Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur karaktären Amy March porträtterats i olikaadaptioner av Little Women. Utifrån Eders karaktärsklocka med ett fokus på fiktiv existensoch symptom analyseras fyra versioner, de från 1933, 1949, 1994 och 2019. Genom att utgåfrån ett genusperspektiv undersöks även hur tiden varje adaption gjorts under formatkaraktären. Resultatet av analysen visar att de två tidigare adaptionerna följer merkonventionella genrekonventioner där Jo står i fokus. De två senare adaptionerna ger merplats åt Amy och ger en mer nyanserad bild av karaktären. Dessutom för de uppmärksamhetentill den verklighet som kvinnor levde i under 1800-talet och har tydliga feministiska budskap.

Syftet med studien är att undersöka en viss klippteknik och vilken påverkan den tekniken harpå en publik och om det går att se någon skillnad jämfört med en mer konventionellklippteknik. Klipptekniken ifråga är en teknik som filmklipparen Walter Murch använder sigav, där han i dialogscener väljer att klippa utan ljudet påslaget. Studien har genomförtsgenom kvalitativa intervjuer. De tio respondenterna har blivit intervjuade en och en där defått se fyra olika sekvenser i samband med intervjun där två var klippta med tekniken somundersöks och de andra två med en mer konventionell teknik. Undersökningens resultat visarinte något konkret resultat på vilken klippteknik som föredras, istället noteras aspekter somlängd och tempo på sekvenserna som en påverkande del i respondenternas tankar ijämförelsen mellan klippteknikerna.

Syftet med den här uppsatsen är att granska hur deltagare i Robinson blir gestaltade eftergenus. Den metod vi använt oss av är Jens Eders karaktärsklocka för att analysera deltagarnasbeteenden och produktionsbolaget gestaltning av dem. Vi har analyserat två konflikter ochfem deltagare. Resultatet av analysen visade att deltagarna blev gestaltade med hjälp avproduktionsbolagets val av klippning, ljudeffekter och bildkomposition. Vi kunde även segestaltning av stereotypa genusegenskaper men också undantag där deltagarna bryterstereotyperna.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett komplext berättarverktyg som drömsekvenserkan användas för att förstärka och förtydliga en films tema. Filmerna som analyseras är La LaLand (2016) och The Shape of Water (2017). Från detta perspektiv undersöks funktionen hoskaraktärernas samt mise-én-scénes attribut och hur de bidrar till gestaltningen avexempeltemat självförverkligande. Drömsekvenserna i filmerna tolkas i sammanhanget somalternativa och intertextuella världar som samlar tematiska element från hela filmen ochåterrepresenterar dem i ett koncentrerat format. Uppsatsen argumenterar att drömsekvensernaförstärker behandlingen av tematiken också genom att de fungerar som utrymmen förkaraktärerna att fullborda sina inre mål och utveckling eller tillåtas en inblick i vad som hadekrävts av dem för att lyckas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur psykologiska verktyg kan användas föratt lättare förstå en films karaktärer för att kunna göra det enklare att bygga upp democh filmens struktur. Filmen Justice League vs the Fatal Five (2019) analyseras för attse hur protagonisten utvecklas genom och utvecklar sidokaraktärerna i birollerna, hurbiroller också förtjänar att utvecklas till en viss del och hur användbara psykologiskametoder av terapi kan vara för att göra en bra, intressant film. Uppsatsen argumenteraratt det finns en viss dramaturgisk demokrati som karaktärerna följer, att det är okej attutveckla birollerna något, även om protagonisten förstås får mest och tydligastutveckling. Uppsatsen argumenterar också att sorgens faser är en bra struktur att följaför att förenkla hur en karaktär utvecklas.

I uppsatsen jämförs en kvinnlig och en manlig hjälte, utifrån ett genusperspektiv, isamtida actionfilm för att se hur de framställs. Syftet med denna uppsats är attundersöka om den kvinnliga hjälten verkligen utmanar stereotyperna. De filmernasom analyseras är The Hunger Games och The Maze Runner. Den metod somanvänds för att genomföra analysen är en karaktärsanalys utifrån karaktärsklockanskapad av Jens Eder. Resultaten av undersökningen visar tydliga tecken påstereotypiska drag hos den kvinnliga, men även den manliga hjältekaraktären. TheHunger Games är trots det ändå en film som är positiv till utvecklingen avkvinnliga hjältar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur self-made men används i nutidaamerikanska TV-serier. Två far/son-konstellationer ur serierna Succession ochOzark analyseras med hjälp av mansforskning för att komma fram till hurrelationerna ser ut, vilket förhållande karaktärerna har till sin egen maskulinitetoch hur serierna adresserar ämnet nyliberalism. Uppsatsen landar i att fäderna harsvårt att släppa sin hårda mask medan sönerna i viss mån vågar visa sig sårbara.Sönerna modellerar sig efter fäderna samtidigt som de försöker bryta sig loss ochbli självständiga. Mäns svårigheter att visa sig sårbara tas upp och problematiserasi båda serierna medan den nyliberala ekonomin snarare ses som en obekvämnaturlag att anpassa sig till vare sig man vill eller inte.

Syften med den här uppsatsen är att fördjupa kunskapen om hur Alfonso Cuarón använder sigav staging/blocking, kamerarörelse och bildkomposition för att förebåda olycka i filmenRoma från 2018. Studien kommer att använda sig av bildsemiotisk metod för att analyserautvalda scener som kretsar kring huvudkaraktären Cleo och hennes förhållande med Fermínsamt den graviditet som följer.Uppsatsen uppmärksammar Cuaróns användning av långa tagningar och långtskärpedjup, för att kunna nyttja detaljer i bakgrunden av sin mise-en-scène som en kommentarpå förgrunden. Cuarón använder sig av linjer och tredjedelsregeln för att vägleda tittarensögon mot det som är väsentligt. Detaljerna i bakgrunden tillsammans med filmens stagingskapar i sin tur symboler/tecken som förebådar eller varnar för saker som kommer händasenare i filmen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur parallellklippning påverkar tittarensupplevelse av händelseförloppet från en filmscen. Analysen gjordes på filmerna Män somhatar kvinnor (2009) och The Girl with the Dragon Tattoo (2011) eftersom de innehållersamma berättelse. Scener valdes ut då den ena filmen använt sig av parallellklippning och denandra inte gjort det. En parallellklippt scen från båda filmer jämfördes också för att undersökamöjliga skillnader i hur klipptekniken användes i scenen. Med Gillian Roses ”kompositionstolkning” blev ett urval av scenernas visuella komponenter tolkade och genom Walter Murchs”The Rule of Six” analyserades klippteknikens inverkan på upplevelsen. Resultaten visade attparallellklippning införde en ny struktur av scenen för att föra berättelsen framåt ochkaraktärer fick en ökad eller minskad närvaro i scenen. Dessa ändringar hade förutsättningarför att påverka tittarens engagemang i karaktärerna eller handlingen och därpå upplevelsen avhändelseförloppet.

I denna uppsats undersöks hur en bildproducent kan arbeta inom professionellaflerkameraproduktioner inom sport och jämför det med hur bildproducenter kan arbeta inomproduktioner utförda under kurs på Högskolan Dalarna. Syftet med studien var att få reda på ombranschen och utbildningens produktioner liknar varandra samt om utbildningen har gett braförutsättningar för studenter att utföra branschliknande sportproduktioner. Studien baserades påen observation av en professionell sportproduktion som sedan jämfördes med fyraskolproduktioner. Det jag kom fram till var att det utbildningen har gett bra grundläggandekunskap för hur en bildproducent jobbar. Dock så kan studenter själva behöva ta egna initiativsamt ha intresse för området för att kunna producera sportproduktioner som liknar branschen.