I denna studie undersöker vi hur barns delaktighet synliggörs under vardagliga rutiner i förskolans verksamhet. Detta undersöks med hjälp av två frågeställningar; Vilka arbetsformer använder förskolepersonalen sig av för att främja barns delaktighet, och vilka utmaningar kommer till uttryck för barns delaktighet? För att kunna undersöka detta har vi i denna kvalitativa studie använt oss av deltagande observation med reflekterande intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien har analyserats utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv med centrala begrepp från teorin som barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap. I resultatet synliggörs det flera olika arbetssätt samt utmaningar i arbetet med barns delaktighet i förskolan. Studiens slutsats är att förskolepersonalen använde sig av flera olika arbetsformer för att främja barns delaktighet. Bland dessa infinner sig att ta vara på barnens intressen, tar vara på barns fysiska och emotionella behov, samt inkludera barnen i vardagliga rutiner. De utmaningar som kommer till uttryck för barns delaktighet i förskolan är personalbrist samt utmaning i att låta barnen göra val.

I studien undersöktes förskollärarnas roll och barns delaktighet vid planering av den pedagogiska inomhusmiljön, eftersom miljön på förskolorna ser olika ut. Vi undersökte förskollärarnas förhållningssätt och hur det påverkade miljöns utformning, samt synen på barns delaktighet i utformningen av den pedagogiska lärmiljön. Ämnesområdet var intressant och framför allt relevant för att skapa en medvetenhet hos förskollärare om den pedagogiska miljöns utformning. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor i samma kommun. Resultatet analyserades genom en kvalitativ metod där informanternas svar kategoriseras för att urskilja likheter och skillnader. I resultatet framkom det att förskollärarna såg sin roll som betydelsefull i den pedagogiska inomhusmiljön. Förskollärarnas förhållningssätt speglade sig i den pedagogiska miljön vilket gynnade barns utveckling och lärande. Resultatet visade även barns betydelsefulla roll i den pedagogiska inomhusmiljöns utformning, där förskollärarna såg barnen som kompetenta individer. Förskollärarna lyfte barns delaktighet som en viktig del i utformningen av inomhusmiljön. Den inställning som förskollärarna hade till barns kompetenser samt medvetenhet kring förhållningssätt synliggjordes i miljön, där nyfikenhet och utmaningar skapades för barnen. Förskollärarnas kompetenser synliggjordes i den genomtänkta lärmiljön som var planerad utifrån förskolans läroplan samt barns perspektiv och barnperspektiv.

Barns delaktighet och inflytande är en viktig del av förskolans samhällsuppdrag. Syftet med den här studien var att undersöka yngre barn förutsättningar till delaktighet och inflytande i förskolans inomhusmiljöer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Studiens resultat har analyserats utifrån Eleanor Gibsons teori om affordance samt utifrån barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet visar att barnen fick delaktighet och inflytande när de kunde nå materialen själva, när rum var tillgängliga för barnen och när de tilläts att använda material och fick utveckla sina lekar fritt. Resultatet visade också att barnens delaktighet och inflytande var beroende av förskolepersonalens förhållningssätt och vad de tillät barnen att göra, samt förskolepersonalens förmåga att tolka och analysera vad barnen visade intresse för och ville. Slutsatser utifrån studien är att om barnen ska få delaktighet och inflytande i förskolan behöver förskolepersonalen ge barnen frihet i miljön samt tillgång till rummen och till ett varierat material. Ytterligare en slutsats är att yngre barn i förskolan är beroende av förskolepersonalens förmåga att kunna inta ett barnperspektiv och kunna synliggöra barns perspektiv.

Undervisning är ett nygammalt begrepp inom förskolan, begreppet har funnits sedan förskolan startade i Sverige på 1800-talet. Efter revideringen av läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har begreppet fått en starkare framtoning, vilket medfört att förskollärare fått större krav på sig (Skolverket, 2018). Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om att bedriva undervisning. För att få svar på syftet har två forskningsfrågor formulerats. Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt med undervisning? Vilka utmaningar beskriver förskollärare att de ställs inför i sitt uppdrag som undervisande lärare? Datainsamlingen i studien gjordes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där färdigt frågeformulär med öppna frågor användes. Sex legitimerade förskollärare intervjuades från två olika kommuner.     Intervjusvaren har analyserats med hjälp av begreppen lärandets akt och lärandets objekt, vilka är hämtade från utvecklingspedagogiken. En teori som Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2008) beskriver med hur man lär sig, lärandets akt och vad man lär sig, lärandets objekt. Förskollärarna behöver enligt Thulin och Jonsson (2018) i sin planering av undervisning utifrån utvecklingspedagogiken inte bara förstå hur barn upplever sin omvärld utan också visa hur barns perspektiv kan tas tillvara och förstås i genomförandet av undervisningen.   Resultatet visar att förskollärarna talar om att bedriva undervisning med barnen i förskolan genom temaarbete, mellanrumsundervisning, lek och material och miljö. Dessa strategier beskriver både den planerade och spontana undervisningen. I studien framkom även vad barn lär sig, det vill säga innehållet i undervisningen relaterat till läroplanen. Resultatet lyfter också fram barns perspektiv och barns intresse, begrepp som förskollärarna i studien beskriver både som grunden till undervisningen men även som en utmaning. Studiens resultat belyser även stora barngrupper som en utmaning och att det är för stora krav på förskollärarna. Avslutningsvis visar resultatet att planerad undervisning sker under en liten del av dagen. Den spontana undervisningen upplevs enligt förskollärarna som den undervisning som blir bäst eftersom den sker här och nu.

Syftet med studien är att undersöka barns berättelser sina lekar och sin utemiljö. I denna studie genomförs en fallstudie bestående av samtalspromenader med barn i årskurs två på en skola. Analysen av vår empiri utgick från tematisk analys, för att lyfta fram en överskådlig bild av barnens berättelser. Det teoretiska ramverk vi använde var en kombination av Bob Hughes lektyptaxonomi och James J. Gibsons begrepp affordans, samt begreppet förmåga. Resultaten presenteras med två teman som framkom i analysen, och visar att barnens lekar i de olika miljöerna på skolgården varierar beroende på vad för typ av miljö det är. Det framkommer att barnen använder sig av flera lektyper inom ramen för samma lek, men också att de olika miljöerna erbjuder möjligheter till olika lektyper. Studiens slutsatser är att barns röster om sina egna platser är en rik kunskapskälla, samt att komplexa och utmanande miljöer attraherar barnens lek och att dessa miljöer erbjuder en rik variation av handlingar. Sådana miljöer kan å ena sidan vara av naturligt slag, å andra sidan vara designade av människor.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal resonerar kring barnbokens funktion för barns lärande och utveckling. Finns det ett syfte med valet av barnbok? Hur blir alla barn delaktiga under en lässtund och hur arbetar pedagoger för att få alla barns röster och önskemål tillgodosedda? Finns en bakomliggande tanke när det gäller val av barnbok? Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra barnskötare på två olika förskolor. Hur beskriver de deltagande förskolepersonalen undervisningen utifrån barnboken och vad kan det tillföra barnen kunskapsmässigt? Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsansats. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare har vi inhämtat material till vår undersökning. Utifrån det sociokulturella perspektivet valdes några begrepp som användes för att tematisera och analysera det insamlade materialet. I resultatet synliggörs pedagogernas resonemang kring användning av barnböcker. Förskollärarnas och barnskötarnas arbetssätt utgår från de didaktiska frågorna vid användning av barnböcker. Den deltagande förskolepersonalen i studien strävar efter skapandet av förutsättningar som främjar barns lärande och utveckling genom barnböcker. Slutsatsen av denna studie är att barnboksaktiviteter anses främjabarns lärande och utveckling men att detta är avhängigt förskolans miljö och pedagogernas litteracitetkompetens.

Sammanfattning I denna kunskapsöversikt presenteras aktuell forskning gällande betydelsen digitala verktyg kan ha för barns lärande. Både möjligheter och hinder i nyttjandet av digitala verktyg lyfts fram. Betydelsen av digitala verktyg för barnens lärande kan anses viktigt i en utbildning som formas utifrån ett alltmer digitaliserat samhälle. I vissa fall kan förskolan vara platsen där barnen möter digital teknik för första gången. I enlighet med läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018, s. 11) skall förskollärare skapa förutsättningar som tillåter barnen att utforska olika uttrycksformer, digitala verktyg inkluderat. Vi förbereder oss därav för en framtid där förmågor som problemlösning, kritiskt tänkande och digital kompetens kan tänkas essentiellt. Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att få en överblick kring forskningsområdet gällande digitala verktygs betydelse, både när det gäller för och nackdelar för förskolebarnens lärande. Utifrån detta syfte ställs huvudfrågeställningen: Hur ser kunskapsläget ut gällande digitala verktygs betydelse för barns lärande i förskolan? Eftersom frågeställningen är omfattande delas den upp i två underfrågor: •På vilka sätt kan digitala verktyg vara möjliggörande för barns lärande? •På vilka sätt kan nyttjandet av digitala verktyg var ett hinder för barns lärande? Metod Tillvägagångsättet för denna kunskapsöversikt har inspirerats av metoden SMART. Denna kunskapsöversikt baseras på 14 nordiska vetenskapliga publikationer. Sökmetoden har utgått från att söka efter vetenskapliga publikationer i olika databaser för att hitta studier som kan besvara syftet och frågeställningar. Sökningarna har avgränsats till nordiska publikationer senaste tio åren utifrån sökord som digital technology, digital tool och digitala verktyg. Sedan har studierna analyserats för att skapa en övergripande bild av forskningsfältet. En djupare analys har slutligen utförts kring resultaten för att urskilja betydelsen för barns lärande. Resultat Resultatet visar framför allt en brist i pedagogisk användning av digitala verktyg vilket forskare anser kan begränsa lärandet. Det går urskilja utmaningar och hinder vilket påverkar vilka möjligheter barnen får till digitalt lärande. Kunskapsöversikten visar att förskollärares och pedagogers förhållningssätt till digitaliseringen är en faktor som påverkar vilken plats tekniken får i förskolan. I studierna framförs vikten av närvarande förskollärare som har digital kompetens och kunskap kring pedagogiska användningsområden. Studiernas resultat visar även möjligheter inom socialt, språkligt och kulturellt lärande. Även hur barns perspektiv och intressen kan lyftas fram med stöd i olika digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar resultatet att digitala verktyg kan vara betydande för barns lärande inom flera områden.

Konflikter och konflikthantering är ett återkommande fenomen i fritidshemmet som rör både vuxna och barn. Barns delaktighet i allt som rör de själva ingår som punkt i barnkonventionen som sedan 2020 är lag. Syftet med denna studie är att analysera samt diskutera hur barn beskriver sin delaktighet i konflikthanteringsprocesser på fritidshem samt ta reda på vilket barnperspektiv läraren i fritidshemmet har beroende på konfliktens allvarlighetsgrad. Vi utgår från det barndomssociologiska perspektivet samt dess centrala begrepp. Detta är en kvalitativ studie där vi utgått från en tematisk analysmetod. Vi har observerat fem konflikter samt intervjuat barnen i dessa konflikter. Totalt genomfördes tolv intervjuer, varav åtta av dem var med pojkar samt fyra intervjuer med flickor. Resultatet visade att barnen upplevde sig mer delaktiga i de mildare (gröna) konflikterna jämfört med de allvarligare (röda) konflikterna. I de allvarligare konflikterna krävs snabba lösningar som leder till att barnens delaktighet minskar samt att fritidshemslärares barnperspektiv tar över. Barnets röst och tillika delaktighet kräver tid och just tid är något som det finns brist på i fritidshemmet och i synnerhet i de allvarligare konflikterna.

Sammanfattning Pedagoger ska arbeta utifrån barns inflytande i förskolan. För att barn ska kunna växa och bli demokratiska medborgare behöver de få sin röst hörd. Detta understryks i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), Skollagen (2010) och Barnkonventionen (2009). Pedagogernas arbete innefattar ett stort ansvar med att se till att barn får sitt inflytande tillgodosett oavsett hinder eller prövningar. Syftet med denna studien är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till barns inflytande i verksamheten och vilka tankar de har kring metoder som används för att ge barnen inflytande i åldrarna 3-5 år. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex förskollärare i olika åldrar och med olika erfarenheter. Detta görs för att få en övergripande verklighetsbild kring hur barns inflytande genomsyrar verksamheten. Det skedde ett bortfall då en av deltagarna var sjuk vid intervjutillfället, studien omfattar därför fem deltagande förskollärare. Vi har använt oss av semistrukturella muntliga intervjuer där vi som studenter har skrivit ner respondenternas svar löpande under intervjuns gång. Efter att vi fått ta del av svaren och bearbetat dem så analyserades svaren. Barndomssociologin är en teori som innefattar att barn ska anses som självklara och viktiga medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Teorin understryker de rättigheter barnen har till eget inflytande, att självständigt kunna påverka de omständigheter som rör barnet och samhället runt dem. Denna teori har valts till studiens teoretiska ingång tillsammans med Vygotskijs sociokulturella teori som handlar om att barn lär sig i samspel med andra. I resultatet synliggörs det att förskollärarens förhållningssätt är en av de mest betydelsefulla faktorerna för barns möjlighet till inflytande i förskolan. Det krävs lyhörda och engagerade pedagoger som använder sig av barnens tankar och idéer i undervisningen, detta görs med ett brett barnperspektiv som möjliggör barnens rättigheter i att få sin röst hörd. Pedagogerna ska se det kompetenta barnet och utmana barnet till att ta självständiga beslut. Det framkommer i studien att andra faktorer som arbetsmiljö, ekonomi/budget och personaltäthet påverkar barns inflytande. Förskollärarna lyfter vikten i att barn ska ges förståelse för hur deras inflytande genomsyrar verksamheten. Det görs genom att pedagogerna visar barnen deras dokumentation och för dialoger genom att reflektera kring vad de lärt sig. Deltagarna diskuterar kring de metoder som används för att implementera barns inflytande i verksamheten. Att samtala och lyssna till barnen för att kunna verkställa barnens önskemål är det som framgår som den mest betydande metoden. Att dokumentera och reflektera över sitt arbete för att synliggöra metoder som fungerar och områden som behöver förbättras ses som ett sätt att utveckla metoder för barns inflytande i verksamheten. Pedagogerna påpekar även vikten av att regelbundet se över miljön och materialet på förskolan, att det är en metod som krävs för att möjliggöra barns inflytande, finns inte material och miljön tillgänglig försvinner möjligheten att verkställa barnens tankar och ideér.

Syftet med studien är att få barns perspektiv på reglerna och inflytande i förskolan. Med utgångspunkt från en tidigare observation under ett mellanmål, där barnen på olika sätt förhöll sig till reglerna som finns under ett mellanmål. Den observationen, som ligger som grund till föreliggande studie, var att tolka barns förhållningssätt, så som en vidare studie på den observationen, så är det barns perspektiv som ligger i fokus. Föreliggande studie är genomförd med en kvalitativ metod där barns perspektiv har samlats in med hjälp av en deltagande observation och två gruppintervjuer, en grupp med tre barn och en grupp med två barn. Gruppintervjuerna var semistrukturerade, där frågeställningarna var, hur de ser på inflytande, relationerna och reglerna som finns i en förskola. Empirin har samlats in med hjälp av inspelning under intervjuerna som sedan transkriberats. Empirin har sedan reducerats med en försiktighet så att det är relevant för studien. I analysen så har det de delat med sig av kopplats till ett barndomssociologiskt perspektiv där makten, relationerna och inflytandet har varit i fokus, då ur ett barns perspektiv. Där framkom det att barn både följer, vill ändra, visar motstånd och är nöjda med de regler som finns i förskolan. Vidare så diskuteras empirin med utgångspunkt från den tidigare forskningen då mest i ett fokus på reglerna utifrån ett fostransperspektiv, men också barnsyn och metoderna diskuteras.