The purpose of this study is to investigate young children’s possibility to participation and influence in preschool settings. The specific questions were:  If and how do preschool teachers work with young children's influence and participation? In what way is the preschool teachers approach closely related to young children's opportunity to influence and participate? The results show that preschool teachers do work with young children’s influence and participation by keeping them involved in the preschool settings and considering their interest when planning the activities. The teachers also interpret the children’s ability to express their wishes and needs through nonvocal communication such as gestures and body language. The teacher's approach was shown as closely connected to the children opportunity to influence and participate in consideration to how close the teacher was to the child’s perspective and how they viewed the child. In summary this study concludes that the children’s ability to exert influence and participation will increase by endeavouring to come close to the child’s perspective and balancing the routines of the preschool settings as well as taking the child’s individuality into consideration.

The aim of this study is to examine how substance abuse and mental illnesses are portrayed in children’s literature from a child’s perspective. To achieve the aim, text analyses were performed on four selected works of children’s literature. The question asked is: in what way can the selected books function to support pupils in problematic family circumstances? The scientific approach of the study is hermeneutic. Hermeneutics means the theory of interpretation and concerns the creation of meaning and understanding through interpretations of texts. The analyses proceed from a hermeneutic model. The model shows how different components go together in the interpretation of a text. In the analyses the children’s literature is set in relation to the background chapter, which shows what the reality is like. The discussion considers the analyses in greater depth with the aid of the theory in order to investigate how readers with similar experiences can perceive and be affected by literature. We chose to design the study in this way because it reflects the hermeneutics. The results of the study show that the selected literature can affect the reader. The theory shows that people have a tendency to recognize themselves in literature and see their own problems at a distance, which helps the reader in real life. Through the literature the reader’s conceptual world can be expanded by new insights into their surroundings. The conclusions drawn in the study are that it is important to work with the Convention on the Rights of the Child in school, to explain to children that adults are not always in good health, and that children have a right to be children.

Science has shown that siblings to children with a disability are affected by the family situation. The siblings often let their own needs and requests come secondary to their family members. This study illustrates how different professionals, who keep in contact with families with a disabled child, works with its siblings. The purpose with this study was to see how professionals, working as administrators, counselors at the habilitation and kin supporters in the region of Kalmar, include siblings while working with the families. Representatives from the professionals have been interviewed with a semi structured interview manual. The result showed that professionals have various opinions how siblings are affected by the family situation. Mutually, none of the professionals meet the siblings to listen to their view, instead they listen to the parents for information. The children´s convention is therefore not lived up to by the organizations. Our result shows an absence of a child´s perspective in the professionals work with siblings to children with a disability.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur eleverna på ett fritidshem uppfattar sina egna möjligheter till delaktighet och inflytande på fritidshemmet. Med en fenomenografisk forskningsansats har empirin samlats in och bearbetats för att visa på elevernas olika uppfattningar om deras delaktighet och inflytande. Materialet har sedan analyserats med hjälp av barndomssociologin som teoretisk utgångspunkt samt begreppen being, becomings och barns perspektiv. Resultaten visar att en större del av eleverna på fritidshemmet anser att de har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, när det gäller styrda och fria aktiviteter. Dock är elevernas uppfattningar om hur detta går till varierande och flera elever önskar sig samtidigt större möjligheter till delaktighet och inflytande. Resultaten visar även att eleverna tänker olika kring vilka sammanhang de helst skulle vilja vara med och bestämma i. / The purpose of this study is to explore how pupils at one leisure time centre (LTC) perceive their opportunities of participation and influence. With Phenomenography as a research approach the empirical data has been obtained and processed to indicate the pupil’s different perceptions of their participation and influence. The theoretical framework for the analysis is a combination of childhood sociology, being, becomings and child’s perspectives. Results show that a majority of the pupils feel that they are given opportunities to participate and influence the activities at the LTC. There is however a variation of the pupils perceptions of how this is made and several pupils wish that they were given more opportunities to participate and influence. Results also show that the pupils have different ideas of what context they would rather see themselves being able to influence the LTC.

Huvudsyftet med denna studie är att belysa komplexiteten i familjerättens utredningar gällande umgänge i relation till handlingsutrymme, barnperspektiv samt ett barns perspektiv. Tolv familjerättssekreterare i nio olika kommuner har intervjuats enligt en semistrukturerad intervjudesign. Insamlad data har sedan analyserats för att belysa de aspekter som skildrar familjerättssekreterarnas upplevelse kring hur deras utredningar utförs. Resultatet påvisar att informanternas arbete gällande den materiella utredningen har stora likheter med varandra, men att tillvägagångssättet under utredningarna skiljer sig åt mellan dem, både när det kommer till tidsåtgång, antal barnsamtal samt nyttjandet av manualer eller metoder. Studien påvisar även att familjerättssekreterarna upplever sig ha en hög grad av handlingsutrymme som de värnar om, då detta utgör möjligheten till att göra bedömningar utifrån det enskilda barnets bästa i dennes unika situation. / The main purpose of this study is to shed light on the complexity of family court investigations regarding visitation rights in relation to scope of action, child perspective and a child’s perspective. Twelve family court secretaries at nine different municipalities have been interviewed according to a semi-structured interview design. Collected data has then been analyzed to shed light on the aspects that the family court secretaries experience regarding how their investigations are conducted. The result shows that the work of the informants regarding the material investigations has great similarities, but that the procedure during the investigations differs between them, both when it comes to time spent on the investigations, the number of discourse with the child and the use of manuals or methods. The study also shows that the family court secretaries experience that they have a high level of scope of action which they cherish, as this forms the opportunity to make assessments based on the individual child's best interests in its unique situation.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring att beakta barns intresse i sin undervisningsplanering. I studien undersöks vilka fördelar och utmaningar förskollärarna har funnit avseende att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen. Studien bygger på intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. I analysen används begreppen - den efterföljande guidningen och den lockande modifieringen samt barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet indikerar att det finns fördelar som motiverar att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen i förskolan. Slutsatser som dras gällande fördelar med att beakta barnens intresse i undervisningsplanering är; att barnen får utrymme att utforska sitt intresse vidare, de får utrymme att lyfta sina tankar och undervisningen blir lustfylld för barnen. Att beakta barnens intresse har även fördelar som möjliggör en progression i barnens färdighets- och kunskapsutveckling. En slutsats är att det är en utmaning att beakta alla barns intresse och att barnens intresse prioriteras ned när det finns krav som kommer ovanifrån eller utifrån. När det bedöms att ett barn har ett ökat utvecklingsbehov finns det en tendens att barnets intresse prioriteras ned. En slutsats är att det finns en risk att förskollärarna bortser från de fördelar som finns med att beakta barnens intresse i undervisningsplaneringen. Det finns olika tillvägagångssätt som förskollärarna använder när de planerar sin undervisning för att sträva efter att beakta barnens intressen.

In this essay, we have investigated the concept of the “competent child”. Our dilemma is grounded in the fact that we adults have different opinions regarding what a “competent child” is. By this we, Audrey and Nada, mean that the term “competens” means different things depending on the context in which it occurs. Using Montessori pedagogy and Reggio Emilia educational philosophy, we have analyzed how adults view children's “skills”. We have investigated how the concept of the “competent child” can be explained by the concepts of influence and participation. By using two different stories we have highlighted the dilemma we have experienced regarding what a “competent child” is. Throughout our investigation of these stories we have used two different perspectives regarding how adults view children. The first story is about Frank, and raises the issue of how teachers' approach to preschool children can differ. The second story about Erik, looks at how a parent’s stress can negatively affect an everyday situation and result in a conflict with their child. These different approaches and opinions on children's skills can cause conflicts between adults. When such conflicts arise, they become problematic for us educators. With this essay, our goal is to understand why these conflicts occur and the reasons for our different views on what a “competent child” is. We have used the following questions as the starting point for our investigation: What is meant by the term "The competent child"? What is a competent child in practice? How is a child's development and self-image affected by their teachers and parents views of their skills? Our goal is to explore various aspects of how our adult world affects children and the possible consequences our actions can have on them. In this essay we have used the method of writing and reflection over two stories which are taken from our practical experience within preschool and working with children. We have reflected over the dilemma in our stories and pondered over which skills or knowledge are seen as crucial in today's society for children to possess, if they are to be seen as competent. / I denna essä har vi undersökt innebörden av begreppet ”det kompetenta barnet”. Vårt dilemma var att vi vuxna har flera olika synsätt på hur ett ”kompetent barn” är. Med detta menar vi, Audrey och Nada, att begreppet betyder olika saker beroende på i vilket sammanhang det uppträder. Med hjälp av Montessoripedagogik och Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi analyserat vuxnas synsätt på barns ”kompetens”. Vi har också undersökt hur begreppet ”det kompetenta barnet” kan förklaras genom begreppen inflytande och delaktighet. Vi har gestaltat två olika berättelser som belyser de dilemman vi har upplevt omkring hur begreppet ”det kompetent barn” används. Vi har introducerat två olika perspektiv på barnen utifrån vuxnas synsätt. Den första berättelsen om Frank, lyfter pedagogernas synsätt på förskolebarn. Den andra berättelsen om Erik lyfter en förälders synsätt på sitt barn. Det finns flera olika synsätt på barns ”kompetens” som kan orsaka motsättningar mellan vuxna i samhället. När sådana motsättningar uppstår blir det problematiskt för oss pedagoger. Med denna essä försöker vi förstå varför dessa motsättningar uppstår och vilka olika synsätt på det kompetenta barnet som finns. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär begreppet ”Det kompetenta barnet”? Vad innebär ”det kompetenta barnet” i praktiken? Hur påverkas barnens utveckling och självbild av pedagogernas och föräldrarnas syn på kompetens? Vårt mål är att undersöka olika aspekter av hur vår vuxna värld påverkar barnen och de möjliga konsekvenser vårt handlande kan ha. I vår C-uppsats använde vi skrivande och reflektion som metod med utgångspunkt i våra två egna berättelser för att genomföra undersökningen. Vi reflekterade kring vårt dilemma för att kunna fundera över vilken typ av kompetens som har en avgörande betydelse i dagens samhälle om de kunskaper barn besitter för att ses som kompetenta.

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur svenska förskolebarn i åldrarna fyra och fem år interagerar med och uppfattar de olika artefakterna på sin utegård. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns på förskolans utegård. Vi har valt att inrikta oss på om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrån given funktion eller skapad funktion samt hur de ser på artefakter med hänsyn till estetiska omdömen. Vi har använt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vår studie har barn fotograferat utegården. Tio barn intervjuades om utegården där barnens fotografier användes för att samtala om och barnen fick sedan guida oss runt på utegården. I resultatet visade det sig att när barnen samtalade om bilderna kom de fram till många olika användningsområden och åsikter kring artefakterna. Under guidningar fick vi se hur fyra barn interagerade med artefakterna och vi fick även en omfattande bild av utegården. Det visade sig att barnen använde sand ihop med artefakterna, vilket kan bero på att sand är lättillgängligt och enkelt att förflytta. Det visade sig även att barn tänker på sin säkerhet eftersom barnen visade en oro att ramla ner från artefakter som var högt placerade. Vår slutsats är att utegården erbjuder enskildhet och lek tillsammans med andra samt att barnen använder givna och skapade funktioner tillsammans med artefakterna. Studiens resultat visar att artefakterna skapar en trivsam utegård, vilket visar sig när barnen gärna samtalar om och visar de olika artefakterna. / The study's purpose is to create a better understanding of how Swedish preschool children aged four to five years interact with and perceive the various artifacts on their patio. With artifacts means the physical tools that are on the preschool’s patio. We have chosen to focus on if the children play alone or with others, if they play by the given function or created function, and how they see the artifacts considering aesthetic judgments. We have used the method of the Mosaic approach that emphasizes the child's perspective. In our study have the children photographed the patio. Ten children were interviewed about the patio where the children's photographs were used to discuss. Four children guided us around the patio. The results showed that when the children talked about the pictures they came up with many different uses and opinions about the artifacts. During guided tours, we saw how four children interacted with the artifacts and we even got a comprehensive image of the patio. It turned out that the children used the sand together with the artifacts, which may be due to the sand is easily accessible and easy to move. It was also found that children think about their safety because the children showed a concern of falling from the artifacts that were highly placed. Our conclusion is that the patio offers privacy and play together with other children, and to use the given and created functions together with the artifacts. The results of the study show that the artifacts create a pleasant patio, which appears when the children gladly talk about and show the different artifacts.

The purpose of this law-sociological study was to, on the basis of the District Court's decree to single custody, analyze the District Court’s comprehensive ideas and fall-oriented interpretations of the concept of the best interest of the child and the way they are constructed in connection with the District Court's application of the new law regulation of 6kap. 5§ FB regarding collaboration between parents. Our empirical data consisted of ten decrees to single custody. The decrees were examined and analyzed on the basis of social constructionism as a theory and the idea-analysis as the study's method. Legal sources such as law and its legislative history and the law inSwedenandScandinaviain general, with both domestic and international previous research, gave us initial knowledge in the area which gradually grew during the study. Results show that sweeping presumptions for single custody, with vague connections between single child's best interest and decisions about single custody based on the parents' lack of cooperation, can be glimpsed in several of the judges' texts. The District Court’s ideas/interpretations of the concept of the best interest of the child reach for the most part in the decrees where an individual assessment has been made.