framställs hur en förändrad demokratisyn i förskolanalltmer fokuserar på det individuella barnet i relation till demokratiska handlingar, som i sintur försummar barns samarbete i interaktion med varandra. För att svara på studiens syfte haren kvalitativ intervjustudie använts som utgångspunkt, där både förskollärares och barnsutsagor synliggörs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare via ettdigitalt verktyg. Barnintervjuerna utfördes genom fysisk närvaro i deras förskola, där det blevtotalt sex intervjuer med tolv deltagande barn. Detta i avsikt att undersöka huruvida barnsperspektiv får komma till uttryck i relation till förskolans demokratiuppdrag. På så vis syftarstudien även till hur förskollärare bejakar ett barns perspektiv samt ett relationellt perspektiv.Resultatet i studien visar på vilka förhinder som förekommer i förskolans arbete meddemokrati samt hur förskollärare möjliggör barns inflytande och delaktighet i praktiken.Exempelvis uttrycker förskollärare att planerade aktiviteter främjar barns deltagande iförskolan, men att struktur och regler kan förhindra barns möjligheter till inflytande övervardagen. Något som utmärker sig i respondenternas utsagor är att majoriteten avförskollärarna uttrycker att barn får möjlighet att vara med och fatta beslut gällande vardagenpå förskolan genom styrda omröstningar, medan barnen uttrycker att det är i lek de fårmöjlighet att bestämma.

Dokumentation med hjälp av fotografering eller videofilmning är en vanligt förekommande metod som används i förskolans verksamhet. Detta används i det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att verksamheten arbetar efter de lagar och styrdokument som utbildningen vilar på. Samtidigt lever vi i en tid då barn fotograferas och exponeras av vuxna på sociala medier och detta sker även inom förskolan. Enligt barnkonventionen har barn rätt till sitt eget privatliv och enligt förskolans läroplan Lpfö 18 ska barns integritet respekteras även i dokumentationen. Trots det ökade kravet på dokumentation i förskolan saknas barns perspektiv i forskning kring detta ämne. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka barns upplevelser av att bli dokumenterade genom foton.Genom halvstrukturerade intervjuer har 13 barn i förskoleålder fått berätta om sina upplevelser av att bli dokumenterade. I och med att denna studie är inspirerad av fenomenologin har barnens svar analyserats induktivt. Resultatet struktureras under de tre teman som är barns medvetenhet om dokumentation, barns upplevelser om inflytande och delaktighet samt barns upplevelser av att bli fotograferade. Resultatet visar att barnen är väl medvetna om att de blir dokumenterade genom att bli fotograferade av pedagogerna på förskolan men att de inte är fullt så medvetna om vad syftet med dokumentationen är. Resultatet visar även på att det finns en ovilja hos många av barnen att bli fotograferade och att en del av barnen upplever att pedagoger tar kort utan att fråga barnen innan. De barn som upplever att de blir tillfrågade innan de blir fotograferade visar på en mer positiv syn på dokumentationsprocessen och känner sig även trygga att säga nej om de inte vill. Sammanfattningsvis visar resultet i denna studie att de barn som upplever att de harinflytande genom att bli tillfrågade innan de blir föremål för fotografering inte bara har en mer positiv syn på dokumentationsprocessen utan att de även visar ett större intresse för att vara involverade i den.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal på olika förskolor arbetar för att ge barn möjlighet till inkludering och delaktighet, men även kunna ge dem en chans till att ha ett inflytande på förskoleverksamheten. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personal från tre förskolor. Vid intervjuerna med förskolepersonalen utfördes fem av dem enskilt och en gruppintervju med två förskollärare på den förskola där personalen arbetade på. Den sista intervjun utfördes på distans, med hjälp av videosamtal som spelades in. Med barnen fördes samtal i grupper på förskolorna för att skapa en trygg miljö för barnen. Vid ett av gruppsamtalen med barnen närvarade en förskollärare. Deltagarna i denna studie var sju förskollärare, en barnskötare och tio barn. De teoretiska begrepp som genomsyrar denna studie är lärarkontroll och didaktik. Fokus riktas mot hur stark och svag lärarkontroll kan påverka planeringen av verksamheten och möjlighet till inflytande samt didaktiska frågor som vad, varför, hur, var och för vem. Baserat på förskolepersonalens egna uppfattningar och synpunkter visar resultatet i denna studie att förskolepersonalen hade olika synpunkter om planering, delaktighet och inkludering, men alla var alla överens om att inkludering och delaktighet är något viktigt och betydelsefullt, och därför bör prioriteras på förskolan. Även om förskolepersonalen ville att barnen ska vara delaktiga i verksamheten, kunde det dock hända att det förekom yttre faktorer som kunde påverka barnens möjligheter till delaktighet. Resultat visar att dilemman kunde uppstå när förskolepersonalen ska ge barnen möjligheter till delaktighet och inflytande i temaarbeten, och förskolepersonalens uppfattningar av delaktighet och inflytande skiljer sig åt i arbetslaget. Förskolepersonalen som deltog i denna studie ansåg att delaktighet och inkludering har olika innebörder. Inkludera barnen i verksamheten innebär att utbildningen ska anpassas efter varje barns behov, medan delaktighet och inflytande innebär att låta barnen vara med och påverka planeringen av projekt, temaarbeten och aktiviteter. I planeringen av verksamheten poängterade flera av förskolepersonalen att det är viktigt att vara flexibel och anpassningsbar, och våga ändra planeringen utefter barnens intressen, för att på så sätt låta barnen få en chans till delaktighet och inflytande av verksamheten.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur barnen ur ett genusperspektiv ser på de leksaker och lekar som de leker i den fria leken på förskolan. Empirin har samlats in från två olika förskolor, en som ligger i en tätort och en som ligger ute på landsbygden där sammanlagt 10 barn har medverkat. Eftersom arbetet fokuserar på barns perspektiv, valdes intervju samt observation som metod för att samla in empirin. Intervjun valdes för att visa barnens perspektiv medan observationerna skulle belysa barnens val i den fria leken. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet av den insamlade empirin visade på att barnen både gjorde val som gick inom de normer som finns i samhället, samtidigt som dem även hade gränsöverskridandet synssätt. Resultatet visade även att man kunde se de vuxnas synsätt i en del av barnens val. / The purpose of this study was to gain an insight into how children from a gender perspective look at the toys and games they play in the free play in preschool. Empirin has been collected from two different preschools, one located in an urban area and one located in the countryside where a total of 10 children have participated. Since the work focuses on children's perspectives, interview and observation were chosen as the method for collecting the empirical data. The interview was chosen to show the children's perspective, while the observations would shed light on the children's choices in free play. The interviews were recorded and then transcribed and categorized. The results of the collected empirical evidence showed that the children both made choices that went within the norms that exist in society, while at the same time they also had cross-border views. The results also showed that one could see the adults' views in some of the children's choices.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur barns perspektiv kansynliggöras i den pedagogiska dokumentationen som sker i förskolan. Baserat på studienssyfte har följande forskningsfrågor formulerats: Hur beskriver förskollärare deras arbete medbarns perspektiv i relation till pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärarna sittförhållningsätt för att skapa möjligheter till att synliggöra barns perspektiv i pedagogiskdokumentation? Vilka svårigheter samt möjligheter beskriver förskollärare med att fångabarns perspektiv i dokumentation? Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Begreppsom använts i studien är being, barns perspektiv, kompetenta barnet, kommunikation ochrelationer. Metoden vi använt oss av för insamling av empirin är kvalitativ och utgår frånfokuserade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Empirin har analyserats genom entematisk analys och med hjälp av färgkodning. Resultatet av studien visar hur förskollärarnasynliggör för barns perspektiv i pedagogisk dokumentation, där barnen får dokumentera självaoch barnens intressen är i fokus. Även förskollärarnas förhållningssätt gentemot området liggertill stor grund för att barns perspektiv ska tas hänsyn till. Svårigheter som framkommit är attbarns intresse kan variera, stora barngrupper samt arbetet med att fånga de barns perspektivsom ännu inte utvecklat sitt verbala språk. Förskollärarna som deltagit i studien har kommit påtillvägagångssätt som fungerar för deras verksamhet, vilket synliggörs i resultatet.

Mycket forskning som finns av barns inflytande och delaktighet i förskolan är med utgångspunkt ipedagogers perspektiv och handlingar, samt pedagogers arbets- och förhållningsätt. Det finns mindre forskning om barns egen påverkan och inflytande på sin omgivning. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn gör för att få inflytande i förskolan och hur barns aktörskap kan förstås utifrån detta. De frågeställningar som studien fokuserar på är, på vilka olika sätt försöker barn få inflytande i förskolans projekt och hur kan vi förstå barns uttryck för att få inflytande? Hur bemöts barns handlingar och strategier för att få inflytande av pedagogerna? Hur kan barns aktörskap förstås i relation till sina handlingar och hur bemöts deras handlingar av pedagogerna? Hur kan villkoren för barns inflytande och aktörskap förstås? Empirin samlades huvudsakligen in genom deltagande observationer med inspiration från etnografinsamt kompletterades med informella samtal med pedagoger och barn. Materialet bearbetades med en kombination av en tematisk och etnografisk analys. Genom denna bearbetning framträdde tre teman ur materialet, barns tolkningar och transformationer av uppgifter, barns strategier i relation till talutrymme och barns sekundära anpassningar. Resultatet visar att barn i stunden använder kreativa strategier, ofta med glimten i ögat när de försöker få inflytande i förskolans projektarbete. Barnen gör egna tolkningar av uppgifter och transformerar material som ett led att få inflytande. Barn försökerockså på olika sätta påverka och få inflytande genom att använda strategier i relation till sitt talutrymme. Exempelvis genom att använda humor och bus gör barn motstånd mot regler och villkor inom ramen för projektarbetet. Hur pedagoger bemöter barnens försök för att skapa inflytande är kopplat till pedagogers förmåga att inta barnens perspektiv och förstå barns uttryck för inflytande.Barns inflytande och aktörskap villkoras också utifrån pedagogiska målsättningar och vuxnas regler och normer. Resultatet och analysen visar att barns aktörskap är ett socialt, relationellt och situerat fenomen. Barns aktörskap kan därmed förstås förhandlas, skapas, möjliggöras och begränsas i interaktion med pedagoger och med andra barn

Majoriteten av barn i Sverige tillbringar en stor del av sin vardag i förskolans kontext med dess struktur och ramar. Vår studie belyser hur barn kommunicerar, samspelar och leker i den strukturerade utemiljön med fokus på förskolegårdens gungplats. Syftet var att göra en jämförelse mellan hur barn upplever gungplatsen och hur vuxna tolkar barns sociala interaktioner i den fria leken. Studien vilar lika mycket på våra observationer av vad barnen gör, som vad barnen själva förmedlar i fokusgruppsamtalen. Vi lyfter fram den tillrättalagda förskolans utemiljö och dess betydelse, dels ur ett barnperspektiv och dels ur ett barns perspektiv. Ett barnperspektiv förutsätter att pedagogen ser barns perspektiv, men det går aldrig att bortse från pedagogens tolkningar (Halldén, 2007). När vi jämförde resultaten av våra metoder upptäckte vi att barnen ansåg att vi leker inte, vi bara gungar. I våra observationer tolkade vi att barn inte bara gungar utan även leker på gungorna och gungplatsen. .