Arbetet handlar om hur genus gestaltas i reklamannonser i tidningen Svenska Dagbladet i specifika årtal och över tid fram tills nutid. Syftet är att undersöka vilka skillnader som finns gällande genus de specifika årtalen 1905, 1925, 1945, 1965, 1985, 2005, 2018 och över tid. Det material som vi har använt oss av i denna undersökning är reklamannonser från Svenska Dagbladet. Vi har analyserat vårt arbete utifrån de genusorienterade teorierna den naturliga ordningen, isärhållandet av manligt och kvinnligt och genuskontraktet från Yvonne Hirdman. Vi har även använt oss av Bordos teori om det kvinnliga idealet. Frågeställningen har bearbetats utifrån tre operationaliseringar där vi undersöker genus i olika teman, huruvida män respektive kvinnor är passiva eller aktiva i reklamannonsbilder samt om reklamannonstexterna vänder sig till män eller kvinnor. Vår undersökning visar att det finns skillnader i förekomst och framställning av genus, dels under de specifika årtalen och dels över tid. Undersökningen poängterar också att en del skillnader som uppstår ligger i linje med de teorier som vi använt oss av och kan betraktas som könsstereotypiska.

Sociala medier är ett hett tema i samhällsdebatten runt om i världen, och det är inte utan anledning. Dagens unga är uppkopplade och håller sig uppdaterade på internet från de vaknar till de lägger sig. Ett av de mest populära och kändaste sociala medier plattformarna är Instagram. Unga lägger på denna plattformen ut bilder i stor mängd. Detta ledde in oss på följande frågeställning: “Vilka visuella normer finns det på instagram?” För att få reda på detta använde vi oss av bildanalyser där vi analyserat bilder från olika instagramkonton tillhörande fem kändisar och tre influencer. Resultatet gav svar om vilka normer som var populärast, samt om det varierade mellan kändisar och influencer. Normerna fick vi fram genom omvärldsanalys och forskning, resulterade i två instagramkonton med namnen, ME1588CSHPL1 och ME1588CSHPL2, där det ena följde normen och den andra bröt normen genom att använda sig av critical design. Vi använde oss av Hooktheory och en skapad ljudmetod för att skapa musik till bilderna. / Social media is a hot topic in community debates around the world, and that's not without reason. Today’s young people are hooked up on the internet and always updated on the newest happenings from they wake up until they go to sleep. One of the most popular and famous social media platforms is Instagram. Young people post many pictures on this platform. This led us to our questioning: "What visual norms exist on Instagram?" To find out, we used image analysis where we analyzed images from different instagram accounts to five celebrities, and three influencers. The result of the analysis gave answers to which norms that was most "popular", and if it varied between celebrities and influences. The norms we got through research and analysis resulted in two instagram accounts with the names, ME1588CSHPL1 and ME1588CSHPL2, where one followed the norms and the other broke the norms through using us of Critical Design. We used Hooktheory and a created sound method to create music for the pictures.

Uppsatsens syfte är att undersöka Rupi Kaurs diktsamling milk and honey utifrån samspelet mellan bild och text. Rupi Kaur utnyttjar bildmediet i kombination med text, vilket leder till en särpräglad och utmärkande stil. 20 dikter med illustrationer valdes ut som material för studien. Materialet analyserades med hjälp av både lyrikanalys efter boken Lyrikens liv av Janss et al. samt Skåreus metod bildsemiotik som diskursanalys. Resultaten visade att bilderna och texterna är beroende av varandra, då många av de bildsatta texterna inte innehöll bildspråk eller metaforer i någon större utsträckning. Bilderna lyfter Kaurs texter och styr i viss mån tolkningen av texten. Rebecca Watts har kritiserat Kaur eftersom hon tycker att Kaurs poesi är "artless" och saknar finess. Watts missar dock Kaurs bilder i sin analys vilket gör att hon utelämnar halva dikten, eftersom Kaurs bilder måste ses som en enhet med både text och bild.

Den här uppsatsen grundar sig i ett intresse för normkritisk pedagogik samt visuell kultur;vilka normer som görs i det visuella. I lärarutbildningen på Konstfack har vi många gångertalat om unga människors identitetsskapande processer, vilket har väckt frågan:Vilka subjektspositioner blir möjliga i förhållande till de visuella representationer som användssom exempel i bildundervisningen och vilka normer manifesteras i diskurserna?För att undersöka detta har material från tre bildlärare i grundskolan samlats och analyserats.Uppsatsen bygger på en socialkonstruktionistisk grundsyn, och först och främst användsMichel Foucaults diskursanalys som teori och metod. I utbildningen vid Institutionen förbildpedagogik brukas vetenskapliga och konstnärliga metoder parallellt och examensarbetetbestår av en skriftlig samt en gestaltande del. Den gestaltande delen i detta examensarbete harinspirerats av konstnären Marianne Lindberg de Geers bok ”Jag tänker på mig själv” och bestårav en bildserie som fått namnet ”Jag ser på mig själv”.Undersökningens främsta slutsats är att vi verkar behöva reflektera mer över vilka bilder,blickar och berättelser vi förmedlar. Kanske i synnerhet i skolan, som har vad Foucault skullekalla ett högt sanningsanspråk. Eftersom den kunskap, makt och mening som bilderna producerarär beroende på sin kontext; hur de presenteras och behandlas, borde de flesta bilder kunnaanvändas i undervisning så länge maktförhållanden synliggörs. Men vi måste också aktivtarbeta med att inkludera så många olika människor och synsätt som möjligt, i de bilder ochberättelser vi använder oss av, med vilka vi framställer och formar världen, oss själva ochandra.

Detta projekt har genomförts på företaget Haglöf Sweden AB i Långsele. Företaget har länge haft ett förslag till ett projekt som går ut på att mäta borrprover med hjälp av en android-enhet och även andra funktioner inom skogsindustrin. Den applikation som togs fram till företaget genom det här projektet blev en applikation som kan utföra enklare skogsinventeringar med hjälp av analyser av borrprover via kameran, höjdmätning med hjälp av accelerometer samt gps positioner från enheten. Dessa funktioner har sedan utvärderats mot traditionella verktyg inom skogsindustrin och fastställts att funktionerna är tillräckligt exakta för att kunna användas. / This project has been carried out for Haglöf Sweden AB in Långsele. The company has for many years had this project waiting because they lacked the resources to do it. The goal of the project is to create an application for android that can analyse tree core samples and other forestry functions. The resulting application has an altimeter, tree core reader/analyser and gps positioning. All these functions has later been evaluated against traditionally used equipment and is found to be good enough to use.

In this work we create an image analysis pipeline to segment cells from microscopy image data. A portion of the segmented images are manually curated and this curated data is used to train a Curator network to filter the whole dataset. The curated data is used to train a separate segmentation network to improve the cell segmentation. This technique can be easily applied to different types of microscopy object segmentation.

Värdegrundstexter är en ny och relativt outforskad genre som aldrig tidigare har undersökts med ett mutlimodalt perspektiv. Denna studie är en del i projektet En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter och syftar till att ta reda på vad som utmärker denna texttyp som genre med fokus på bildernas roll i texten. Metoden bygger till stor del på den multimodala analysmetod som presenteras i Anders Björkvalls bok Den visuella texten. Materialet består av 13 texter från 10 svenska myndigheter och är hämtat från en elektronisk textsamling. Resultatet visar att bilderna oftast är naturalistiska fotografier föreställande glada medarbetare som är menade att läsaren ska identifiera sig med. Slutsatsen är att det finns återkommande teman i bilderna och att det alltid går att hitta samband mellan bilderna och den skrivna texten. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter

Drömmars likhet med film har fascinerat människor sedan mediets uppkomst. Med ljus som avgörande princip för bildens innehåll, i kombination med något så subjektivt som hur drömmar ser ut, är det av intresse att se hur ljuset gestaltas när filmkaraktärers egna drömmar blir ett inslag i filmen. Uppsatsens syfte är att analysera huruvida ljus har betydelse för att generera en filmisk uppfattning av att det är en dröm. Ljuset undersöks i fyra filmer med utpräglade drömscener genom en kvalitativ jämförelsestudie. En semiotisk bildanalys har utförts av exempel från vaket tillstånd gentemot drömtillstånd i Spellbound (1945), Smultronstället (1957), Stalker (1979) och Scott Pilgrim vs The World (2010). Att utläsa av analysen uppvisas återkommande mönster i samtliga exempel av gestaltningen att förstärka intrycket av att det är en dröm. I jämförelse tenderar vaken verklighet att gestaltas med andra ljusestetiska principer.

Vad betyder färg för oss människor och blir vi påverkade känslomässigt utav färg? Är det så att man blir påverkad på ett sätt om man går in i ett blått rum och på ett annat sätt om man går in i ett rött rum? Är det då så att man kan förstärka sinnelag eller egenskaper med hjälp av färger i film? Den här uppsatsen handlar om det finns någon betydelse i färgläggningen i Disneyfilmer. Jag har plockat ut tre karaktärer i tre olika filmer för att se om det finns något mönster i färgläggningen och karaktärernas egenskaper. Finns det en narrativ funktion i färgläggningen av karaktärerna.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av bildanalys och narrativ analys undersöka fyra karaktärer från tre Disneyfilmer. Karaktärerna som undersöks är Ursula från Den Lilla Sjöjungfrun (1989), Scar från Lejonkungen (1994) och Hans och hertigen av Vessleby från Frost (2013). Dessa karaktärer analyseras för att ta reda på hur Disney-skurkar porträtteras och vilken narrativ funktion de har. Alltså hur ondska ser ut i tecknad film. Resultaten visar att skurkarna är utsatta för utseendemässig andrefiering. De skiljer sig alltså från de diegetiska normer som etableras i filmen. Dessa karaktärers utseenden har dock ingen narrativ funktion. Analysen kommer fram till att det är handlingarna som är det som avgör en karaktärs ondska. Att Disney-filmer, som klassas som barnfilm, har använt sig av så pass svart-vita föreställningar om moral är därför problematiskt. Än mer problematiskt att vissa drag hus skurkarna upplevs xenofoba. Från en filmskapares perspektiv visar detta att man inte behöver göra det lätt för sin publik när det kommer till att etablera vem som är ond och god.