Att rendera stora mängder gräs innebär en hög geometrisk komplexitet för datorer att hantera. Vid genomgång av tidigare studier inom området framkom det att det saknades forskning kring hur polygoner vid skapandet av gräs bör vara strukturerade för en minskad prestandaanvändning och god visuell kvalitet. Denna studie försökte därför besvara några frågeställningar som i stora drag rörde mängden polygoner per 3D-modell, och storleken på dessa. Olika modeller av gräs skapades av vilka några användes i en pilotstudie för att testa undersökningens upplägg.  En större studie genomfördes därefter i form av en praktisk undersökning för att mäta datorprestanda samt en internetbaserad enkät med syfte att studera den visuella kvaliteten hos olika implementationer av gräs. Resultaten indikerade att färre modeller med breda polygonytor är fördelaktigt ur ett prestandaperspektiv medan den visuella kvaliteten förblev oförändrad. Studiens ringa omfång samt problematik kring trovärdigheten hos vissa resultat välkomnar ytterligare forskning.

Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera kring hur kvinnliga protagonister representeras i tre olika sydkoreanska dramaserier. Undersökningen utgår ifrån ett västerländskt genusperspektiv för att se vad för bild dramaserierna ger av den kvinnliga rollen till en internationell publik. Analysen kommer genomföras med hjälp av Jens Eders analysmetod och diskussionen kommer ta stöd ifrån Yvonne Hirdmans genusteori. Dramaserierna som har valts till denna studie är Boys over Flowers (2009), Heirs (2013) och Secret Garden (2010). I resultatet kan vi se många likheter mellan de tre kvinnliga karaktärerna trots att deras karaktärsutveckling är helt olika ifrån varandra. Även två distinkta gestaltningar av den kvinnliga rollen kan urskiljas, en som förhåller sig till den patriarkala könsmaktsordningen och en som förespråkar om jämställdhet mellan könen. Denna uppdelning visas dock vara problematisk eftersom de normaliserar varandra och på så sätt även normaliserar isärhållandet mellan mannen och kvinnan och hierarkiska principer.

I denna vetenskapliga uppsats kommer boken En man som heter Ove och filmen En man som heter Ove jämföras med varandra, med fokus på Oves tillbakablickar. Detta görs genom att analysera bokens och filmens tillbakablickar som förklarar Oves förflutna. Filmens tillbakablickar visas via flashbacks. Syftet med denna uppsats är att se hur stor påverkan skillnaden mellan bokens tillbakablickar och filmens användande av flashbacks har på karaktären Ove. Oves resa placeras i Craig Battys modell av protagonistens resa, både i bok och film. De båda resorna jämförs med fokus på Oves bakgrundsberättelse och hur det påverkar Oves karaktär i nutid. Vidare analyseras filmens val av flashbacks med hjälp av Linda Aronsons teori om flashbacks användning och funktion. Analysens resultat visar att Oves bakgrund har stor betydelse för hur Ove agerar i nutid vilket leder till att Ove upplevs olika i de olika medierna.

Transmedialt berättande innebär berättande som sker över flera medium som samverkar för att berätta samma berättelse, där varje medium dessutom enskilt bör hålla god form, för att sedan skapa en större summa när det sammanförs med de andra. En sådan produktion kräver mycket ur publiken, såväl som forskare, då man behöver analysera och värdera varje enskild del av berättelsen varpå man kan ta sig an den fulla konstellationen. Denna uppsats syfte är att belysa transmedia och hur det kan brukas, samt undersöka hur webserien Marble Hornets utnyttjar sin transmedialitet för att forma flera berättare. Seriens berättarform kommer därefter jämföras med filmtolkningen av serien, Always Watching: A Marble Hornets Story, för att belysa vad transmedialiteten tillför för möjligheter, vilket sedan diskuteras. I studien utnyttjades en blandning av narrativa och semiotiska analysmetoder och tyder på att transmedia och alternate reality gaming öppnar många dörrar för manusskribenter för att förändra hur berättelsen skildras, på flera olika sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka vad publiken känner när de ser på tv-serier och vad som motiverar publiken till att följa dem. Tillgången till tv-serier har ökat under de senaste åren på grund av internets utveckling och i takt med detta har också konsumtionen ökat. För att undersöka vad publiken har för känslor för de tv-serier de följer har kvalitativa intervjuer utförts med fem informanter som flitigt ser på tv-serier. Materialet har analyserats utifrån teorier om reception av film- och tv-tittande. Resultatet visade på att tv-serier får publiken att känna en samhörighet, eller en vänskap, till karaktärerna i sina tv-serier, det får dem att reflektera över sin tillvaro, fly verkligheten och samtidigt får tv-serier publiken att må bra. Dessa resultat kan vara motiv till varför publiken fortsätter att se på tv-serier, avsnitt efter avsnitt.

Syftet med den här uppsatsen är att redovisa vad den tidigare forskningen kommit fram till gällande filmklippningens gestaltningsmetoder samt att undersöka hur dessa används i fem olika filmscener. Metoden är en litteraturstudie och filmanalys. De valda gestaltningsmetoderna är kontinuitet, diskontinuitet, kollision, sammanlänkning och emotionell rytm. Gestaltningsmetoderna är valda utifrån Smiths tidigare forskning om kontinuitet, Kleckers tidigare forskning om diskontinuitet och Pearlmans tidigare forskning om kollision, sammanlänkning och rytm. Undersökningens fokus är kring gestaltningsmetodernas expressiva dimensioner. Utifrån denna undersökning går det att fördjupa sina kunskaper inom filmklippning som gestaltningsmetod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Harry Potter som karaktär framställs i boken Harry Potter och Hemligheternas Kammare i jämförelse med filmadaptionen med samma namn. Genom en semiotisk analys på två nivåer granskas karaktären för att se på vilka sätt karaktären Harry Potters personliga egenskaper och tankar har översatts och ändrats i förflyttningen från bok till film. I slutdiskussionen visas att Harry Potter har förändrats något i adaptionen, men hans personlighet framställs i slutändan mycket som densamma. Att karaktären innehar samma personlighet och påvisar samma egenskaper är viktigt för att adaptionen ska fungera och gör att själva berättelsen i adaptionen inte måste vara fullt trogen till originalet för att ge samma bild.

Den här uppsatsen undersöker hur filmfotografens yrkesroll och kreativitet påverkas av valet av teknik. Trots att det snart gått 20 år sedan digitala kameror började användas i filmproduktioner används än idag analoga kameror i stor utsträckning. Kameran är fotografens viktigaste verktyg och den här uppsatsen belyser skillnader i arbetsprocessen med analog och digital film samt hur detta påverkar filmfotografens kreativa process. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra filmfotografer som har arbetat med både analog och digital film och med hjälp av dessa genomfört en diskursanalys. Resultatet visar att det finns skillnader i arbetet med analog och digital teknik. Det finns dock lika mycket för- som nackdelar med de båda teknikerna och de lämpar sig bäst i olika typer av produktioner. Det går inte att säga att fotografen kan vara mer eller mindre kreativ beroende på vilken teknik som används. Teknikvalet påverkar fotografen främst i det tekniska arbetet men nödvändigtvis inte i den kreativa processen.

No description available.

The essay a small papper book, deals from a personel angle with different aspekts of the artist practice. Up against a suppelogik the essay jumps from subjekt to subject. The first chapter talks about the link between making a snowball and the painting process. Next chapters are working up against the paintingdialogue with the canvas, here are some historical referangser to Guston and Hans Hoffmann. After this the essay have to chapters, one about the potential of humor and one chapter about artistic seduction linked to the artistic production trying to find the border, between the necessary and seduction. / <p>Examensarbetet består av en skriftlig del och en gestaltande del. Alternativ titel anger namnet för den gestaltande delen. </p><p>The master work includes a written essay and a forming part. The alternative title is the name of the forming part.</p>