Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete. Av resultatet framkom att en god konsult ska vara flexibel och anpassningsbar. Konsulterna är ambassadörer för bemanningsföretaget och ansiktet utåt gentemot kund, och en god förståelse av konsultrollen betonas. Konsultcheferna arbetar aktivt med att skapa en relation till konsulterna samt att forma dem till goda konsulter. Detta arbete försvåras av trepartsrelationen där konsultcheferna exempelvis måste tillförlita sig till andrahandsinformation då de inte praktiskt ser hur konsulterna sköter sig på arbetet.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ studie undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som föreligger i bemanningsbranschen. Inom studien intervjuas tre konsultchefer från tre av de största bemanningsföretagen. I linje med den delvis explorativa ansatsen sammanfattas resultatet förutsättningslöst i fem olika huvudteman som framkom under intervjuerna. De huvudteman som framkom var konsultens situation, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, förmåner och belöning samt marknadsvillkor och förändringar. I den avslutande diskussionen analyseras resultaten efter frågeställningen som bygger på en egen teoretisk modell influerad av Vrooms expektansteori. Enligt den egna modellen är möjligheten att motivera beroende av tre faktorer. 1. Konsultchefens möjlighet att erbjuda lön och belöning. 2. Konsultchefens möjlighet att skapa ett tydligt samband mellan konsultens prestation och belöning. 3. Konsultchefens möjlighet att skapa ett tydligt samband mellan konsultens ansträngning och utfall. Studien klargör framförallt vikten av att anställa rätt personer, som finner belöning i branschens villkor och som trivs med att kontinuerligt byta arbete, miljö och kollegor. Kopplingen mellan prestation och belöning försvåras dels av distansen som gör det svårt för konsultchefen att bedöma prestationer, dels av de låga marginalerna och lönesättningssystemet som gör att löne- och utvecklingstaket nås relativt snabbt. Hur gärna konsultcheferna än skulle vilja erbjuda utvecklingsplaner och formulera långsiktiga mål för konsulterna, är det snarare timing som styr vilka uppdrag som konsulterna blir utskickade på. På grund av de små ekonomiska marginalerna i branschen måste konsultchefen omgående boka ut lediga konsulter på de uppdrag som finns tillgängliga. Kopplingen mellan ansträngning och utfall försvåras av att konsulter kan hamna på uppdrag som egentligen inte passar dem helt. Konsultcheferna kan förebygga problem genom att vara raka och öppna med krav och kompetens mot både konsult och kundföretag vilket medför att förväntningarna blir realistiska. Konsultchefernas möjligheter att stötta konsulterna i arbetet försvåras dock av att de oftast befinner sig inom olika kompetensområden vilket gör att konsultchefen inte förstår konsultens arbete.

The aim of this study is to examine the legal regulation regarding the psychosocial work environment for temporary agency workers. Furthermore, the aim of the study is to examine how temporary agency workers perceive their psychosocial work environment, and possible consequences of such perception. The methodology of the study consists of practical legal method and qualitative method in the form of interviews. The results show that the psychosocial work environment for temporary agency workers is regulated at both the EU legal level by Directive as well as at national level in Arbetsmiljölagen and regulations issued by Arbetsmiljöverket. The study finds that health and safety responsibility for temporary agency workers is shared between the agency and the client company. The result of the study indicates that there are shortcomings in the introduction and training of temporary agency workers, which can contribute to an unsatisfactory work environment. Furthermore, the study shows that temporary agency workers have satisfying relationships with the manager of the client company that enables the temporary agency worker to obtain social support. However, there are shortcomings in the contact with the employer at the agency, which indicates that there is a lack of safety responsibilities from the agency. Overall temporary agency workers seem to enjoy their work, but groupings between temporary workers and permanent employees are present in some workplaces.

No description available.

Bemanningsbranschen har drastiskt ökat det senaste decenniet och sysselsätter 1,7% av den sysselsatta befolkningen i Sverige. Bemanningsbranschen i Sverige styrs av Arbetsmiljölagen men har till skillnad från andra företag ett delat ansvar över sina anställda med kundföretaget. Båda parterna har ansvaret för den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Vem har då ansvaret för en inhyrd konsults motivation? Syfte med studien är att utreda vad som påverka bemanningskonsulterna motivation med ett tvådelat arbetsgivaransvar. Studien avser även utreda hur motivation påverkas av faktorer såsom socialt stöd, krav, egenkontroll och arbetsmiljö. Vi har använt oss utav följande motivation teoretiska utgångspunkter: Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovstrappan och Karaseks krav-, kontroll och social stöd-modell. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas upplevelser och perspektiv. Det empiriska materialet har sammanfattats för att visa på likheter och skillnader bland respondenternas svar. Det empiriska materialet som har tagit fram efter intervjuerna har analyserats genom kodning. Slutsatsen som går att dras är att respondenterna i studien ansåg att det sociala stödet och möjligheterna till utveckling på arbetsplatsen var det viktigaste faktorerna för motivation. Dock kunde både bemanningsföretaget och kundföretaget brista på dessa punkter. Det som ses tydligt är att dessa faktorer är uppdelade, bemanningsföretaget anses ta ansvaret för det sociala stödet och kundföretaget anses ta ansvar för utveckling på arbetsplatsen. Herzbergs tvåfaktorteori visar hur hygienfaktorerna uppfylls av båda parter vilket inte ger respondenterna någon tydlig anledning till missnöje dock saknas en del av motivationsfaktorerna vilket då påverkar motivation för respondenterna.

Anställningsbarhet är ett begrepp som fått allt större plats inom såväl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgår ifrån att människor får och bibehåller arbete så länge de har rätt kompetens. Den kompetensen innefattar allt från utbildning och färdigheter till mer personliga egenskaper som social förmåga, målmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger således idag på individens ansvar att hålla sig anställningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nätverk uppges vara ett sätt att investera i sin karriär. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur konsulter inom bemanningsbranschen upplever sin egen anställningsbarhet utifrån aspekter som egenskaper och färdigheter, samt vilken betydelse sociala kontakter och nätverk har för den upplevelsen. Vi valde att göra en kvalitativ studie och använda oss av semistrukturerade intervjuer för insamling av vårt empiriska material. Intervjuerna genomfördes med sju informanter som representerade flera olika bemanningsföretag och kundföretag men som alla arbetade inom tjänstesektorn. När det gäller resultatet framkommer bland annat en känsla av utsatthet hos många av konsulterna och att flexibilitet uppges ha betydelse. Informanterna ser sociala kontakter som något viktigt men det är ändå inget som merparten av dem arbetar aktivt med i någon större utsträckning vad gäller karriärsyfte. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

AbstraktPå dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad ställs höga krav på att individen själv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsättning. Därmed ställs det krav på att medborgare utvecklar sig själva och sin kompetens för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anställbarhet. En grundförutsättning för att anställbarhet ska fungera och skapa välfärd är att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anställbarhet. Samtidigt som anställbarhetsdiskursen växer har en expansion skett av alternativa former för arbete, såsom inom den växande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att utifrån uthyrningsanställdas upplevelser undersöka om, och i så fall hur, bemanningsbranschen påverkar dessa individers anställbarhet. Vi har som teoretisk utgångspunkt Garsten och Jacobssons teori om anställbarhet samt Foucaults teori om självstyrning. Studien är kvalitativ, baserad på semistrukturerade, individuella intervjuer. Det empiriska materialet har bearbetats genom kodning och kategorisering för att finna mönster. Resultatet visar delvis på skilda erfarenheter hos respondenterna men även att vissa tydliga mönster går att finna. Likheter och skillnader mellan grupper är även framträdande i materialet. Slutsatserna vi kan dra av vår studie är att den intervjuade uthyrningspersonalens anställbarhet har påverkats genom deras anställning hos bemanningsföretagen. Hur stark denna påverkan är samt vilka delar av anställbarhetsbegreppet den innefattar skiljer sig däremot åt mellan individerna. Skillnaderna beror bland annat på vilken bransch de arbetar inom, vilken åldersgrupp de tillhör samt längden på deras uppdrag. Denna påverkan verkar till största del vara till det bättre, alltså att den fungerar främjande för dessa individers anställbarhet. Vi har sällan kunnat se någon direkt negativ påverkan som skulle ha kunnat resultera i att anställbarheten försämrats. Däremot har vi kunnat se tecken på bristfälliga förutsättningar för att vissa delar ska kunna utvecklats för uthyrningsanställda inom bemanningsbranschen. De delar som uthyrningsanställda verkade ha störst möjlighet att utveckla är social kompetens, tillägnande av bred kunskap där man lär sig lite om mycket samt meriter i form av ett stärkt CV. De komponenter som de intervjuade verkade ha sämre förutsättningar att stärka var utbildningskapital, specifika kunskaper samt egenskaper såsom att vara initiativtagande.

Det nuvarande systematiska arbetsmiljöarbetet innefattar fler områden än tidigare, bland annat uppmärksammar allt fler arbetsmiljöföreskrifter numera den psykosociala arbetsmiljön i större grad. Det finns mycket forskning som menar att det är korrelationen mellan den psykosociala hälsan hos arbetstagare och arbetsmiljön. Om arbetsmiljön är ogynnsam ökar risken för ohälsa hos arbetstagaren. Arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, presenterar det krav arbetsgivaren har för att se till att det finns tillräckliga resurser i arbetet för arbetstagarna. Detta för att arbetstagarna ska kunna hantera de krav som arbetet kräver. Denna studie är en fallstudie där juniora rekryterande konsulter och seniora rekryterande konsulter jämförs för att se om det finns några indikationer över vilka som kan tänkas behöva ha mer stöd och resurser. Tidigare forskning visar att det är två faktorer som kan öka möjligheten att hantera sin nuvarande arbetssituation och att minska risken för ohälsa från arbetslivet. Genom intervjuer med juniora och seniora rekryterande konsulter från samma företag inom rekryterings- och bemanningsbranschen har deras upplevda möjlighet till att påverka sin arbetssituation studerats. Då konsulterna jobbar främst ute hos olika kundföretag och sällan är tillsammans med arbetsgruppen under veckorna, jämförs möjligheterna till socialt stöd av kollegor. Det finns inte forskning i större utsträckning som studerar hur anställningstid korrelerar med psykosocial hälsa. Utifrån tidigare forskning inom arbetsmiljö i ett generellt perspektiv och arbetsmiljön för konsulter, tillsammans med forskning inom psykosocial hälsa så bekräftas till viss del denna studies resultat. Det har upptäckts en indikation över vilka som kan behöva mer resurser då de upplever mer krav. Resultatet från denna studie visar att det inte finns några skillnader om konsulterna har samma roll. Juniora rekryterande konsulter som är nära i tid till sin onboardingsprocess och seniora rekryterande konsulter som håller på att byta roll internt upplever större krav i arbetet. Detta kan vara en indikation över vilka som behöver mer resurser för att kunna förebygga ohälsa på grund av sin arbetssituation. Avslutningsvis presenteras förslag för vidare forskning inom detta område.

No description available.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur några av de personer som var utlånade under ett tillfälligt samarbete i Arvika under våren 2008 påverkades. Samarbetet gick ut på att förtaget Thermia Värme AB, som hade minskad orderingång vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som då var i behov av tillfällig extra arbetskraft. Thermia lånade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra månaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltså valde självmant om man ville bli uthyrd, eller så var man tvingad till uthyrning. Man fick då välja på att bli uthyrd eller att bli uppsagd.</p><p> </p><p>Projektet i Arvika är relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa. Därför har vi i denna undersökning använt oss av forskning som kan liknas vid vårt studieobjekt och vara intressant för studiens utfall, exempelvis forskning kring förändringskompetens, Karaseks krav/kontrollmodell, bemanningsföretag och arbetsgivarringar.</p><p> </p><p>Metoden vi använt oss av är den kvalitativa forskningsintervjun. Detta då vi hade relativt få respondenter samt att det var den mest passande metoden då vi ville studera uppfattningen kring hur det kändes att vara uthyrd.</p><p> </p><p>Resultatet av denna studie visade bland annat att de som var frivilliga till uthyrning var överlag mer positivt inställda till samarbetet än de som var tvingade till uthyrning. Detta resultat var inte helt oväntat med tanke på att de frivilligt utlånade självmant anmälde sig till projektet och de som var tvingade kunde inte välja då uppsägning var det andra alternativet. Något som kunde varit bättre under samarbetets gång var enligt respondenterna det stöd man fick från Thermia. Vistelsen på det inhyrande företaget upplevdes både positivt och negativt, men den gemensamma åsikten om återkomsten till Thermia var att man var glad att komma tillbaka. Arbetskamrater uppgavs vara den viktigaste komponenten hos samtliga respondenter i arbetslivet och de nämndes som viktiga under projektets gång.</p><p> </p><p>Slutsatsen av denna undersökning visade att projektet i stort var lyckat, då man på Thermia lyckades bibehålla personal utan att behöva friställa trots minskad orderingång. På så sätt fick medarbetarna chansen till kompetensutveckling, nätverkande och gavs ett alternativ till friställande i en lågkonjunktur. För företaget var detta också ett sätt att bibehålla sin medarbetarkompetens till förväntad högkonjunktur.</p> / <h1>Abstract</h1><p>The purpose of this study has been to look on the effects on a selection of people after their participation in a temporary cooperation in Arvika in spring of 2008.  The cooperation expressed itself in that a company named Thermia Värme AB, which had a decline in order intake at the start of this cooperation, went together with three other companies in Arvika which at this time was in need of extra manpower. Thermia decided to hire out part of its staff which would then come back after about four months. It was made clear from interviews that you could either volunteer for being hired out, meaning you could on your own decide if you wanted to stay or being hired out, or you were forced to allow yourself to be hired out. The latter meaning you had to allow to be hired out or be forced to resign your employment.</p><p> </p><p>This project in Arvika is rather unusual but there have been similar cooperations, which however there is no research on. In light of this we have used research that can be seen as similar to this study and interesting due to the outcome of this study, for an example research about skills in change competence services, Karaseks Demand/Control Model and employer rings.</p><p> </p><p>We have in this study used the method of qualitative research interview. Reason for this being an access to relatively few respondents along with the fact that this method was best suited for our study on feelings in regard to ones feelings on being hired out.</p><p> </p><p>The result of this study showed among other things that those who allowed themselves voluntarily to be hired out were in most cases more positive to the cooperation than those being forced to choose. This result was not completely unexpected given the fact that those who voluntarily choose to participate could do so without the risk of having to resign ones employment if not choosing to participate. According to the respondents, one thing that could have been better during the course of this cooperation was the support they received from Thermia. The stay at the company that hired was experienced as both positive and negative, but the common view with those returning to Thermia was that they were happy to be back. The most important component in working life according to all respondents was the coworkers, something frequently mentioned as important during the course of the project.</p><p> </p><p>The conclusion of this study showed that the project on the whole was a success, since Thermia managed to avoid having to lay off employees in spite of a decline in order intake. In that way employees got the chance to participate in in-service training, expanding their network and an option to lay-off in times of recession. For the company this was also a way to maintain their employee-competence for an expected time of prosperity.</p><p> </p>