Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag fått en uppfattning av att studie- och yrkesvägledaryrket följer sin tradition att huvudsakligen bedrivas inom det svenska utbildningsväsendet. Samtidigt har jag inställningen att studie- och yrkesvägledares kunskaper om yrken och studier och dess kompetens inom samtalsteknik, kan användas även inom andra yrkesområden som till exempel bemanning. Intresset för hur denna kompetens skulle kunna nyttjas i en bransch som bemanningsbranschen har lett fram till detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att ta reda på vad personalansvariga på bemanningsföretag tänker kring att ha studie- och yrkesvägledares kompetens på sina kontor, om de kan se ett behov av denna kompetens och om de anser att studie- och yrkesvägledare har kompetens för att arbeta i bemanningsbranschen. Metoden består av personliga intervjuer och en enkätundersökning. En intervjuguide bestående av tio frågor har arbetats fram för intervjuerna och de har genomförts med personalansvariga på bemanningsföretag. Ett enkätformulär med tretton frågor har mailats till olika bemanningsföretag varav fyra deltagit. Teorier som legat till grund för analysen av mitt resultat är Bourdieus teori kring begreppet habitus, teori kring matchning och teori kring kompetens och kommunikation. Undersökningens resultat visar att den beteendevetenskapliga grund med bland annat kunskaper i pedagogik, sociologi och psykologi som studie- och yrkesvägledarutbildningen ger tycks vara relevant för att arbeta internt inom bemanningsbranschen. Resultatet från intervjuundersökningen visar också på att tidigare arbetslivserfarenhet överlag efterfrågas hos internanställda. Kompetens inom samtalsmetodik upplevs som viktigt av respondenterna. Att ha en förmåga att kunna styra samtal och kunna gå utanför ramarna för att få fram det som kan vara intressant uppges också i undersökningen. Studie- och yrkesvägledarutbildningen tycks vara en intressant utbildningsbakgrund och en lämplig bas för att kunna gå vidare i branschen. De situationer där studie- och yrkesvägledares kompetens ses som mest relevant är vid rekryteringar och omställning/outplacement. Min förhoppning med examensarbetet är att det forskas kring vilka alternativa arbetsmarknader som studie- och yrkesvägledaryrket skulle kunna utövas och bidra med kunskaper i. Mer forskning kring hur internanställdas uppdrag på bemanningsföretagen ser ut ges också som förslag.

Problemformulering: Bemanningsbranschen har på senaste år expanderat på arbetsmarknaden. Konsultanställningar kan emellertid orsaka nedsatt välbefinnande hos individerna, då de inte ser långsiktigt på sin anställning. Organisationstillhörighet är en angelägen faktor för att trivas på arbetsplatsen, men som konsult kan det ses som ett triangulärt förhållande, då konsulten befinner sig emellan två parter och antas vara lojal mot de båda aktörerna.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur inhyrd personal inom svensk tjänstesektor upplever känslan av tillhörighet i arbetet. Metod: Detta är en kvalitativ studie och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter som arbetar som inhyrd konsult. Intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat och slutsats: De aspekter som främst var förknippade med organisationstillhörighet var en god relation med konsultchefen och att delta på event med bemanningsföretaget, men att byte av konsultchef kunde minska känslan av organisationstillhörighet. De ansåg emellertid att en gedigen introduktion hos uppdragsgivaren främjade organisationstillhörigheten gentemot uppdragsgivaren, eftersom de då kände sig som en del av familjen bland kollegorna. Respondenterna ansåg emellertid att längden på uppdragen, kunde orsaka en lägre känsla av organisationstillhörighet.

<p>Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för.</p><p>Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd.</p><p>Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.</p>

Bakgrund och syfte: Syftet med studien var att undersöka hur CV-lös rekrytering kan fungera som arbetssätt inom bemanningsbranschen. I enlighet med det har CVts och personliga brevets betydelse, rekryteringsprocessers tidsåtgång samt rekryterares primära attityd gentemot CV-lös rekrytering tagits i beaktning. Metod: En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling av data. Resultat: CVt till skillnad från det personliga brevet fyller en viktig funktion i rekryteringsprocessen för att utläsa den sökandes kompetens. En CV-lös rekryteringsprocess skulle dock kunna effektivisera urvalsprocessen vid ett stort urval, om det framkommer tydligt huruvida den sökande uppfyller tjänstens skallkrav. Slutsatser: CV-lös rekrytering är inte alltid det mest lämpliga tillvägagångssättet för att effektivisera rekryteringsprocesser. Det som framförallt behövs ta i beaktning vid implementeringen av CV-lös rekrytering som arbetssätt är aktuella tjänsters komplexitet samt i vilken kontext omvärlden befinner sig i.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som finns inom bemanningsbranschen. Bemanningsbranschen i sig står under unika förhållanden och konsultchefen har en komplex arbetssituation där de måste ta hänsyn till flera olika faktorer. Flexibilitet är en avgörande faktor då de ofta måste göra svåra avväganden till kundföretagens och konsulternas ofta motstridiga krav. Konsultchefens utmaning ligger i att kunna motivera och leda konsulten trots den distans som finns dem emellan. Utöver detta har vi tagit fram tre forskningsfrågor som vi har försökt besvara.Inom ramen för denna undersökning har fem konsultchefer intervjuats på fem olika medelstora företag i Västsverige. Resultatet från våra respondenter bearbetades i flera olika steg. Först valdes fem huvudteman ut som vi upplevde som viktigast utifrån studiens forskningsfrågor och syfte; konsultchefens roll, konsultens situation, motivation genom kommunikation, motivation genom utvecklingsmöjligheter och belöning och motivation genom engagemang från konsultchefen. Utifrån dessa teman valdes sedan viktiga underkategorier ut. Med hjälp av viktiga citat från intervjuerna belyser resultatkapitlet hur konsultcheferna arbetar med motivation och vilka möjligheter de har att motivera.I den avslutande analysen diskuteras empirin med hjälp av referensramen och tidigare forskning. Analysens struktur bygger på de tre frågeställningarna i vår analysmodell, vilken är influerad av Vrooms expektansteori. Enligt modellen är möjligheten att motivera beroende av olika faktorer. Vår analysmodell lyfter fram några utav dessa. De tre frågeställningarna som vi utgått från i vår analys är ”Vad bör prioriteras i relationen mellan konsult och konsultchef?” ”Vad är viktigt för att konsulten skall känna sig uppskattad?” ”Vad värdesätter konsulten?”Studien klargör att konsultcheferna, på grund av de villkor och regler som finns inom branschen, har begränsade möjligheter att motivera sina konsulter på det traditionella sättet. Enligt konsultcheferna är motivation avgörande för prestationen och de är medvetna om att människor motiveras av olika faktorer. Trots detta framkom det att det är väldigt få som medvetet arbetar med motivation i det dagliga arbetet. När vi bad dem beskriva hur de arbetar med motivation framkom det att de använder egenskaper hos dem själva som de främsta verktygen. Egenskaper så som ärlighet, förtroende, engagemang, omtänksamhet och kreativitet. Då de inte kan motivera på traditionellt sätt behövs flexibilitet och ett kreativt sinne. Förklaringen vi fått till varför motivation inte prioriteras höge är tidsbrist. Distansledarskapet upplevs av konsultcheferna inte som något stort problem, men vi ställer oss ändå frågande till om det verkligen fungerar så bra som det framställs. Enligt konsultcheferna skall motivationen bara ”finnas där”. Att förstå det dagliga motivationsbehovet hos konsulten är därför något som konsultcheferna missar. De antar att motivationen skall finnas där redan från början och att den inte behöver underhållas regelbundet. Kopplingen mellan prestation och belöning försvåras på grund av distansen vilket gör det svårt för konsultcheferna att se och bedöma prestationen. Yttre motivationsfaktorer så som individuell lönesättning och belöningssystem används inte vilket också försvårar motivationsarbetet. Därför krävs det att konsultcheferna kan attrahera människor som motiveras av branschens villkor i sig. Studiens resultat visar också på en brist då det gäller utvecklingssamtal och målsättningar för konsulten. Även om konsultcheferna vill erbjuda utvecklingsplaner och långsiktiga mål för konsulterna är de begränsade. Konsultchefen måste boka lediga konsulter på uppdrag och det är främst ekonomiska faktorer och timing som styr vilket uppdrag konsulten får framför befordran, utveckling och mål.

<p> </p><p>Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. i på vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lämpliga konsulter på rätt arbetsplats är andra framgångsfaktorer enligt oss. Vi har utformat ett koncept i form av en stjärna till kontoret som ett bidrag till fortsatt utveckling. </p><p> </p><p> </p><p><p>Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. i</p><p>på vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen</p><p>samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter</p><p>och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lämpliga</p><p>konsulter på rätt arbetsplats är andra framgångsfaktorer enligt oss.</p><p>Vi har utformat ett koncept i form av en stjärna till kontoret som</p><p>ett bidrag till fortsatt utveckling. </p><p> </p><p><p><p> </p><p> </p></p></p></p> / <p>We came to the conclusion that the success factors are, the ways in which the staff got recruited, team work, the corporate culture and that staff share their skills and experiences and develop ideas with each other. According to us the main success factor rests on the fact that manpower is able to recruits suitable staff consultants to the right company. We have designed a concept in the form of a star to the office as a contribution for further development.</p>

<p>The use of temporary workers gives companies the opportunity to be flexible, by avoiding hiring and dismissing workers because of economic conditions and trends in demand. The management control in use at the company has the purpose of influencing employees’ behaviour to act in the company’s best interest and towards its goals. The management control should also influence the behaviour of the temporary worker. The companies have to create motivation and commitment among the temporary workers although they are employed by a staffing agency. We question whether companies that use temporary workers must control them in a different way than the way they control the employees.</p><p>The aim of this study was to analyse whether management control in companies is influenced by the fact that temporary workers are a part of the staff.</p><p>We chose to make an empirical study, based on eight qualitative interviews at three companies.</p><p>The result of the study shows that there are not many substantial differences in management control, even though one of the studied companies used a higher degree of action control toward the temporary workers. Temporary workers are generally controlled with the same types of control and controls as the employees. However, we have identified some differences in controlling temporary workers compared to controlling employees, but these differences have not influenced the outcome of the management control. On the other hand it seems that the control has partly become more difficult in a practical way for the managers. To manage these problems a high degree of social control has been necessary.</p> / <p>Att hyra in personal ger företag möjligheten att vara flexibla genom att slippa anställa och avskeda personal på grund av ekonomiska förutsättningar och efterfrågetrender. När en inhyrd kommer till ett företag ska den styrning som finns på företaget även påverka den inhyrda och dennes beteende så att han eller hon ska jobba mot företagets mål och för företagets bästa. För företaget som hyr in gäller det att skapa motivation och engagemang hos den inhyrda trots att denna person är anställd på ett bemanningsföretag. Vi frågar oss om ett företag som hyr in personal styr de inhyrda annorlunda än den fast anställda personalen?</p><p>Vårt syfte med denna studie var att analysera huruvida företags styrning påverkas då inhyrd personal ingår i personalstyrkan.</p><p>Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer på tre fallföretag.</p><p>Vi har kommit fram till att skillnaderna i styrningen inte är särskilt stora, även om ett fallföretag tillämpade en högre grad handlingsstyrning gentemot de inhyrda. Inhyrd personal styrs överlag med samma styrformer och styrmedel som de fast anställda. Vi har dock identifierat vissa skillnader vid styrningen av inhyrda jämfört med styrning av fast anställda, som inte påverkat styrningens effekt. Däremot har styrningen delvis försvårats rent praktiskt för cheferna och för att komma tillrätta med problemen har en hög grad av social styrning varit nödvändig.</p>

<p>Studiens syfte är att studera ett bemanningsföretag med fokus på ledarskap, tillhörighet och ansvarsfrågor utifrån bemanningsföretagets, kundföretagets samt de uthyrdas perspektiv. De tre frågeställningarna var vilka uppfattningar finns kring ledarskap och vem ses som ledare för uthyrd personal, vilket företag känner de uthyrda tillhörighet till och vilka de ser som sina arbetskamrater; hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller arbetsledning, feedback, kompetensutveckling samt arbetsmiljö?</p><p>Studien genomfördes på ett bemanningsföretag med verksamhet i bland annat Linköping. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes.</p><p>Vid resultatanalysen framkom att det är bemanningsföretaget som till största delen står för de relationsinriktade värdena. Det var personer där som gav feedback och kunde ses som mentorer. Det var även där som arbetskamraterna fanns. Kundföretaget står istället till stor del för de uppgiftsinriktade värdena. Det var personer där som sågs som chefer och stod för den dagliga driften, fördelade arbetsuppgifter och såg till att den fysiska arbetsmiljön var tillfredsställande. Det var också där de uthyrda sa att de jobbade och hade sin arbetsplats. Två områden, vem som sågs som ledare och vart de uthyrda kände tillhörighet, visade sig vara delade mellan bemanningsföreget och kundföretaget.</p><p>Det faktum att det inte fanns någon tydlig ledare eller plats där tillhörigheten var starkare visar på att de relationsinriktade värdena inte är högre prioriterade än de uppgiftsinriktade eller tvärt om när det gäller ledning av uthyrd personal. Slutsatsen blir således att både de relationsinriktade och de uppgiftsinriktade värdena är nödvändiga och kompletterar varandra vid ledning av uthyrd personal.</p>

<p>Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna. Annat som påverkar uppfattningen om den psykosociala arbetsmiljön är hur man är som person och dessutom vilket bemötande konsulten upplever att de får från kundföretagets sida. Resultatet visar att personerna i rollen som konsult anser att de inte har samma rättigheter som andra anställda på kundföretaget och att de skulle ställa andra krav om de hade en stationär tjänst. Anledningen till detta och hur det hanteras skiftar. I de fall som konsulterna upplever tillhörighet till kundföretaget har de ändå sin lojalitet hos bemanningsföretaget. Vid studien har vissa nackdelar med bemanningsbranschen framförts av konsulterna men utefter analys av materialet har vi dragit slutsatsen att positiva upplevelser ändå överväger de negativa.</p>

Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna. Annat som påverkar uppfattningen om den psykosociala arbetsmiljön är hur man är som person och dessutom vilket bemötande konsulten upplever att de får från kundföretagets sida. Resultatet visar att personerna i rollen som konsult anser att de inte har samma rättigheter som andra anställda på kundföretaget och att de skulle ställa andra krav om de hade en stationär tjänst. Anledningen till detta och hur det hanteras skiftar. I de fall som konsulterna upplever tillhörighet till kundföretaget har de ändå sin lojalitet hos bemanningsföretaget. Vid studien har vissa nackdelar med bemanningsbranschen framförts av konsulterna men utefter analys av materialet har vi dragit slutsatsen att positiva upplevelser ändå överväger de negativa.