Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.

Syftet med studien är att synliggöra vilka kategorier av taluppfattning som förekommer i resonemangsuppgifter från Skolverkets bedömningsunderlag i förskoleklass till årskurs 3 samt se till vilka förutsättningar resonemang ges. Genom teoretiskt analytiska ramverk sammanställs en komplex data av relevanta delar för studiens syfte och frågeställningar. Resultatet redovisas därefter i en tematisk analys och visar på hur viktig lärarens stöd är i en så pass lärarstyrd aktivitet som Skolverkets underlag. Det framkommer även att läraren behöver vara uppmärksam på elevens tillvägagångssätt med uppgiften, för att se till dess utgångspunkt och möjliga kunskapsutveckling. Avslutningsvis visar det att det finns potential i att se över möjliga områden i hur lärarens stöttning och uppgiftens formulering kan ge eleven en djupare kunskap och förståelse.

Dagligen bedömer människan sin omgivning utifrån sina fem sinnen. Då ett intryck ges från omgivningen sker en process, signaler skickas till hjärnan via nerver ifrån det sinne som stimulerats. På grund av den olika uppsättningen nervceller upplevs samma intryck skilt bland människor. I textilproduktion används visuell bedömning genom hela produktionsprocessen, från garn till färdig vara där tyget slutligen kontrolleras i sin helhet vid avsyningen. Avsyningsprocessen sker vid ett avsyningsbord där en operatör matar fram tyg på bordet. Frammatningen stoppas då fel upptäcks och de märks ut med hjälp av felkoder. Att avsyna och bedöma fel kan vara mycket svårt då uppfattningen om hur något ser ut är individuellt och således tolkas det som granskas olika. AB Ludvig Svensson har utformat uppdraget som går ut på att studera företagets bedömningsgrunder för tyg och utveckla dem för att kunna hantera svårbedömda fel. Företaget sorterar in svårbedömda fel i något de kallar en gråzon. Gråzon är oftast en benämning för ett svårdefinierat område.För att få en förståelse för var och hur fel uppstår i produktionen har observationer gjorts på företaget där hela textilprocessen studerats. Genom samtal med berörd personal och analyser av felvaror har bedömningsunderlag utvecklats. Bedömningsunderlaget går ut på att ge avsyningspersonalen så mycket information och kunskap som möjligt för en enklare bedömning. Studien har visat att gråzonen kan delas in i två delar, gråzon 1 och gråzon 2. Gråzon 1 behandlar tydliga fel där felkällan är okänd och gråzon 2 behandlar otydliga fel där den eventuella felkällan är känd. För att eliminera gråzon 1 ligger fokus på att ge avsyningspersonalen så mycket information om varan och dess processer som möjligt. Gråzon 2 kan minskas med hjälp av designbeskrivning om hur varan ska upplevas vid avsyningen. Beskrivningen placeras på ett textilt referensprov som avsynaren alltid använder vid syning av en vara.Daily man's surroundings are evaluated based on their five senses. When an impression is given from the surroundings a process starts, signals are sent to the brain via nerves from the stimulated sense. Due to the different set of neurons the same impression is experienced differently among people. In textile production visual evaluation is used throughout the entire production process, from yarn to finished product, in which the fabric finally is checked in its whole at the inspection. The inspection process occurs at an inspection table where an operator feeds the fabric on to the table. The feeding is stopped when defects are discovered which are marked by defect codes. To inspect and evaluate defects can be very difficult when the perception of how something looks is individual and therefore what is examined is interpreted differently.AB Ludvig Svensson has designed the mission that is to study the company's evaluation criteria’s for fabric and develop them to be able to deal with imponderable defects. The company sorts imponderable defects into what they call a gray zone. Gray zone is usually a term used to describe an elusive area.To gain an understanding of where and how defects occurs in the production observations have been made at the company where the whole textile process has been studied. Through conversations with concerned staff and analysis of products with defects, evaluation material has been developed. The evaluation material is meant to give the inspection staff as much information and knowledge as possible for an easier evaluation. The study has shown that the gray zone can be divided into two parts, gray zone 1 and gray zone 2. Gray zone 1 process clear defects where the defect source is unknown and gray zone 2 process unclear defects where the possible defect source is known. To eliminate gray zone 1, focus lays on providing the inspection staff with as much information about the product and its processes as possible. Gray zone 2 can be reduced with the help of a description from the designer of how the product should be experienced at the inspection. The description is placed on a fabric reference sample that the inspector always uses during the inspection process. / Program: Textilingenjörsutbildningen

<p>The purpose of this study was to examine the routines of performance related pay systems in two Swedish municipal upper secondary schools. A second purpose was to examine what data was included for evaluation of a co-worker’s performance and how a principal collects data. The purpose was also to examine a principal and teachers´ view of performance related pay systems and if it was possible to note an agreement. Principals have been interviewed and teachers have answered a questionnaire to fulfil the purposes of this study.</p><p>The study shows that the municipality had a good routine that included individual discussions with co-workers about their salary and had fixed municipal criteria. Data for evaluation were these fixed criteria together with unspoken criteria. Principals collected data verbally. It in-creases the risk of subjective evaluation, which increases insecurity and inefficiency of per-formance related pay systems. The teachers gave an insecure and divided image of perform-ance related pay systems. Increased dialogue and defined criteria for the teachers’ salary are needed to improve the image.</p>

The purpose of this study was to examine the routines of performance related pay systems in two Swedish municipal upper secondary schools. A second purpose was to examine what data was included for evaluation of a co-worker’s performance and how a principal collects data. The purpose was also to examine a principal and teachers´ view of performance related pay systems and if it was possible to note an agreement. Principals have been interviewed and teachers have answered a questionnaire to fulfil the purposes of this study. The study shows that the municipality had a good routine that included individual discussions with co-workers about their salary and had fixed municipal criteria. Data for evaluation were these fixed criteria together with unspoken criteria. Principals collected data verbally. It in-creases the risk of subjective evaluation, which increases insecurity and inefficiency of per-formance related pay systems. The teachers gave an insecure and divided image of perform-ance related pay systems. Increased dialogue and defined criteria for the teachers’ salary are needed to improve the image.