Uppsatsen undersöker miljöbytens funktion inom film och påvisar ett samband mellan miljö och hjälteresors narrativa utveckling. Observationer av filmerna Sagan om ringen – Härskarringen (2002) och Harry Potter och de vises sten (2001) utforskas i analysen. Det leder till ett resultat som visar att funktionen med miljöbytena är att visuellt skapa en bakgrund som samspelar med karaktärerna och att därigenom möjliggöra att nya händelser kan ta vid. Uppsatsen argumenterar därmed att miljövalen i filmberättelserna i sig påverkar berättelsestrukturerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur filmen Before Sunset (2004) skapar dramaturgi med dialog. Genom att analysera filmens dialog utifrån dramaturgiska begrepp i den klassiska berättarstrukturen ska studien se om begreppen kan likställas i verbal handling. Episk/lyrisk dramaturgi kontrasterar analysen för fördjupad förståelse och belyser andra förhållningssätt till berättarstruktur. Undersökningen finner att det går att likställa den klassiska berättarstrukturens dramaturgiska begrepp i filmens dialog. Den episk/lyriska dramaturgin går att identifiera i filmens berättande genom temat – tid och minnen som filmens dialog är strukturerad av. Analysen framför att klassisk berättarstruktur saknar verbal handling som ett definierat dramaturgiskt begrepp som går att dramatisera utifrån.

Hur påverkar klippningen gestaltningen av en karaktär i en film? Syftet med denna uppsats är att undersöka om klippning påverkar gestaltningen av en filmkaraktär och vilka metoder inom filmklippning som kan användas för att uppnå detta. Undersök-ningen sker på huvudkaraktären i filmen Swiss Army Man där tre sekvenser analyse-ras med hjälp av Jens Eders modell för att analysera fiktiva karaktärer. Analysen kopplas till tidigare forskning och teorier om filmklippning. Uppsatsen kommer även att testa Eders modell för att undersöka om den är användbar som karaktärsanalysmo-dell för filmkaraktärer. Resultatet av undersökningen visar att klippning kan användas som en del av arbetet för att gestalta en filmkaraktär. Det finns klippmetoder som gör att klipparen kan på-verka gestaltningen. Eders analysmetod fungerar att koppla till filmklippning men resultatet kan variera då denna metod är subjektiv och karaktärer kan uppfattas olika av varje individ.

Drömmars likhet med film har fascinerat människor sedan mediets uppkomst. Med ljus som avgörande princip för bildens innehåll, i kombination med något så subjektivt som hur drömmar ser ut, är det av intresse att se hur ljuset gestaltas när filmkaraktärers egna drömmar blir ett inslag i filmen. Uppsatsens syfte är att analysera huruvida ljus har betydelse för att generera en filmisk uppfattning av att det är en dröm. Ljuset undersöks i fyra filmer med utpräglade drömscener genom en kvalitativ jämförelsestudie. En semiotisk bildanalys har utförts av exempel från vaket tillstånd gentemot drömtillstånd i Spellbound (1945), Smultronstället (1957), Stalker (1979) och Scott Pilgrim vs The World (2010). Att utläsa av analysen uppvisas återkommande mönster i samtliga exempel av gestaltningen att förstärka intrycket av att det är en dröm. I jämförelse tenderar vaken verklighet att gestaltas med andra ljusestetiska principer.

Expedition: Robinson är ett reality-program som sänts i både public service och kommersiella kanaler. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Expedition: Robinson har utvecklats genom åren och ställa detta i relation till reality-genrens utveckling och de kanalbyten som programmet gjort. Uppsatsen inleds med en genomgång av Expedition: Robinsons och reality-genrens historia och hur det gick till när de kommersiella kanalerna blev en del av det svenska tv-landskapet. I teorin förklaras viktiga komponenter i tv-mediet samt en fördjupning i hur reality-genren har utvecklats. I en semiotisk analys granskas utvalda sekvenser ur sex avsnitt av Expedition: Robinson för att se hur programmet förändrats genom åren, i aspekterna dramaturgi och visuell utformning. I slutdiskussionen visas att det finns samband mellan de olika kanalernas syfte och hur programmet utformats. I de kommersiella kanalernas versioner finns en stor del reklam och sponsring, vilket blir en del av programmets uppbyggnad. Det visas också att reality-genrens utveckling har bidragit till förändringarna som programmet genomgått.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka Steven Mirriones och Juliette Welflings klippstil i filmen The Hunger Games (2012). Sex olika situationer som representerar en bredd av användning av jump cuts har analyserats för att undersöka jump cutsens funktioner, hur diskontinuitet kombineras med kontinuitet samt vad de har för påverkan på filmens narrativa berättande. Med hjälp av Bordwells och Thompsons teori om filmklippningens dimensioner, Murchs teori om vad som motiverar ett klipp och Kimergårds forskning på diskontinuitetsklippning kombinerat med kontinuitetsklippning undersöker uppsatsen jump cuts funktioner, deras relation till det narrativa berättandet och hur de skapar en relation till karaktärerna. Resultatet visar på användandet av jump cuts i filmen The Hunger Games bidrar till att leda den narrativa berättelsen framåt, de skapar en kontakt med karaktärernas subjektiva upplevelser samt visar på att diskontinuitet kan fungera i symbios med kontinuitet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka samt analysera klipptekniker och kameraarbete genom en jämförelse mellan Eurovision Song Contest år 2000 respektive år 2016. Detta för att visa på hur kamera och klippning påverkar bidrags konstnärliga uttryck samt diskutera en eventuell utveckling. Barry Salts arbete angående kopplingen mellan datainsamling och filmstil appliceras på denna uppsats och ger den dess metodologi. En djupgående analys på utvalda bidrag genomförs utifrån en multimodal infallsvinkel. Detta för att förtydliga förhållandet mellan diskurs och produktion och därigenom ge uppsatsen en beskrivning av klipptekniker och kameraarbetes vikt i bidragens individualitet. Uppsatsens undersökning samt analys visar på en förändring under åren. Speciellt i vilka tekniker som används för att uttrycka bidragens konstnärliga faktorer men det som kvarstår är viljan att anpassa det visuella arbetet efter varje bidrags specifika egenskaper.

Sedan Zack Snyders filmatisering av serietidningen Watchmen som länge har ansetts vara ofilmbar har filmen nu blivit hyllad för att vara väldigt visuellt trogen serietidningen. Därmed har det varit av intresse att undersöka denna visuella adaption och jämföra skillnader och likheter mellan filmen och serietidningen. Uppsatsen har fokuserad på bildformatet och dess påverkan på kompositionen i adaptionen för att det har visat sig vara en av de dominanta och primära skillnaderna mellan medierna. I samband med bildformat analyserar uppsatsen utvalda sekvens och bilder från film och serietidning utifrån kompositens element: linje, POV, kamerarörelse, Negativ yta, balans/symmetri, tredjedelsregeln och djup. Slutsatsen blev att fastän det finnas stora visuella likheter mellan film och serietidning så finns det fundamentala skillnader i de olika mediernas konventioner samt i de praktiska arbetsprocesserna som på många sätt tvingar filmen till kompromisser.

Arbetet genomfördes i samarbete med Falu Basket som var i behov av en ny grafisk profil, då deras befintliga var osammanhängande och inte attraherade deras målgrupp. Vi ställde oss frågan: Hur kan Falu Baskets grafiska profil moderniseras så att den attraherar målgruppen, medlemmar i föreningen i åldrarna 10–15 år? Det genomfördes en intervju med en styrelsemedlem i syfte att ta fram fakta om föreningen och för att få en bättre förståelse för hur de ville identifiera sig. Två visuella innehållsanalyser utfördes på basketlag i Norra Svealand för att ta reda på hur konkurrenternas logotyper och profilkläder såg ut. En enkätundersökning genomfördes på Falu Baskets medlemmar för att kunna utforma en logotyp efter deras önskemål. Utöver det genomfördes en webbenkätundersökning på Grafiskt kunniga för att kunna ta fram teckensnitt till en grafisk manual och Falu Baskets hemsida. För att ta fram en design till Falu Baskets profilkläder genomfördes en fokusgrupp med Falu Baskets målgrupp. Metoderna gav underlag till att utforma den nya grafiska profilen. Resultatet blev en könsneutral logotyp som attraherade målgruppen. Profilkläderna utformades efter målgruppens önskemål och resultatet från den visuella innehållsanalysen. Teckensnitten som valdes ansågs passa till logotypen och vara moderna. Resultaten från undersökningen gav oss underlag att skapa en väl genomarbetad grafisk profil i form av en grafisk manual som var sammanhängande, modern, könsneutral och tilltalade målgruppen. / This assignment was done in cooperation with Falu Basket, who were in need of a new graphical profile because their current ones were incoherent and did not attract their intended audience. We asked us the question: ”How can Falu Basket 's old graphic identity be modernized so that it attracts their intended target group, members of the organization in the ages between 10 and 15 years?”. An interview was conducted with a board member for the purpose of gathering facts about the organization and to get a better understanding of how they would like to identify themselves. To get a better view of what other competing basketball organizations logos and profile clothes looked like, two visual content analyses was performed. A survey was conducted on the members of Falu Basket to be able to design a logo based on their requests. In addition to these, a web survey was given to people who were graphically knowledgeable in order to derive a suitable font to a graphical manual and for Falu Basktes website. To develop a design for Falu Baskets profile clothes, a focus group with participants from the target group was performed. All of these methods combined gave the basis for the design of the new graphical profile. The resulting logotype that was designed became a gender neutral logo which attracted the target group. The profile clothes were designed with regards to the requests of the target group and the results from the visual content analyses. The selected fonts were considered modern and a suitable match to the finished logotype. The results from the survey gave a basis to design a functional graphic identity , a graphic manual which were coherent, modern, gender neutral and which addressed the target group.

Jordens klimat blir allt varmare. Fortsatta utsläpp innebär fortsatt stigande temperatur. I takt med att vårt klimat blir allt varmare, får även miljöfrågorna alltmer uppmärksamhet i vårt samhälle. Vi har blivit medvetna om vilka konsekvenser vårt agerande har och fokusen ligger på hur vi skall stoppa denna utveckling och vända trenden mot ett mer hållbart samhälle. De största frågorna handlar om att ta vara på restprodukter och att återanvända dessa och på så vis spara naturens resurser. En viktig del i detta arbete är återvinning och hållbar utveckling. Hållbar marknadsföring verkar som kommunikation utav hållbar utveckling. I dagens samhälle där vi lever och konsumerar mer än någonsin, är det viktigt att kunna kommunicera ut olika alternativ. Denna studie undersöker hur hållbar marknadsföring kan använda olika visuella medel för att kommunicera ut en mer hållbar framtid.