Digital teknik i förhållande till förskolan är ett forskningsområde som det idag finns begränsad forskning inom, ännu mindre utifrån barnens perspektiv. Syftet med studien är därför att undersöka hur barn ser på sin delaktighet i användning av och tillgång till lärplattor i förskolan. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Hur beskriver och förhåller sig barn till användningen av lärplattan?, Vilka regler och maktrelationer styr användningen av tillgången till lärplattan? och Hur kan barns användning av och tillgång till lärplattan förstås ur ett delaktighetsperspektiv?. En kvalitativ forskningsmetod har använts där lärplattesamtal och en gruppintervju genomförts. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen av empirin är Corsaros teori om tolkande reproduktion, Foucaults maktteori och Hats delaktighetsstege, där barns perspektiv varit centralt i analysen. Utifrån frågeställningarna visar resultaten att barnens användning av och tillgång till lärplattor i förskolan är påverkat av många faktorer. Studiens resultat visar att det ofta skapas ett samspel i användningen av lärplattan där barnen genom tolkande reproduktion uppvisar förmågor, samt olika sätt att uttrycka vad lärplattan används till och bör kallas. Vidare visar studiens resultat att användningen av och tillgången till lärplattan är påverkat av olika maktrelationer som skapas och av de rådande reglerna som barnen uttrycker existerar. Dessa faktorer påverkar i sin tur vilken delaktighet som blir möjlig, där barnen uttrycker olika grader av delaktighet beroende på vilket sammanhang de är en del av.

Vårt mål med denna undersökning och vårt arbete är att analysera på vilka sätt pedagoger tolkar att barn använder sig av sina erfarenheter från populärkultur i förskolans kontext samt hur pedagogerna förhåller sig och arbetar utifrån detta. Vi började studien utifrån en kvantitativ metod där vi delade tre enkäter som visade på att populärkultur tydligt genomsyras hos barnen i förskolan på varierande sätt. Vi valde att fortsätta genom fyra kvalitativa intervjuer med personal från tre olika förskolor, för att ta reda på ytterligare hur pedagoger tolkar att barn i förskolan använder sig av populärkultur och hur de väljer att förhålla sig till och arbeta med det. Vi har valt att använda oss av den sociokulturella teorin samt begreppen samspel, den proximala utvecklingszonen, lek, fantasi, populärkultur, barnperspektiv och barns perspektiv i vår analys av intervjuerna. Resultatet av studien visar utifrån pedagogers tolkningar på att barn influeras mycket av det som de tar del av genom populärkulturen av varierande slag utifrån pedagogers perspektiv. Barnen använder sedan dessa erfarenheter främst via sin lek men även i estetiska uttrycksformer som vid skapande, konstruerande samt genom skrift. Barnens intressen av olika tv-program samt tv-spel tas även tillvara på av pedagoger där vi kan se att de jobbar vidare med detta utifrån ett vuxenperspektiv. Däremot kan vi också konstatera att ett dilemma kring viss populärkultur pågår, om den är pedagogisk eller inte för arbetet i verksamheten. Betydelsen av att pedagoger tar tillvara på det som barn förmedlar, i detta fall främst sin lek, för att skapa förutsättningarna för lärande och utveckling på ett roligt samt inbjudande sätt är av stor vikt i vår framtida roll som förskollärare.

Syftet med studien är att bidra med kunskap ur barns perspektiv på samling i förskolan. Följande frågeställningar har legat till grund i utförd studie: Vad beskrivs som betydelsefullt av barn att få göra under samling? Vilka förväntningar inryms i barns beskrivningar av samling? Vilka beskrivningar av det egna deltagandet i samling görs av barn? Studien utgår från barndomssociologiskt perspektiv och använd analysmetod är kvalitativ analys med etnografisk ansats där datainsamling har skett i form av fokussamtal. Samtalen har genomförts med barn på förskolor med daglig samling och 16 barn uppdelade på tre fokusgrupper deltog. Resultatet visade att barn beskriver samling som viktig och knyter det till eget deltagande men även att samling innebär förväntningar på barns uppförande. Barn vet vad som förväntas av dem och vad de inte tillåts göra på samling. Samlingens innehåll beskrivs vara omtyckt men det framkommer att barnen vill ha viss förändring där  de får ha önskemål och ta beslut tillsammans med förskollärare.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av begreppet ”barnets bästa” och barnkonventionen. Studien synliggör hur förskollärares barnperspektiv påverkar deras uppfattningar av begreppet ”barnets bästa”. Frågeställningarna i denna studie innefattar hur förskollärare uppfattar begreppet ”barnets bästa” samt hur de uppfattar sig arbeta utifrån begreppet och barnkonventionen. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts där fem förskollärare deltagit. Utifrån förskollärarnas svar har ett resultat skrivits fram och tolkats utifrån det sociologiska perspektivet och utifrån barnperspektiv samt barns perspektiv. Resultatet visar på att barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa” är komplext och att förskollärarna menade att mer kompetens kring barnkonventionen önskades. De beskrev flera konkreta situationer och dilemman som kontinuerligt uppstår i deras förskoleverksamheter när ”barnets bästa” ska beaktas.

Föreliggande arbete presenterar hur barns välbefinnande kan relateras till hur förskolegårdens miljö är utformad. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskolegårdens utformning kan relateras till barns välbefinnande.Forskningsfrågorna som guidar den här studien är; vad uttrycker barn att de vill ha tillgång till på förskolegården för att de ska känna välbefinnande? och; vilka platser är viktiga för att barn ska känna välbefinnande på förskolegården? Med inspiration från teorin om livsvärlden avser studien att närma sig barns perspektiv av deras upplevda välbefinnande på förskolegården. Metoden som har används för att samlaempiri är observationer av barn i sin fria lek på förskolegården samt barnintervjuer, Empirin har sedan analyserats kvalitativt. Resultatet visar att barns välbefinnande går att relatera till hur en förskolegård är utformad. En förskolegård som är utformad med platser där barn kan gömma sig, röra sig fritt, återhämta sig och ha tillgång till löst material, kan relateras till ett positivt välbefinnande hos barn. Genom att ta hänsyn till barns preferenser på förskolegården kan deras behov förstås, och genom att förstå barns behov kan förskolegården utformas på ett sätt som kan tillgodose barns behov och därav kan deras välbefinnande öka. Kunskapen är angelägen för personal inom förskolan som vill utvidga sitt perspektiv av förskolegårdens utformning och hur den kan relateras till barns välbefinnande.

Syftet med studien är att synliggöra vad förskollärare beskriver som barnens inflytande över förskolans aktiviteter. Genom semistruktuerade intervjufrågor till fem förskollärare i södra Sverige genomförs en kvalitativ undersökning. Studien använder den didaktiska triangeln som ett teoretiskt perspektiv. Den didaktiska triangeln betonar sambandet mellan förskollärare, barn och innehåll. Även den didaktiska pyramiden används för att tolka miljö, styrdokument och arbetslagets påverkan. Hermeneutiken används för att tolka intervjuerna och genom växelvis fokusering på delar och helhet skapas en förståelse av fenomenet. Inflytande är ett brett ämne som ska genomsyra hela förskolans verksamhet. Läroplanen för förskolan visar tydligt på vikten av barns inflytande. Studien visar på liknande uppfattningar och arbetssätt hos de fem förskollärarna.  Slutsatsen är att förskollärarna är positiva till barns inflytande i förskolans verksamhet. Dock nämner informanterna praktiska hinder som personalbrist och tidsperioden för inskolning av barn.

Sammanfattning Enligt barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) som varit lag sedan januari 2020, ska alla barn behandlas lika i förskolan oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom eller funktionsnedsättning. Alla som arbetar på förskolor bör ha kunskap om och visa respekt för att alla människor skall behandlas lika oavsett kön, etnicitet, eller klass. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) beskriver att förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar respekt och solidaritet, även förmåga att leva sig in i andra människors situationer. Syftet med arbetet är att utveckla en barnbok med utgångspunkt i frågor som aktualiseras i dagens samhälle. Fokus är inriktat på att så många barn som möjligt ska känna igen sig själva eller någon annan i boken och på så sätt känna sig inkluderade i gruppen och i hur samhället ser ut idag. För att få en inblick i hur barnböcker används på förskolor och om de används i speciella syften så utformades en nätbaserad enkätundersökning som riktades till verksamma förskollärare. Enkäten utgick från tankar om hur litteratur kan vara ett stöd för att få barn att känna igen sig i vardagliga situationer. Resultatet blev en bok som utspelar sig på en förskola som beger sig ut på en utflykt. Det finns flera olika karaktärer i boken för att så många barn som möjligt ska känna igen sig. I boken benämns sex olika barn. Det benämns inte något kön i boken, alla namnen på barnen är könsneutrala. Boken skapar möjligheter att tillsammans med barnen diskutera handlingen kring olika kulturer och samtala och reflektera kring hur samhället ser ut. Med hjälp av boken ska barn kunna berätta hur deras egen familj ser ut och även höra andra barn berätta om sina familjer.

Studiens syfte är att närma sig förskolebarns perspektiv på förskolans fysiska inomhusmiljö. Detta genom att lyfta deras beskrivningar av meningserbjudanden, därmed vad som har betydelse och varför i förskolans fysiska inomhusmiljö. Vidare undersöks vilka teckensystem de använder för att uttrycka detta. Studien utgår från en socialsemiotisk ansats och visuell etnografi som metod, därmed används fotoeliciterade intervjuer samt fältanteckningar under studien. Detta för att möjliggöra för oss att ta del av meningserbjudanden via olika teckensystem. Studien utfördes med åtta barn i åldrarna 4–6 år på två förskolor i Halmstad kommun.  Studiens resultat synliggör flertal meningserbjudanden som tilltalar barnen mer eller mindre i förskolans fysiska inomhusmiljö. I resultaten framkommer även betydelsefulla meningserbjudanden kring möjligheten att kunna variera leken på flera sätt. Ett ytterligare resultat i studien var att barnen använde olika teckensystem i olika grad för att uttrycka meningserbjudanden. Vidare framträdde leken som ett ytterligare teckensystem barnen valde att använda sig av. De olika teckensystemen gav tillsammans ett mer nyansrikt resultat, därmed skapades större möjligheter i studien att närma sig barns perspektiv.

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan.

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika. Pedagogerna tog bort vissa böcker som barnen valde eftersom böckerna var enligt pedagogerna för små barn, medan barnen förklarade att böckerna är bra eftersom de är hållbara och har många bilder. Pedagogerna fokuserade på texten medan barnen fokuserade på bilderna.