Syftet med uppsatsen är att undersöka kristusgestaltningskaraktärer i de mest populäraHollywoodfilmerna med flest biobesökare i Sverige under 2018–2019. Uppsatsens besvararfrågor om vilka Jesus egenskaper gestaltas hos protagonisterna i de valda filmerna och på vilkasätt filmernas narrativ relaterar med kristologi. Frågeställningarna besvaras genomkaraktärsanalys av protagonisterna och dess jämförelse med Lloyd Baughs kriterier förkristusgestalt och Tomas Axelson forskning kring ämnet kristusgestaltning. Analysen visar attalla de valda filmerna relaterar till Jesus liv och Kristus egenskaper representeras hos derasprotagonister på olika sätt och beroende på den fiktionella världen och filmens genre. Dettamedför att egenskaper betonas och beskrivs på olika sätt, vilket utskiljer egenskapernasrepresentation båda i kvalitet och kvantitet. Filmerna har valts utifrån dess popularitet i Sverigeoch baseras på Svenska Filminstitutets statisk under 2018–2019. Utifrån statistiken valdesföljande filmer: Lejonkungen (2019), Avengers: Endgame (2019), Star Wars: The Rise ofSkywalker (2019) och Joker (2019).

Denna uppsats undersöker vilka stilistiska tekniker inomfilmklippning, filmdialog och filmfotografi som har använts och varför föratt framkalla känslan av stress i filmen Uncut Gems (2019). Uppsatsenförhåller sig till Karen Pearlmans och Walter Murchs filmklippningsteorierom rytm och tempo och David Bordwells kontinuitetsteori. Sarah Kozloffger fördjupning i dialogens betydelse. Edward Branigan och Blain Brownfördjupar teorier inom filmfotografi. Totalt analyseras sex stycken scenerfrån filmen som framkallar känslan av stress hos tittaren. Resultatet visarpå att när de stilistiska teknikerna ”intensifierad” kontinuitet, överlappandedialog och följande kamerarörelser samspelar skapas en situation somefterliknar en realistisk stress som tittaren känner sig närvarande i fysisktoch emotionellt.

Målet med denna uppsats är att först med hjälp av hamartia som det definierats avAristoteles finna svar på frågan ”varför dör de här specifika Game of Throneskaraktärerna?” för att komma fram till vilken lärdom som går att hämta fråndödens användande i Game of Thrones. I analysen uppdagades tre olika hamartiaför de tre respektive karaktärer som undersöktes och utifrån dessa fann uppsatsenatt en hamartia med ursprung ur ung blind naivitet starkt hjälpte till att öka denupplevda tragedin. Samtidigt bedömdes det i slutsatsen att hamartia bör snarast sessom en välfungerande berättarform istället för en vattentät berättarformel

Syftet med denna uppsats är att reda ut hur Stanley Kubricks filmadaption av The Shining(1980) har lyckats framställa känslor av obehag. Utredningen sker genom en analys av trespecifikt utvalda sekvenser ur filmen. Analysen arbetar utifrån en kvalitativ metod och despecifika huvudområden som analysen utgår ifrån är de audiovisuella aspekterna, det villsäga fotografi, ljussättning, ljudläggning och musik. Dessutom är Sigmund Freudspsykoanalytiska begrepp ”The Uncanny” (det kusliga) en viktig utgångspunkt i analysen.Kombinationen av de konkreta och psykologiska aspekterna kan således bidra till endjupare förståelse och redogöra för hur filmen lyckas framkalla känslor av obehag.Resultatet av analysen påvisar hur de audiovisuella aspekterna har utgått frånokonventionella metoder i gestaltningen. Känslor av obehag har skapats på ett icketraditionellt vis, exempelvis genom fotografiets fördelaktiga nyttjande av kontinuitetsfelsom avsiktligen försöker desorientera publiken. The Uncanny hjälper till att förmedla ettdjupare psykologiskt tema och att gestalta de oförutsägbara aspekterna. De familjäraaspekterna bär i själva verket på en icke-familjär kontext vilket gör det betydligt svårareför publiken att urskilja det goda mot det onda. Detta framkallar på så vis en känsla avovisshet hos publiken, vilket medför en betydligt mer obehaglig innebörd av filmen. Islutsatsen påpekas dessutom hur de konkreta och abstrakta aspekterna har ett kontinuerligtsamspel med varandra, exempelvis fotografiet som åskådliggör de psykoanalytiska teorierna.

I denna uppsats undersöks hur en bildproducent kan arbeta inom professionellaflerkameraproduktioner inom sport och jämför det med hur bildproducenter kan arbeta inomproduktioner utförda under kurs på Högskolan Dalarna. Syftet med studien var att få reda på ombranschen och utbildningens produktioner liknar varandra samt om utbildningen har gett braförutsättningar för studenter att utföra branschliknande sportproduktioner. Studien baserades påen observation av en professionell sportproduktion som sedan jämfördes med fyraskolproduktioner. Det jag kom fram till var att det utbildningen har gett bra grundläggandekunskap för hur en bildproducent jobbar. Dock så kan studenter själva behöva ta egna initiativsamt ha intresse för området för att kunna producera sportproduktioner som liknar branschen.

Genom 2000-talets teknologiska framåtskridande finns förhoppningen om att en dag kunna skapa ett artificiellt medvetande, ett objekt med förmågan att tänka på att den tänker och med en egen fri vilja. Om eller när detta blir verklighet ställs frågorna vad exakt det är som människan har skapat och hur vi ska förhålla oss till det skapade. Dessa frågor ligger till grund för vad denna uppsats, genom ett innehållsanalytiskt tillvägagångssätt, undersöker, med syftet att analysera hur gestaltningen på film av artificiell intelligens (A.I.) kan förstås i relation till en kristen mytologi. Utifrån filmmanusen till The Imitation Game (2014) och Blade Runner 2049 (2017) analyseras de filmiska representationerna av A.I. med ett teologiskt avbildsbegrepp som dialogiskt förstoringsglas. Uppsatsen finner att fiktionen i detta sammanhang lyfter fram att strävan efter att skapa A.I. som avbild pekar på ett mänskligt sökande efter både närhet och kärlek.

Denna studie handlar om vilka aspekter av motstånd bildelever möter när bildundervisningen tvingas förändras utifrån restriktioner för pandemin under våren 2020. Empirin för studien samlades in med hjälp av fokusgrupper. Materialet transkriberades och analyserades genom kodning och tematisering. Resultatet visar att motståndssituationer har uppstått i förändringar av erfarenheter och i motiverade handlingar vilka tagit plats inom det virtuella lärandet. Undervisningens klimat, miljö och kvalitet har visat sig i de strategier som utvecklats. Sociala behov och en upplevd känslan av (ingen) kontroll har skapat nya rutiner. Eleverna har upplevt saker som fått dem att bli ofokuserade, stressade och omotiverade. Detta har påverkat deras inspiration, kreativitet och egna drivkraft. Situationen kan beskrivas som att de har haft svårt att känna funktionell identifikation med omvärlden då nya signifikanta gester behövt skapas i digitala lärplattformar.

In the 21st century, public museums who are collecting contemporary art has simultaneously begun to reframe the role of museums in society. Two museums – the Moderna Museet of Stockholm and M+ of Hong Kong that have completely different historic and geographic backgrounds, as well as operating models are now working closely with their acquisitions and collections to draw audience of old and new closer to them. These two museums that are located in the center of two well-defined cultures – geographically representing the west and the east, play vital roles in their respected social and cultural spheres. In view of how these two museums are responding to the present time by deploying art that are seemingly different in terms of theme and discipline, the immediate distinction that this study aims to frame is how the Moderna Museet, established in the 20th century and still prevailing in the present differ from M+ that comes from a younger generation of museums who proclaims itself as a museum of visual culture, and not art. Instead of analyzing their exhibitions, this study focuses on their policies of acquisitions, thus offering a perspective including many varying actors and networks. Hence Bruno Latour’s actor-network theories have been introduced to unfold the highly entangled networks of these two museums. Two important actants, the so-called acquisition policy and the institutional curators are taken into consideration in order to outline what constitute as acquisition policies of these two museums and investigate if the benchmarking of contemporary art, and in addition, if the notion of contemporaneity can be identified from written documents. Furthermore, this study is based on interviews with curators employed at the two museums to find out how the professionals have understood these policies and used them accordingly to justify their practices while fulfilling the museums’ missions. This study has found out there are many crucial relationships between these actants and that they are constantly interacting with each other. The strength and interaction of these relationships fostered the positioning for these two museums today and also determined how the knowledge of art can be shaped and dispensed to the public. Looking from the point of view of the history of museums, practices of donation and acquisition, late- capitalism, cultural differences between the west and east, this study provides a pragmatic explanation of how collections may transform the landscape of a museum, and in turn how a museum may perhaps alter the meaning of art.

Konst har alltid varit ett svar på en längtan. För mig en trevande men outtröttlig längtan efter ett språk. Som översätter från inuti till utanför med oförändrad innebörd, samma känsla och färg. En, på ett sätt, introvert dialog. Under utbildningen har jag hamnat på en ny väg och frågat mig; Hur öppnar jag upp den här dialogen till en publik? Hur når jag ut? Det är en fråga om riktning, om att behålla leken och om att minnas vad som är viktigt. Vad som är vackert. Svarta speglar har varit ett sökande efter portaler som tar mig någonstans jag bara undermedvetet visste fanns. Sanna är poet och bildkonstnär. / Svarta Speglar - magisterprogram i konstnärlig självreflektion

I den här uppsatsen studerade vi varför den svenska filmbranschen är ojämställd i nyckelrollerna mellan män och kvinnor. Den svenska filmpolitiken har i flera decennier strävat efter att skapa jämställdhet inom branschen men siffrorna visar att de flesta högbudgetfilmer fortfarande är ojämställda när det kommer till nyckelrollerna manus, fotograf och regissör. För att undersöka detta genomförde vi en intervjustudie med medarbetare i den svenska filmbranschen som i olika roller har kommit i kontakt med frågor som berör ämnet om könsbalansen inom fältet. Resultatet av undersökningen visade att aktörerna i branschen är medvetna om ojämställdheten. Orsaken till problemet är, enligt aktörerna, att rekrytering sker inom vänskapskretsar och att det ekonomiska samt arbetsförhållandena är svåra att reglera.