Inledning Konflikter är en del av förskolans vardag. Det finns olika orsaker till att barns konflikter uppstår. Utifrån pedagogers perspektiv ses konflikter ofta som något negativt. Enligt många forskare är dock konflikter ett tillfälle för utveckling och lärande. För att konflikter ska bli ett lärandetillfälle måste de hanteras konstruktivt och alla barn som är delaktiga i konflikten ska respekteras och de ska få stöd från pedagogen. Genom att ta barnperspektiv på konflikter och konflikthantering får pedagoger bättre möjlighet att stödja barnen i deras konflikthantering samt förstå barnens uppfattningar, handlingar och känslor som ligger bakom konflikten. Syfte Syftet med studien är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Fokus i undersökningen ligger på barnens uppfattningar om konflikter och barnens konflikthantering samt pedagogens stöd i konfliktsituationer på förskolan. Metod I studien används kvalitativ metod och barnintervjuer som redskap. Intervjuerna genomfördes med sex barn i åldern 5 år på en förskola. Syftet med dessa metodval är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Under intervjuer används tre korta filmer som jag själv spelat in på en Ipad. Filmsekvenserna handlar om tre fiktiva konfliktsituationer mellan handdockor. Film ett – handlar om att Igelkott och Kanin vill ha samma leksaksbil. Film två – handlar om att Igelkott och Kanin är på disco och dansar tillsammans och att Nalle inte får vara med. Film 3 – handlar om att Kanin ritar på Igelkotts teckning. Efter varje filmsekvens ställer jag frågor till barnen. Resultat I resultatet framgår att barnen uppfattar konflikter negativt. Konflikter väcker olika känslor hos barnen. I konfliktsituationer upplever barnen positiva känslor såsom solidaritet och sympati. Barnen upplever även neutrala känslor. Men oftast uttrycker barnen negativa känslor i samband med konflikten. I resultatet framkommer att barnen försöker att hantera sina konflikter själva och använder sig av olika konflikthanteringsstrategier. Barnen förhandlar i sina konflikter, försöker att undvika konfrontationen, medlar eller söker stöd hos tredje part, i det här fallet hos pedagogen. Barnen ser positivt på pedagogens stöd i konflikthantering. Barnen upplever att de får hjälp från pedagogen i diverse konfliktsituationer och de förväntar sig att pedagogen lyssnar på dem och agerar.

Fritidshemmet är en social arena där människor möts och tar del av varandras tankar, känslor och erfarenheter, vilka bidrar till att olika typer av relationer skapas och upprätthålls. Studiens syfte var att söka kunskap om vad barn beskriver viktigt för att skapa och upprätthålla relationer med kamrater och pedagoger på fritidshem. I studien fokuseras följande forskningsfrågor; Hur beskriver barn trygghet? Vad beskriver barn är viktigt för att bygga och bibehålla trygga samt förtroendefulla relationer med fritidslärarna och andra barn? Hur arbetar fritidslärarna för att främja trygga och förtroendefulla relationer med barn och mellan barn på fritidshem? Teoretiska utgångspunkter i den här studien är sociokulturell teori och Vygotskijs tankar om lärande och utveckling. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsmetod genom en etnometodologisk ansats. Vid analysen skapades följande teman: Trygghet och att vara tillsammans, Vänskap och intressen, Att förhålla sig till regler och normer, En bra pedagog.   Resultatet visar att trygghet och att vara tillsammans innebär att ha någon nära, det kan vara en vän med ett gemensamt intresse eller en pedagog som finns till hands.

Pedagogisk dokumentation används dagligen i förskolan för att dokumentera barnen och verksamheten. Det synliggör kroppsspråk, gester och ljud vilket kräver ett etiskt medvetet förhållningssätt i användandet för att förebygga obekvämhet hos barnen samt respektera deras integritet. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod för att ta del av sju förskollärares uppfattningar om etiska aspekter vid användning av foto och video som medier i pedagogisk dokumentation i förskoleverksamhet. Kvalitativa data har bearbetats och analyserats främst utifrån de teoretiska perspektiven: barns perspektiv och barnperspektiv samt tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att en etisk diskussion i relation till pedagogisk dokumentation inte aktualiseras i arbetslaget förrän ett etiskt dilemma inträffar. Vidare visar studien att de äldre barnen får i större utsträckning frågan om de vill delta i dokumentationen medan de yngre barnen oftast förbises på grund av att de ofta saknar ett verbalt språk. En slutsats som dras är att etikdiskussionens frånvaro i förskolan kan få konsekvenser för hur barn uppfattar sin egen rätt till integritet och rätten till att säga nej till att dokumenteras.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka barns upplevelser av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) samt att försöka förstå vad TAKK kan tillföra verksamheten utifrån barnens perspektiv. Studiens frågeställningar upplyser hur barnens upplever användandet av kommunikationssättet TAKK samt vad TAKK kan tillföra verksamheten ur ett barns perspektiv. I nuläget är TAKK ett populärt verktyg i förskolans verksamhet, och allt fler väljer att använda sig av kommunikationssättet. Studiens teoretiska ramverk består av Vygotskijs sociokulturella teori samt Harts syn på delaktighet. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer utifrån metoden stimulated recall. Den grundar sig i ett försök närma sig barns perspektiv, i tolkningen av intervjusvaren. Resultatet visar att de flesta av barnens upplevelser kring TAKK, är att det är roligt. Fler än hälften av barnen tycker att tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är svårt. Samtliga barn i studien påstår att TAKK endast förekommer i lärarledda situationer på förskolan. Det framkommer även att de flesta av barnen inte vet grunden till varför TAKK förekommer i verksamheten.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om motoriska rörelser som barn utför på förskolegården samt barns åsikter om dessa platser. De frågeställningar vi utgår från är: Hur ser barn på förskolegårdens utformning? Vilka motoriska färdigheter tränar barn på förskolegården? Den teoretiska grund som ligger för vår studie är barns perspektiv, där vi lyfter fram barnens åsikter och tittar på vilka motoriska rörelser de utför. De teoretiska verktyg vi valt att använda förklarar vi innebörden av, för barns motoriska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ studie för att samla in empirin, där metoden består av intervju med rundvandring samt videoobservationer, med observationsschema för att få svar på våra frågor. Där tio treåringar har deltagit i intervjun och observerats. Resultatet visar på vad barnen tränar för motoriska färdigheter på förskolegården. En beskrivning av olika platser utifrån barnens perspektiv samt deras åsikter om förskolegården.

Förskolan ska enligt läroplanen, Lpfö18, vara en plats där alla barn ska kunna leka, lära och utvecklas enskilt och i grupp. Miljöerna i förskolan kan ses som ett pedagogiskt verktyg där alla barn ska kunna utvecklas och lära efter sina förutsättningar och behov. En viktig fråga är då hur pedagoger använder lärmiljön för att underlätta och stötta för de barn som exempelvis är i behov av extra stöd. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares och förskolebarns erfarenheter av och synsätt på tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Tillgängliga lärmiljöer ger möjlighet för att barnen ska kunna vara delaktiga i dessa. Om inte lärmiljöerna är tillgängliga för alla barn kommer möjligheten att vara delaktig i förskolans verksamhet vara liten. En kvalitativ metod användes vid datainsamlingen och bestod av samtalsintervjuer och fokusgruppintervjuer med förskollärare och barn. I studien kommer resultatet tolkas och förstås i relation till Lev Vygotskijs perspektiv inom den sociokulturella teorin. Resultatet har även tolkats mot tre specialpedagogiska perspektiv för att teoretiskt förstå respondenternas förhållningssätt kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöer är en viktig aspekt för barns utveckling och lärande. Ur barnens perspektiv är det betydelsefullt att det finns en variation av material och en fysisk miljö som gör det möjligt för barngruppen att vara uppdelad i olika rum. Interaktionen mellan alla parter i förskolan är även det en viktig aspekt för barnens synsätt på tillgängliga lärmiljöer. Förskollärarna beskriver att lärmiljöer tar sin form genom medvetna val från pedagogerna där alla barn ges möjlighet att delta utifrån sina behov. Delaktighet i praktiken kan, enligt förskollärarna, gestaltas på olika sätt och där bland annat pedagogers förhållningssätt, valstunder, barn som förebilder och medvetna gruppindelningar är verktyg för detta. Vår slutsats av studien är att både förskollärare och barn är eniga om att pedagogens roll och engagemang är direkt avgörande för vilka möjligheter till lärande och utveckling barnen erbjuds.

Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar om fenomenet förskolans gård med dess miljö och lekredskap, samt hur gården kan utvecklas. Frågorna som undersöktes var “hur uppfattar barn gården på sin förskola?” samt “hur uppfattar barn att gården på deras förskola kan utvecklas?”. Studiens metodologi är förankrad i barndomssociologin och en fenomenografisk forskningsansats, där fenomenografin används för att ta reda på barns uppfattningar. Data samlades in genom videoinspelningar av semistrukturerade intervjuer samt the Mosaic approach. Resultatet visar på att barn uppfattar gårdens utbud som otillräckligt, icke estetiskt tilltalande och i vissa aspekter som mångsidigt. Dessutom uppfattas gården kunna utvecklas genom försköning, fler utmaningar, samt höjd- och fartupplevelser. Metoden har varit användbar i att ta reda på barns perspektiv på sin gård på förskolan och resultatet visar att barn har uppfattningar de vill dela med sig av. Förhoppningen är att studie inspirerar förskolor att involvera barn i utformningen av utomhusmiljön för att stärka barns inflytande i förskolan.

Denna studie syftar till att synliggöra förskollärares förståelse av och arbete med pedagogisk dokumentation ur ett etiskt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare och en förskolechef. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien och som använts för att tolka och analysera resultatet är delvis begreppen barnperspektiv och barns perspektiv, men också de etiska principerna självbestämmandeprincipen, godhetsprincipen, minimering av lidande och rättviseprincipen (Orlenius, 2001). I vår bearbetning av den insamlade empirin har vi med hjälp av dessa principer kunnat identifiera olika etiska ställningstaganden. Resultatet av studien visar, genom fyra framarbetade teman, att etik upplevs som ett svårdefinierat begrepp och att barn ges ett ansvar att avböja deltagande inom dokumentation. Vidare visar resultatet att det finns en underliggande maktrelation inom dokumentation då det framförallt är vuxna som styr över den. Därutöver visar också resultatet att pedagogisk dokumentation bedrivs för ett syfte. Utifrån detta synliggörs att det krävs en större medvetenhet kring begreppet etik som i sin tur skulle möjliggöra för barns perspektiv att få en mer framträdande roll i pedagogisk dokumentation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares uppfattningar omlekens betydelse för barns utveckling och lärande och deras roll i att stödja barns lek iförskolan. Vår datainsamlingsmetod är baserad på en kvalitativ studie där intervjuermed tio förskollärare genomförts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är densociokulturella teorin. Studien visar att förskollärare är medvetna om att leken harstor betydelse för barns utveckling och lärande. Förskollärarna lyfter att de genom attnärvara vid barns lek, att stötta barnen vid behov och att skapa kreativa miljöer förlek kan bidra till barnens utveckling och lärande. Vidare visar studien att deintervjuade förskollärarna utgår från barnets perspektiv och barnets intresse när deska utveckla barns möjligheter för utvecklande och lärande lek i förskolan.

Uppsatsens syfte handlar om att studera barn och ungas närmiljö samt deras roll i Sveriges fysiska planering och hur barns perspektiv framhävs i planprocessen. De frågeställningar som ställs i uppsatsen är följande. Hur beaktas barn och ungas närmiljö i detaljplaneprocessen? Hur behandlas barn och ungas intressen i detaljplaneprocessen? Hur ser deltagandet och inflytandet ut i detaljplaneprocessen för barn och unga? Den empiri som uppsatsen lutar sig mot är en kvalitativ metod som bygger på en analys av planhandlingar från detaljplaner. Där detaljplaner kommer från kommuner i Uppsala län. Det som uppsatsen kommer fram till är att barns intresse lyfts fram angående en tillgång till grönområden för lek, aktivitet och rörelse samt barnens säkerhet och trygghet i att kunna röra sig på egen hand i sin närmiljö. De kommuner som jobbar aktivt med att barn och unga ska vara med i planprocessen lyfter tydligare och mer konkret barns perspektiv och inte endast barnperspektiv från vuxna med barns intresse i sikte.