Målet med projektet har varit att skapa en lösning som gör det möjligt för alla att färdas med självkörande bilar i framtiden, med fokus på rullstolsburna. Projektet har gjorts i nära samarbete med personer som har olika funktionsvariationer, med fokus på att kunna komma in i fordonet och spänna fast sig självständigt. Projektet har gjorts i samarbete med DRIVE-projektet på Mittuniversitet, som forskar kring energilagring, elbilsinfrastruktur och elmotordrivlina.

Begagnade bilar köps och säljs i allt högre utsträckning mellan privatpersoner, något som drabbar bilhandlare genom en för dem minskad försäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur privatpersoner väljer var de ska köpa begagnad bil. Vi vill utforska hur de söker efter information om bilar, samt vilka faktorer som påverkar valet av inköpsställe. En kvantitativ enkätundersökning har utförts bland privatpersoner som köpt begagnad bil och resultaten av denna undersökning visar att priset på bilen är den mest avgörande faktorn vid val av inköpsställe. I slutsatsen kan även konstateras att Internet är det ledande informationssökningsredskapet innan köp av bil.

The purpose of this study is to investigate important prerequisites for how self-driving cars should/can be programmed from an ethical point of view and to examine how individuals reason about how self-driving cars should act in situations where accidents are inevitable. Artificial intelligence is generally a major area where ethics and morals are important factors to relate to. As the area is so wide, a demarcation has been made for self-driving cars, with the aim of being able to generate increased understanding of the wider context. To answer the question "Can a self-driving car be an ethical agent?" a qualitative method approach has been used. Based on moral-philosophical theories, ethically difficult scenarios have been constructed that respondents have had to take a position on and motivate their positions in the form of semi-structured interviews. The result of the study shows that as different individuals reason differently about what is actually an ethical right act in different situations, it is difficult to determine how a car should act to be classified as an ethical agent. It also turns out that one and the same individual in different situations has different moral-philosophical theories as a starting point because of different influencing factors. This in turn shows that ethical positions are extremely situated, which contributes to an enormous complexity of the phenomenon.

Självkörande fordon har tillskrivits fördelar såsom reducering av trafikolyckor samt bränsleutsläpp. Samtidigt återfinns en påtaglig upplevd osäkerhet för tekniken hos potentiella användare. Syftet med denna studie var att vidareutveckla och testa en acceptansmodell för självkörande fordon. De undersökta variablerna baserades på Technology Acceptance Model (TAM), utökad med tillägg för förtroende och risk samt kompatibilitet. Variablerna bildade studiens modell tillsammans med tolv formulerade hypoteser för sambanden mellan dessa. Med enkät som datainsamlingsmetod analyserades svar från 125 respondenter med partial least squares structural equation modelling (PLS-SEM). Resultatet som erhölls visade på att studiens modell har en betydande förklarande förmåga på 78 procent. Vidare kunde åtta av studiens tolv hypoteser accepteras, samtliga med en signifikansnivå på 0,1 procent (p < 0,001). De statistiskt signifikanta resultaten för upplevd säkerhetsrisk och initialt förtroende samt kompatibilitet motiverar dessa tillägg till TAM. För urvalet fann studien att attityd och kompatibilitet har en direkt positiv påverkan på avsikt att använda fullt självkörande bilar. Attityd i sin tur påverkas positivt av kompatibilitet och initialt förtroende. En reducerad upplevd säkerhetsrisk och ökad upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet medför ett ökat initialt förtroende. Tre av de fyra icke-signifikanta hypoteserna som erhölls är samband som postuleras i den ursprungliga versionen av TAM, varvid fortsatt forskning och vidare bearbetning av studiens modell kan behövas. Studiens resultat kan praktiskt fungera vägledande för utvecklare och tillverkare av autonoma fordon, samt för politiska beslutsfattare i ett led att försöka uppnå målsättningar såsom nollvisionen.

No description available.

Highly automated driving is approaching reality at a high speed. BMW is planningto put its first autonomous driving vehicle on the road already by 2021. The path torealising this new technology is however, full of challenges. Not only the transverseand longitudinal dynamic vehicle motion play an important role in experiencedcomfort but also the requirements and expectations of the occupants regarding thevertical dynamic vibration behaviour. Especially during long trips on the motorwaywhere the so far active driver becomes the chauffeured passenger, who reads, worksor sleeps in his newly gained time. These new use-cases create new requirements forthe future design of driving comfort which are yet to be fully discovered.This work was carried out at the BMW headquarters and had the aim to usedifferent machine learning models to investigate and identify patterns between thesubjective comfort values reported by participants in a study, on a comfort scale of 1-7 and the mechanical vibrations that they experienced, measured inm/s2. The datawas collected in a previous independent study and statistical methods were used toinsure the quality of the data. A comparison of the ISO 2631-1 comfort ratings andthe study’s findings is done to understand the need for a more sophisticated model to predict comfort in autonomous driving. The work continued by investigating different dimensionality reduction methods and their influence on the performance of the models. The process used to build, optimise and validate neural networks and other models is included in the method chapter and the results are presented. The work ends with a discussion of both the prediction results and the modelsre-usability. The machine learning models investigated in this thesis have shown great po-tential for detecting complex pattern that link feelings and thoughts to mechanical variables. The models were able to predict the correct level of comfort with up to50% precision when trying to predict 6 or 7 levels of comfort. When divided into high versus low discomfort, i.e. predicting one of two comfort levels, the models were able to achieve a precision of up to 75.4%.Excluded from this thesis is the study of differences in attentive vs inattentive state when being driven in an autonomous driving vehicle. It became clear shortly before the start of this work, that the experiment that yielded the data used for it failed to find a statistically significant difference between the two states. / Självkörande bilar är snart inte längre en dröm utan en mycket sann verklighet. År 2021 planerar BMW att släppa ut sin första autonoma bil på vägarna. Dock är vägen till att förverkliga denna nya teknik full av utmaningar. Utöver den tvärgående och längsgående dynamiska styrningen av fordonet, så spelar även passagerarens förväntningar på det vertikala dynamiska vibrationsbeteendet en växande roll. Speciellt under långa resor på motorvägen där den för nuvarande aktiva föraren blir passagerare, som läser, arbetar eller sover under sin nyvunna tid. De nya användarsenarierna ställer i sin tur nya krav på bilens komfort. Krav som inte har blivit hittills utförligt undersäkta, fastän de kan komma att spela en stor roll i teknikens framgång.Detta examensarbete genomfördes hos BMW:s huvudkontor i Tyskland och hade som mål att undersöka olika maskininlärningsmodeller och deras förmåga att identifiera mönster mellan de subjektiva komfortvärden som rapporterats av deltagarna i en studie, givna på skala 1-7, och de mekaniska vibrationerna som de upplevde mätta i m/s^2. Uppgifterna samlades in i en tidigare oberoende studie. Statistiska metoder användes för att säkerställa datakvaliteten. I detta arbeter har en jämförelse mellan ISO 2631-1-komfortbedömningar och undersökningsresultaten gjorts för att förstå behovet av en mer sofistikerad komfortstandard för att objektifera komfort i självkörande bilar. Arbetet fortsatte med att undersöka olika metoder för att minska datadimensionerna och deras inflytande på modellernas prestanda. Processen som används för att bygga, optimera och validera neurala nätverk och andra modeller är inkluderad i metoddelen och resultaten är presenterade och förklarade därefter. Arbetet avslutas med en diskussion kring både resultatets validitet och modellernas användbarhet.De maskininlärningsmodeller som undersöktes i detta examensarbete har visat stor potential för att upptäcka komplexa mönster som kopplar känslor och tankar till mekaniska variabler. Modellerna kunde förutsäga rätt komfortnivå med upp till 50% precision när 6 eller 7 nivåer av komfort användes. Vid uppdelning i hög mot låg komfort, dvs att kunna förutsäga en av två komfortnivåer, kunde modellerna uppnå en precision på upp till 75.4%.

Syftet med denna studie var att undersöka det framtida användandet av instrumentpanelen i autonoma personbilar. En lösning presenteras där interiören liknar en tågkupé med säten vända mot varandra kring den nya instrumentpanelen utformad som ett multifunktionellt bord. Genom att undersöka vad konsumenter från fyra olika målgrupper ville sysselsätta sig med i en nivå fem autonom personbil kunde funktioner såsom bildskärmar, tangentbord och förvaringsmöjligheter inkluderas i den nya instrumentpanelen.   För insamling av empiri användes både kvalitativa och kvantitativa metoder där semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning genomfördes. Båda metoderna riktade sig till fyra målgrupper av konsumenter: Studenter, barnfamiljer, kortvägspendlare samt resande säljare. För att samla in mycket information på kort tid utfördes metoderna samtidigt och båda metoderna användes för att validera resultatet.   Genom analysen av empirin hittades gemensamma intressen mellan målgrupperna, i båda metoderna, och sammanställde dessa till kundönskemål. Resultatet av analysen visar bland annat att passagerare i autonoma fordon vill ha bra möjligheter till att arbeta, lyssna på musik, docka telefon, laptop eller surfplatta till inbyggda skärmar i bilen samt läsa och skriva email. Det önskas hållare för drycker, avlastningsytor för mat samt kyld förvaring.   Intervjuer med experter från branschen genomfördes för att bistå med utformning- och säkerhetskrav som tillsammans med kundönskemålen gav ett underlag för att generera koncept. Innan konceptegenereringsfasen påbörjades gjordes en brainstorming för att diskutera tekniska lösningar till de framtagna önskemålen. De framtagna koncepten utvärderades med metoden för Pughs konceptvalsmatris där de mättes mot ett referenskoncept. Ett vinnande koncept kunde efter förbättringar utses och presenteras med skisser, produktbeskrivning samt en produktspecifikation.  Arbetet begränsades till att fokusera på att uppfylla kundönskemålen och lämnar många krav runt säkerhet åt framtida vidareutveckling av konceptet. / Contents of this bachelor’s thesis are written in Swedish.  The purpose of this study was to investigate the future use of the instrument panel in autonomous cars. A solution is presented in which the interior resembles a train compartment with seats facing each other around the new instrument panel designed as a multifunctional table. By examining what consumers from four different target groups would want to engage themselves with in a level five autonomous car, features such as monitors, keyboards and storage facilities was included in the new instrument panel.  For the gathering of empirical data, qualitative and quantitative methods was used, where both semi-structured interviews and a survey was conducted. Both methods addressed four target groups of consumers: students, families with children, short-distance commuters and traveling salespersons. To collect much information in a short period of time, the methods were performed simultaneously and both methods were used to validate the result.  The empirical analysis found common interests between the target groups, in both methods and compiled these into customer requests. The result of the analysis shows, among other things, that passengers in autonomous cars want good opportunities to work, listen to music, dock their phone, laptop or tablet too built-in monitors in the car as well as read and write email. They desired holder for drinks, relief surfaces when eating food as well as refrigerated storage.  Interviews with industry experts were conducted to complement with design and safety requirements that, together with customer requests, provided a basis for generating concepts. Before the start of the concept generating phase, a brainstorming was conducted to discuss technical solutions to the desired customer requests. The final concepts were evaluated using the method of Pugh Concept Selection, where they were compared against a reference concept. A winning concept was, after improvements, presented with sketches, product description and a product specification.  The work was limited to focusing on meeting customer requests and leaving many requirements for personal safety to future, further development of the concept.

Följande rapport bygger på examensarbetet inom CAD-teknikerprogrammet påHögskolan i Halmstad. Arbetet innefattar framtagning av ett höjdjusterbartarmstöd till bilförare, en produkt som inte finns på marknaden idag.Utförandet av arbetet har bl.a. inneburit kriterieuppställning med krav ochönskemål, framtagning av produktförslag i form utav skisser och 3D-modeller, valav material genom undersökningar, även protoyptillverkning och produktanalyser.En del vikt har lagts på att genomföra marknadsundersökningar för att se om detfinns ett intresse för produkten. / The following report is based on the final thesis within the CAD-technicianprogram at Halmstad University. The work includes the development of a heightadjustable armrest for the driver, a product that’s not available on the market yet.The execution of the work has involved a criterion lineup with demands andrequirements, development of product proposals in the shape of sketches and 3Dmodels, choice of materials through studies, prototypes were produced for producttesting. Some attention has been given to carry out market research to see if thereis an interest in the product.

It is well known that young men constitute a high-risk group in terms of accidents involving both themselves and others. But comparatively little is known about the roles of gender, masculinity and automobility in reproducing or subverting such particularly risky performances of identity. The study aims to contribute to a deeper understanding of how gender, primarily masculinity, is interrelated with car-related identities, practices and material constructions. Contributing with qualitative insights, this study explores the ways in which gendered individuals and cars co-constitute one another in a particular context, the community of Swedish car modifiers. By using an ethnographic approach, this thesis investigates the lives of young and middle-aged car enthusiasts who invest considerable time, money, skill and passion in modifying, showing and driving their cars. The material stems from fieldwork carried out at car shows, in cars, on online modified-car forums and in garages between 2006 and 2008. In total, 53 men and 14 women between the ages of 19 and 60 make up the informants. The study shows how gender, in particular masculinity, is reproduced and negotiated in the modifiers’ attempts to become “unique” subjects through making their own versions of the car. Cars are not only a means of self-expression and constructing identity, but serve to build community and regulate relations between, primarily, men through competition at car shows and when driving. The study examines the reproduction of craftsmanship as a purified ideal that distinguishes car modifiers as a “special kind” of men, a figure that takes its form through intersecting imaginaries of Swedishness, class and masculinity. To rely on one’s own ideas and hands represented a more authentic way of creating one’s dream car in a heavily commercialised culture. Constructions of masculinity in driving are explored in its profoundly embodied, emotional and dangerous aspects developed in the context of men, cars and risk-taking. The personalised car is shown to generate different forms of risk-taking, which are also productive of counter-discourses on dangerous and risky driving. / Det är välkänt att unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Samtidigt brister kunskapen om hur genus, maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva sådana former av risktagande och identitetsskapande. Den här studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur genus, särskilt maskulinitet, är sammanvävt med bilrelaterade identiteter, praktiker och materiella konstruktioner. Med en kvalitativ forskningsansats utforskas de sätt som individer och bilar samkonstitueras i ett specifikt sammanhang, nämligen bland svenska bilbyggare/bilentusiaster. Med en etnografisk ansats studeras unga och medelålders bilentusiasters intresse för sina bilar, som de lägger ner ansenliga summor pengar, tid, kunskap och passion i att bygga om, visa och köra. Studien baseras på ett fältarbete som genomfördes mellan 2006 och 2008 på bilshower, i bilar, i internetbaserade bilgemenskaper och i garage. Totalt har 53 män och 14 kvinnor mellan åldrarna 19 och 60 deltagit i studien. Studien visar att genus, särskilt maskulinitet, både återskapas och förhandlas när bilbyggarna använder bilen för att skapa sig själva som unika subjekt. Bilar är för bilentusiasterna inte bara ett uttryckssätt, utan är även centrala för att skapa samhörighet, samt för att reglera relationer mellan främst män genom att tävla på bilshower och bilkörning. I en alltmer kommersiell kultur framstår hantverksidentiteten av särskild vikt för görandet av maskulinitet. Studien undersöker återskapandet av hantverksskicklighet som ett ideal vilket urskiljer bilbyggarna som en ”särskild sorts” män, skapad genom sammanflätade föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet. De sätt som genus skapas genom bilkörning är intimt sammanlänkat med förkroppsligade och emotionella band till bilen, något som främst utforskats i relation till hur bilbyggarna förhandlar risk och fragilitet i relation till sina ombyggda bilar. Den personifierade bilen ger upphov till olika former av risktagande, vilka även skapar motdiskurser mot ett reproducerande av farlig och riskfylld bilkörning.

It is well known that young men constitute a high-risk group in terms of accidents involving both themselves and others. But comparatively little is known about the roles of gender, masculinity and automobility in reproducing or subverting such particularly risky performances of identity. The study aims to contribute to a deeper understanding of how gender, primarily masculinity, is interrelated with car-related identities, practices and material constructions. Contributing with qualitative insights, this study explores the ways in which gendered individuals and cars co-constitute one another in a particular context, the community of Swedish car modifiers. By using an ethnographic approach, this thesis investigates the lives of young and middle-aged car enthusiasts who invest considerable time, money, skill and passion in modifying, showing and driving their cars. The material stems from fieldwork carried out at car shows, in cars, on online modified-car forums and in garages between 2006 and 2008. In total, 53 men and 14 women between the ages of 19 and 60 make up the informants. The study shows how gender, in particular masculinity, is reproduced and negotiated in the modifiers’ attempts to become “unique” subjects through making their own versions of the car. Cars are not only a means of self-expression and constructing identity, but serve to build community and regulate relations between, primarily, men through competition at car shows and when driving. The study examines the reproduction of craftsmanship as a purified ideal that distinguishes car modifiers as a “special kind” of men, a figure that takes its form through intersecting imaginaries of Swedishness, class and masculinity. To rely on one’s own ideas and hands represented a more authentic way of creating one’s dream car in a heavily commercialised culture. Constructions of masculinity in driving are explored in its profoundly embodied, emotional and dangerous aspects developed in the context of men, cars and risk-taking. The personalised car is shown to generate different forms of risk-taking, which are also productive of counter-discourses on dangerous and risky driving. / Det är välkänt att unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Samtidigt brister kunskapen om hur genus, maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva sådana former av risktagande och identitetsskapande. Den här studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur genus, särskilt maskulinitet, är sammanvävt med bilrelaterade identiteter, praktiker och materiella konstruktioner. Med en kvalitativ forskningsansats utforskas de sätt som individer och bilar samkonstitueras i ett specifikt sammanhang, nämligen bland svenska bilbyggare/bilentusiaster. Med en etnografisk ansats studeras unga och medelålders bilentusiasters intresse för sina bilar, som de lägger ner ansenliga summor pengar, tid, kunskap och passion i att bygga om, visa och köra. Studien baseras på ett fältarbete som genomfördes mellan 2006 och 2008 på bilshower, i bilar, i internetbaserade bilgemenskaper och i garage. Totalt har 53 män och 14 kvinnor mellan åldrarna 19 och 60 deltagit i studien. Studien visar att genus, särskilt maskulinitet, både återskapas och förhandlas när bilbyggarna använder bilen för att skapa sig själva som unika subjekt. Bilar är för bilentusiasterna inte bara ett uttryckssätt, utan är även centrala för att skapa samhörighet, samt för att reglera relationer mellan främst män genom att tävla på bilshower och bilkörning. I en alltmer kommersiell kultur framstår hantverksidentiteten av särskild vikt för görandet av maskulinitet. Studien undersöker återskapandet av hantverksskicklighet som ett ideal vilket urskiljer bilbyggarna som en ”särskild sorts” män, skapad genom sammanflätade föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet. De sätt som genus skapas genom bilkörning är intimt sammanlänkat med förkroppsligade och emotionella band till bilen, något som främst utforskats i relation till hur bilbyggarna förhandlar risk och fragilitet i relation till sina ombyggda bilar. Den personifierade bilen ger upphov till olika former av risktagande, vilka även skapar motdiskurser mot ett reproducerande av farlig och riskfylld bilkörning.