Problem: Vilka åtgärder använder sig små företag inom kontantbranschen av för att förhindra och upptäcka bedrägerier? Hur ser företagen och revisorerna på ansvaret för att upptäcka bedrägerier utförda av anställda och skiljer sig företagens förväntningar från revisorns skyldigheter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag arbetar för att förhindra och upptäcka bedrägerier. Syftet är även att studera om det finns ett förväntningsgap mellan företagsledningen och revisorerna gällande ansvaret att upptäcka interna bedrägerier utförda av personal.                                                                                             Metod: Denna rapport grundar sig på av en litteratur- och en empiristudie.  Empiristudien genomfördes med hjälp av totalt sju intervjuer, fyra med företag inom kontantbranschen samt tre revisorer. Även kompletteringsfrågor skickades till tre av respondenterna. Litteraturstudien består av böcker och artiklar som erhölls från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola samt Västerås stadsbibliotek.   Slutsats: Intern kontrollsystemen är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot bedrägeri. Samtliga företag i studien använder sig av någon form av kontroll för att upptäcka och förebygga bedrägerier utförda av anställda. Ofta används avstämningar av inköp, lager och försäljning samt rutiner för rättelser och returer, men den vanligaste kontrollen bland företagen utgjordes av företagsledarens aktiva roll i verksamheten. Företagsrespondenterna var överens om att det inte är revisorns skyldighet att upptäcka bedrägerier utförda av anställda, utan de ansåg att ansvaret att upptäcka dessa brott ligger på företaget. Denna studie visar att det inte finns ett förväntningsgap mellan företags- och revisorsrespondenterna angående ansvaret att upptäcka interna bedrägerier. / Research issue: What measures against fraud does small businesses in the cash  industry use to discover and prevent frauds? How do the businesses and the auditors look at the responsibility to discover frauds performed by employees and are there any differences between the businesses expectations and the auditors’ obligations? Purpose: The purpose with this thesis is to examine how small businesses are working to prevent and detect frauds. The purpose is also to examine if there is an expectation gap between managers and auditors regarding the responsibility to detect internal frauds preformed by employees. Method: One literature and one empirical study were made. The empirical data collection was carried out by means of seven interviews, four of them with companies within the cash industry and three of them with auditors. Complementary questions were sent to three of the respondents. The literature consists of books and articles. They were found in databases, the library at Mälardalen University and Västerås Municipal library.   Conclusion: Internal control systems are one of the most important preventive measures against fraud. The businesses in this study are using some kinds of controls to detect and prevent frauds performed by employees. Often tuning of purchase, storage and sales and routines for corrections and returns are used but the most common control among the businesses consisted of the managers’ active role in the operation. All the business respondents believe that it is not the auditors’ responsibility to detect fraud performed by employees but rather believed that the responsibility to detect these kinds of crimes lies with the company. This study shows that there is no existing expectation gap between the business respondents and the auditor respondents regarding the responsibility of detecting internal fraud.

Every big scam starts with a small invite. You are about to face the inconvenient accusation of you being responsible for your own loss. At least, this was the case for the seller of ”Macbook Pro 15” 2.4 intel-core, 4GB, glossy” in early December 2010. This thesis is breaking apart the comfort zone of being a victim, suggesting we want to be betrayed. Although the ”victim” has detected a risk, his wish to beleive that the affair is what it’s told to be, nourishes the betrayal that can proceed. Cooperation is the key word and a possible explanation to scam or betrayal – spun out of our natural urges fear, vanity and boredom. By rhetorically analysing a mail conversation, consisting of 21 mails sent between a scammer and his prey, the full scamming process can be reveiled. Investigating the nature of convincement and adaptation, it seems we put our trust in trust itself. On the other hand our greed makes us all possible scammers – a matter of the heart for 1920‘s essayist Walter Serner, who’s hand book for scammers appears relevant even to this day. Has the truth lost it’s charm? Who’s fooling who? Consider that there is no such thing as being fooled – only being a fool.

Myndigheter har en central roll i dagens samhälle och många av dem möter vi varje dag vilket gör deras arbete högst aktuellt. Deras ansvarsområden överlappar ibland varandra vilket kräver att de samverkar. Tack vare samverkan kan myndigheterna effektivisera sitt arbete och uppnå bättre resultat. Däremot fungerar deras samverkan inte alltid på ett effektivt sätt utan är något som måste utvecklas och skapas tillsammans. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse för samt bidra med kunskap kring interorganisatorisk samverkan vid återvinning av brottsutbyten med särskilt fokus på faktorer som kan främja respektive utgöra hinder för samverkan. Efter avslutad studie har vi gett ett bidrag om de faktorer som kännetecknar interorganisatoriska samband vid brottsbekämpning om brottsutbyten samt gett förslag på förbättringar. Vi valde att använda oss av en fallstudie som metod där en kvalitativ forskningsansats tillämpades. För att få olika perspektiv samt en ökad förståelse för fenomenet som studerats har vi intervjuat sex experter, därmed en från varje myndighet. Vår teoretiska referensram består av forskning som behandlar samverkans betydelse, former och förutsättningar med särskild fokus på främjande respektive hindrande faktorer för interorganisatorisk samverkan. Vi presenterar även en analysmodell som fungerade som en utgångspunkt då vi med hjälp av denna konkretiserade vårt informationsbehov. I empirikapitlet presenterar vi de olika myndigheterna och deras roll i samverkan samt resultaten av intervjuerna. Information kring brottsutbyten presenteras också vilket utgör grunden för den empiriska bakgrunden och den empiriska undersökningen. Detta utgör tillsammans med den teoretiska referensramen grunden för vår diskussion och slutsats. Vår studie visar att det finns faktorer i de utvalda myndigheternas interorganisatoriska samverkan som utgör hinder samt främjar deras arbete kring återvinning av brottsutbyten. Engagemanget ser vi som en främjande faktor i myndigheternas interorganisatoriska samverkan. Kommunikationen mellan myndigheterna utgör en främjande faktor samtidigt som det också finns hinder i kommunikationen. Andra hinder för samverkan är sekretess och brist på relevanta verktyg för uppföljning. Eftersom myndigheterna arbetar utifrån olika ansvarsområden, uppdrag och regelverk konstaterar vi avslutningsvis att samverkan behöver bättre styrning som kan stödja pågående projekt och bidra till bättre synkronisering, koordinering och integrering av arbetsprocesserna. / Authorities play a central role in today's society. We meet many of them every day, which makes their work very actual. Their responsibilities sometimes overlap, which requires them to interact. Through this collaboration, the authorities can improve their efficiency and achieve better results. However, their collaboration does not always work well but is something that has to be created and developed together. The purpose of this study was to contribute with knowledge about inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. We wanted to get a wider understanding of government collaboration that takes place with particular focus on factors that can promote or constitute barriers to collaboration. After completing the study, we have made a contribution about the factors that characterize inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime and suggest improvements. We have conducted a qualitative case study as a method. To get different perspectives and an increased understanding of the phenomenon studied, we have interviewed six experts, one from each authority. Our theoretical framework consists of research addressed the importance of collaborations as well as forms and conditions of collaboration with particular focus on facilitators and barriers for inter-organizational collaboration. We also present an analysis model which was used as a starting point for our information needs. In the empirical part of the present study we present the authorities' role in the collaboration as well as the results of the interviews. Information about the reclaiming the profits from crime is also presented and it forms the basis for the empirical background and the empirical study. This, together with the theoretical framework, forms the basis for our discussion and conclusion. This study identifies important facilitators and barriers for the inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. The factors such as commitment impacts the collaboration positively. Communication between the authorities constitutes a promotion factor while there are also obstacles in the communication. Other barriers in collaboration are confidentiality and lack of relevant follow-up tools. As the authorities work on different responsibilities, tasks and regulations, we conclude that the collaboration requires better governance that would support ongoing projects and contribute to better synchronization, coordination and integration of the work processes.

Denna kvantitativa uppsats avser att undersöka hur Covid-19 restriktioner påverkatutvecklingen av bidragsbrottsligheten i Sverige och vidare försöka förklara det resultat somobserverats med hjälp av beskrivande statistik och teoretiska förklaringsmodeller.Datamaterialet som användes består av aggregerad data på gruppnivå hämtat frånBrottsförebyggande rådet, Statistikmyndigheten SCB och Folkhälsomyndigheten. Ettdeduktivt tillvägagångssätt tillämpades med hjälp av beskrivande statistik i form avfrekvenstabeller och stapeldiagram, och kompletterades därefter med hjälp av chi-2 test.Vidare gjordes en teoretisk analys för att förklara de frekvensmönster som påvisats under denstatistiska bearbetningen.Resultaten visar på ett påtagligt frekvensmönster där bidragsbrottslighet, arbetslöshet ochekonomiskt bistånd ökat tillfälligt under 2020 när covid-19 bröt ut. Med hjälp avkriminologiska teorier om Sociala band och Strain kan studien identifiera och förklara dessaobservationer, samt resonera kring ökningen av bidragsbrottslighet som ett potentiellt resultatav covid-19 restriktioner. / The aim of this quantitative study is to examine the impact that Covid-19 restrictions havehad on the development of benefit fraud in Sweden and to further try to explain the study’sobserved results using descriptive statistics and a theoretical framework. The data materialused in the study consists of aggregated data at group level collected from The SwedishNational Council for Crime Prevention, Statistics Sweden and The Public Health Agency ofSweden. A deductive approach was applied using descriptive statistics in form of frequencytables and bar graphs, which were then supplemented using chi-2 tests. Furthermore, atheoretical analysis was conducted to explain the frequency patterns detected during thestatistical processing.The results show a noticeable frequency pattern where benefit delinquency, unemploymentand financial aid increased temporarily during 2020 when Covid-19 was most prominent.Using criminological theories consisting of Social bonding theory and Strain theory, we canidentify and explain these observations, as well as argue for the increase in benefit crime as apotential result of Covid-19 restrictions.

Background and problem discussion: Frauds have increased drastically and changed in nature over the years. The risk management of fraud has become increasingly important and a tangible problem, especially in the Swedish banking sector where the incidence of fraud has increased significantly. The increased number of frauds is mainly due to the progress of digitization, which has introduced several new payment systems that highlight major risks for the financial system.  Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze which strategies and measures have been implemented by Swedens's banking sector counteract occuring fraud on stakeholders. The study will focus on mapping Swedish banks risk management and countering fraud in digitzation in order to protect stakeholders assets. Research questions: What strategies has Sweden's banking sector applied in fraud risk management to create sustainable security for its stakeholders? How do Swedish banks work to counter fraud? Method: In this study, a research design that combines both quantitative and qualitative methods has been applied to answer the research questions that concern the study. By using a combination of interviews and surveys, numerical data and descriptive information have been collected from respondents in relation to fraud risk management. Results and conlusion: The collected empirical analysis showed that the three major Swedish banks continuously strive to improve their strategies and streamline their fraud risk management. Despite these efforts, the need for further development and improvement emerges, as indicated by the statistics in the study. The conclusion suggests that some bank customers have become victims of fraud and have not been informed by their banks. The banks can review areas of improvement to reduce financial losses and increase customer confidence in the banking sector. The study showed that effective risk management is a crucial role in the banks, to be able to counter and challenge fraud in the long term. / Bakgrund och problemdiskussion: Bedrägerier har ökat drastiskt och ändrat karaktär under åren. Riskhanteringen av bedrägerier har blivit alltmer betydelsefull och ett påtagligt problem, särskilt inom den svenska banksektorn där förekomsten av bedrägerier ökat markant. Antalet ökade bedrägerier beror främst på digitaliseringens framfart som infört en rad nya betalningssystem som framhäver stora risker för det finansiella systemet. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera vilka strategier och åtgärder som har implementerats av Sveriges banksektor för att motverka förekommande bedrägerier på intressenter. Studien kommer fokusera på att kartlägga svenska bankers riskhantering och motverkande av bedrägerier inom digitalisering för att skydda intressenternas tillgångar. Forskningsfrågor: Vilka strategier har Sveriges banksektorn tillämpat vid riskhantering av bedrägerier för att skapa en hållbar trygghet hos deras intressenter? Hur arbetar svenska banker med att motverka bedrägerier? Metod: I denna studie har forskningsdesign som kombinerar både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpats för att besvara de forskningsfrågor som berör studien. Genom att använda en kombination av intervjuer och enkäter har numerisk data och beskrivande information kunnat samlas in från respondenterna i relation till riskhantering av bedrägeri. Resultat och slutsats: Den insamlade empiriska analysen visade att de tre storbankerna kontinuerligt strävar efter att förbättra sina strategier och effektivisera sin riskhantering av bedrägerier. Trots dessa ansträngningar framkommer behovet av ytterligare utveckling och förbättringar, vilket indikeras av statistiken i studien. Slutsatsen tyder på att en del bankkunder har blivit offer för bedrägerier och har inte blivit informerade av sina banker. Bankerna kan se över förbättringsområden för att minska de ekonomiska förlusterna och öka kundernas förtroende för banksektorn. Studien visade på att effektiv riskhantering är en avgörande för banker, för att kunna motverka och utmana bedrägerier på långsikt.

Ekonomisk brottslighet är mer lukrativt jämfört med annan brottslighet som narkotika, häleri och människohandel. Tidiga åtgärder som försvårar att kriminella kan använda företag för brottsliga syften gör att stora kostnader för samhället kan undvikas. En genomgång av litteraturen visade också att det finns stora brister i samarbetet mellan svenska myndigheter för att upptäcka grov ekonomisk brottslighet. Idag uppdagas brotten först ofta efter att en konkurs inletts. I studier har maskininlärningsmodeller prövats för att kunna upptäcka ekonomisk brottslighet och några svenska myndigheter använder maskininlärningsmodeller för att upptäcka brott men mer avancerade metoder används idag av danska myndigheter. Bolagsverket har idag ett omfattande register för bolag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka om maskininlärning kan användas för att identifiera misstänkta bolag, genom att använda digitalt inlämnade årsredovisningar och information ur bolagsverkets register för att kunna träna klassificeringsmodeller att identifiera misstänkta bolag. För att träna modellen så har stämningsansökningar inhämtats från Ekobrottsmyndigheten som kunnat kopplas till specifika bolag av de inlämnade årsredovisningar. Principalkomponentanalys används för att visuellt visa på skillnader mellan grupperna misstänkta och icke misstänkta bolag och analyserna visade på ett överlapp mellan grupperna och ingen tydlig klustring av grupperna. Data var obalanserat med 38 misstänkta bolag av totalt 1009 bolag och därför användes översamplingstekniken SMOTE för att skapa mer syntetiskt data och för att öka antalet i gruppen misstänkta. Två maskininlärningsmodeller Random Forest och Stödvektormaskin (SVM) jämfördes i en 10 fold korsvalidering. Där båda uppvisade en recall på runt 0.91 men där Random Forest hade en mycket högre precision och med högre accuracy. Random Forest valdes och tränades på nytt och uppvisades en recall på 0.75 när den testades på osett data bestående av 8 misstänkta av 202 bolag. Ett sänkt tröskelvärde resulterade i en högre recall men med en större antal felklassificerade bolag. Studien visar tydligt problemet med obalans i data och de utmaningar man ställs inför med mindre data. Ett större data hade möjligjort ett strängare urval på brottstyper som hade kunnat ge en mer robust modell som skulle kunna användas av bolagsverket för att lättare kunna identifiera misstänkta bolag i deras register. / Economic crimes are more lucrative compared to other crimes as drugs, selling of stolen gods, trafficing. Early preventions that make it more difficult for criminals to use companies for criminal purposes can reduce large costs for sociaty. A litterature study showed that there are large weaknesses in the collaboration between Swedish authorities to detect serious economic crimes.Today most crimes among companies that commit fraud are found after a company has declared bancruptcy. In studies, machine learning models have been tested to detect economic crimes and some swedish authorites are now using machine learning methods to detect different crimes and more advanced methods are used by the danish authorites. Bolagsverket has a large register of companies in Sweden and the aim of this study is to investigate if machinelearning can be used to detect on annual reports that have been digitaly submited and information in Bolagsverket’s register to be able to train classificationsmodels and identify companies that are suspicious. To be able to train the model lawsuits have been collected from the Swedish Economic Crime Authority that can be connected to specific companies through their digitally submited annual report. Principal component analysis is used to visually show differences between the groups suspect companies and not suspected companies and the analysis show that there is an overlap between the groups and no clear clustering between the groups. Because the dataset was unbalanced with 38 suspicious companies out of 1009 companies the oversampling tecnique SMOTE was used to create more synthethic data and more suspects in the dataset. The two machinelearnings models Random Forest and support vector machine (SVM) was compared in a 10 fold crossvalidation. Both models showed a recall on around 0.91 but Random Forest had a much higher precision with a higher accuracy. Random Forest was chosen and was trained again and showed a recall on 0.75 when it was tested on unseen data with 8 suspects out of 202 companies. Lowering the treshold resulted in a higher recall but with a larger portion of wrongly classfied companies. The study shows clearly the problem with an unbalanced dataset and the challanges with a small dataset. A larger dataset could have made it possible to make a more selective selection of certain crimes that could have resulted in a more robust model that could be used by Bolagsverket to easier identify suspicous companies in their register.