Syftet med studien är att undersöka hur elever upplever att de får utöva delaktighet och inflytande över undervisningen på fritidshemmet och i vilka sammanhang och former detta sker. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver elever sina upplevelser av delaktighet och inflytande i undervisningens utformning på fritidshemmet? När upplever elever att de får inflytande och delaktighet över undervisningen i fritidshemmet? Studien grundar sig i barndomssociologin och är elevfokuserad med semistrukturerade intervjuer i grupp med fritidselever från årskurs två. Resultatet visar att eleverna upplevde delaktighet och inflytande på fritids. Främst i den fria leken men med begränsningar då eleverna bar på ansvaret att göra sig delaktiga och ta initiativ för inflytande. En förbättringspotential uppmärksammades i elevernas önskan om att delaktighet och inflytande i större utsträckning skulle ske i en regelbunden ömsesidig dialog mellan eleverna och fritidshemslärarna. Där de tillsammans har möjlighet att diskutera fritidshemmets utformning, undervisning och material.

No description available.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring barns ochpedagogers tankar om och uppfattning av lek och lärande, vilken betydelse pedagogernahar i leken samt hur pedagogerna uppfattar sig själva som lekande vuxna. Vi anser attförskollärarnas arbetsuppgifter blivit mer krävande och detta kan medföra att det blirmindre tid över till barngrupperna. Syftet med studien växte fram genom att vi uppleverdetta som ett problem i verksamheten då det begränsar pedagogernas delaktighet ibarnens lek och andra aktiviteter.Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte ochbesvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling avempirin. Tio barn och åtta pedagoger från en kommunal förskola intervjuades.Resultat och slutsatser visar att pedagogerna anser att lek och lärande hänger ihop ochatt leken har stor betydelse samt en viktig roll i verksamheten och för barnens lärande.Både pedagoger och barn framförde vikten av samspel i leken. Pedagogerna menar attbarn lär sig väldigt mycket av varandra i leken och att pedagogerna kan stödja dettalärande när även de är delaktiga i leken, de menar att lek tillsammans med barn och/ellervuxna gynnar barns lärande och utveckling. Resultat visade att samtliga pedagogeransåg sig vara lekande vuxna och de flesta barn var eniga om att det var roligt närpedagogerna var med och lekte men att de önskar att de var med mer i leken. Slutsats vikan dra är att det råder skild åsikt mellan pedagoger och barn gällande hur mycketpedagogerna är med i leken och att det gäller att hitta en balansgång där man sompedagog är en lekande vuxen som är med i leken för att stödja den utan att störa den.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers samarbete i affektsituationer samt hur de ser på detta samarbete, affektsituationer och sin uppgift i dessa och vad som krävs för att denna uppgift ska kunna genomföras. Studien är en kvalitativ sådan och för att besvara dess frågeställningar har fyra pedagoger intervjuats. Intervjuerna har genomförts på två skolor i en kommun i Stockholm varpå de sedan transkriberats och analyserats systematiskt. Resultaten visar att pedagogernas samarbete kring affektsituationer strävar mot en lösning för barnets bästa. Barns behov och barns perspektiv är i pedagogernas samarbete en viktig del för att finna en lösning på affektsituationer. För att nå detta mål delas ansvaret på ett sådant vis att pedagoger som inte är direkt involverade i situationen bidrar i andra aspekter av arbetet som att ta hand om övriga barn. Detta för att skapa förutsättningar för eleven i affekt samt för kollegor för att situationen ska lösas på ett bra vis. / The purpose of this study is to highlight pedagogues cooperation regarding affective situations and how they view this cooperation, affective situations as such, their task in them and what is required for this task to be carried out. The study is a qualitative study and to answer its questions four pedagogeus have been interviewed. The interviews were conducted at two schools in a municipality in Stockholm, after which they were transcribed and analyzed systematically. The results show that pedagogues cooperation regarding affective situations strives towards a solution that is best for the child. Children's needs and child perspective are in the pedagogues cooperation an important part of finding a solution to affective situations. To reach this goal the responsibility is divided in such a way that pedagogues who are not directly involved in the situation contributes to other aspects, such as taking care of other children. This is to create desired conditions for children in an affective state, and for colleagues, so that the situation may be resolved in a good way.

Vet barnen varför de är på fritidshemmet, vilka mål verksamheten har och aktiviteternas syfte?Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn talar om förmedlingen av målen med verksamheten i fritidshemmet. För att ta reda på detta undersöktes dessa frågor: Vad säger barnen att de gör på fritidshemmet? Vilket lärande syns i barnens berättelser om fritidshemsverksamheten? Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv med en kvalitativ forskningsansats. Tre kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i studien i form av observation, enskilda intervjuer och fokusgruppssamtal. I studien deltog barn från två fritidshem i två olika kommuner. Barnens berättelser skiljde sig åt avseende deras beskrivningar av aktiviteter och lärande. På det första fritidshemmet beskrev barnen en fri och självständig vardag, där de flesta aktiviteter var skapta av dem själva. Lärandet som de ansåg sig få genom att vara på fritidshemmet betonade ett socialt lärande och relationsskapande. På det andra fritidshemmet syntes fritidslärarnas planerade aktiviteter betydligt mer i barnens berättelser om vad de gjorde på fritidshemmet samt vilket lärande de ansåg sig få genom att vara där och även här syntes det sociala lärandet tydligt. Samtliga barnen i studien beskriver, besynnerligt nog, att de inte vet om att fritidshemsverksamheten har några mål. Det är bara ett ställe där de kan vänta innan de får komma hem, och i bästa fall ett ställe att ha roligt på.

The intention of this study is to examine the rooms affordance of opportunity to play and the material used in the game, seen from a child's perspective. I used literature, previous research, photographs and qualitative interviews to get the right results. The choice of pre-school and department were made on the basis of acquaintance with both pre-school, department, children and staff in order to obtain as open discussion as possible with the children. The results show that the different rooms of preschool children offered a limited opportunity offer to play indoors and that you could not play in all the rooms, seen from a child's perspective. The material's offer had great significance for what the children played and which room they felt was the most fun to play in. The place that attracted most of the children to play was the room as the children called for the playroom. Something that I discussed in the study is how to provide children with a better chance offer to play for the children involved in the design of the indoor environment at preschool. / Syftet med undersökning var att undersöka förskolerummens möjlighetserbjudande till lek och vilket material som används i leken, sett ur barns perspektiv. Jag använde mig av litteratur, tidigare forskning, fotografier och kvalitativa intervjuer för att få fram mitt resultat. Valet av förskola och avdelning gjordes utifrån bekantskap med både förskola, avdelning, barn och personal för att kunna få fram så öppna samtal som möjligt med barnen. Resultatet visar att de olika rummen på förskolan erbjöd barnen ett begränsat möjlighetserbjudande till lek inomhus och att man inte fick leka i alla rummen, sett ur barnens perspektiv. Materialets erbjudande och tillgänglighet hade stor betydelse för vad barnen lekte och vilket rum de ansåg var roligast att leka i. Det rum som lockade de flesta barnen till lek var rummet som barnen kallade för lekrummet. Något som jag diskuterar i undersökningen är hur man skulle kunna erbjuda barnen ett bättre möjlighetserbjudande till lek om barnen involverades mer i utformningen av inomhusmiljön på förskolan.

Vårt intresse för utemiljön uppstod då vi såg, genom erfarenheter av arbete på förskolor, att många förskolegårdar inte alltid tilltalade barnen. Några gårdar såg inte inspirerande ut och barnen visste inte vet vad de skulle göra. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur barn utforskar sin förskolegård och vad som styr deras val av hur de placerar sig själva på gården när de leker. Utifrån en etnografisk, induktiv studie, vill vi lyfta fram vad barnen berättar om sin förskolegård. Vi har utgått från barndomsgeografi vilken ses inom forskningen som en del av barndomssociologin. Barndomen ses här som socialt konstruerad och frågor uppkommer om vilka platser som betraktas som bra för barn. Vi har sett utifrån våra samtalspromenader och observationer att barnen använder sig av olika rörelsestrategier såsom att klättra i träden, åka rutschkana och gunga samt att de använder sig av fysiska aktiviteter som till exempel att bygga kojor, samla naturmaterial och hoppar i lövhögar men att de även styrs av sin nyfikenhet och plötsligt kan stanna till för att titta på insekter etc. när de utforskar områden på gården. Resultaten av vår studie visar att rörelse är något som barnen ofta berättar om att de ägnar sig åt på sin förskolegård. / Our interest in the outdoor environment started when we discovered, through the experience of working in preschool, that many preschool centers are not always appealing to the children. Several outdoor environments is not inspiring for the children leading to that they feel lost and don’t know what to do. The purpose of the study is to give a better insight and understanding in how children explore their preschool yard and what determines their choices in how they position themselves in the preschool yard when they are playing. We wanted to highlight childrens experiences regarding their preschool yard based on an ethnographic and inductive study, that is, to analyze and draw conclusions from collected material. We have started from childhood geography which is seen in research as part of the childhood sociology. Childhood is here seen as socially constructed and questions arises about the places that are considered good for children. We have seen from our conversations walks and observations that children use different operating strategies, such as climbing trees, ride the slide and swing, and that the use of physical activities such as building huts, collect natural materials and jumping in leaf piles, but that they also is guided by their curiosity and suddenly can stop to have a look at insects, etc. as they explore areas of the preschool yard. The results of our study show the importance of movement, this is something that children often prioritize in their telling about their preschool yard.

I denna studie har vi undersökt hur barns inflytande kommer till uttryck med fokus på verksamhetens dagliga rutiner. Syftet med undersökningen har varit att synliggöra i vilken grad barnen kan vara med och påverka innehållet i förskolan och de rutiner som finns och hur förskollärare arbetar med barns inflytande. För att undersöka detta har vi intervjuat åtta förskollärare på två olika förskolor i Mellansverige. Varje intervju har skett individuellt och respondenterna har ej fått ta del av frågorna innan intervjutillfället. Båda studenterna medverkade vid varje intervju. Alla förskollärare i denna studie definierade barns inflytande på samma sätt. För dem handlade inflytande inte om att få bestämma utan det handlade om att få en chans att påverka, att få göra sin röst hörd. Resultatet i denna studie visar att förskollärarna upplevde att rutiner kunde vara till hinder för barns inflytande i verksamheten. Något som också påverkade barns möjligheter till inflytande kunde vara yttre faktorer som förskollärarna själva inte kunde styra över som till exempel personaltäthet, eller att de var beroende av andra yrkesgrupper så som kökspersonal eller liknande.

Övergången från förskolan till förskoleklassen är en stor förändring för barnen. Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar från förskolan till förskoleklassen organiseras av lärare och hur barnens upplevelser av dessa ser ut. Via intervjuer med lärare har vi samlat in data på hur organisationen för övergångarna ser ut på två olika skolor och i gruppintervjuer med barnen har vi samtalat om deras upplevelser av övergången. I resultatet lyfter vi hur lärarnas inre process för övergången ser ut och vilka yttre villkor de har haft att förhålla sig till. Vi lyfter även utifrån barnens svar hur lärarnas organisation i form av den inre processen har tagit sig uttryck samt om vi kan se några yttre faktorer som inte är påverkbara för varken lärarna eller barnen. Inre processer, yttre villkor och yttre faktorer är tre analysbegrepp vi har utformat i enlighet med ramfaktorteorin.

Vårt syfte med denna studie var att studera förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i relation till barngruppsstorlekar i förskolans verksamhet. Vi genomförde en kvalitativ studie då vi intervjuade tio förskollärare för att ta del av deras uppfattningar om hur det fungerar i deras verksamheter. Vi såg tidigt under studiens gång att förskollärarna såg delaktighet och inflytande som två likvärdiga begrepp. De menar att utan delaktighet kan man inte få inflytande och utan inflytande kan man inte få delaktighet. Studiens resultat visade på att barns möjlighet att delta under demokratiska former i verksamheten påverkas i stora barngrupper, samt att förskollärarnas arbetssätt och förhållningssätt är av stor betydelse. Ett exempel på detta är att barns perspektiv kommer i skymundan då pedagogerna inte hinner med samtal och kommunikation med barnen. Likaså framkom det att värdegrundsarbetet i förskolan är en viktig aspekt för att barn ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande, då ett fungerande värdegrundsarbete leder till en bra pedagogisk verksamhet. Något som respondenterna ansåg var svårt i de stora barngrupperna. / Our purpose of this study was to study preschool teachers' perceptions of children's participation and influence in relation to group sizes in preschool. We conducted a qualitative study where we interviewed ten preschool teachers to find their views on group sizes in their schools. We saw early in the study that the preschool teachers saw participation and influence as two equivalent concepts. They argue that without the participation one cannot have influence and without influence one cannot get participation. Study results showed that children's opportunity to participate democratically in preschool was affected in large groups, as well as preschool teachers working methods and approach is of great importance. An example of this is that the children’s sense of perspective is not fully fulfilled when the teachers don’t have time for conversation and communication. Likewise, it emerged that values in the preschool is an important aspect for children to be given the opportunity to participate and influence, since good values leads to good educational activities. The teachers felt that there were difficult to sustain good values in large groups of children.