Studiens syftet är att undersöka, analysera och diskutera hur två bildlärare på gymnasiet uppfattar den visuella representationen av olika etniciteter i sitt bildval i undervisningen. Insamlingen av data skedde genom två semistrukturerade intervjuer med två gymnasielärare i bild. Datan analyserades utifrån en tematiskt analysmetod. Resultatet visade att båda lärarna uppfattade sig ha en låg visuell representation av olika etniciteter i sin undervisning. Valet av bilder till undervisningen skedde utifrån den vita blicken och ett västerländskt perspektiv där vitheten är dominerande, vilket främjar rådande normer och maktstrukturer. En tvetydighet framkom om var ansvaret för ett breddat etniskt perspektiv i undervisningen ligger.

I uppsatsen undersöks synen på kropp och ideal som svenska gymnasieungdomar har. I vårt samhälle och på sociala medier publiceras bilder på kroppar, bilderna sprids och skapar ett ideal för hur kroppen ska se ut. Detta kan leda till negativ uppfattning om den egna kroppen. Syftet med undersökningen är att synliggöra och problematisera kroppsideal och normer som finns i samhället och istället skapa en  känsla av tillhörighet, samt att starta en diskussion med gymnasieungdomar. Det är viktigt att tillsammans med gymnasieungdomar prata om kroppsideal och normer för att tillsammans kunna omförhandla ideal och normer. Fyra samtalsgrupper med gymnasieungdomar på två olika skolor i Sverige samt sju personer som hjälpt till som modeller fungerar som källor i projektet och frågeställning om kroppsideal. Frågeställningen lyder; Hur kan normer kring kropp och kroppsideal synliggöras genom samtal med gymnasieelever och konstfacksstudenter? Hur kan dessa samtal ligga till grund för ett konstnärligt arbete? Studiens resultat visar att kroppsliga bilder påverkar gymnasieungdomars syn på kroppsideal. Bland ungdomarna fanns det en kunskap om kroppsidealet. Kunskap om att det inte är hälsosamt samt att normativa idealbilder är sammankopplade med individers självförtroende. Ungdomarna beskrev att ungdomar med ett dåligt självförtroende påverkades mer än vad de som hade ett bra självförtroende.  Mitt gestaltningsarbete består av avgjutna torsos i silikon som gjorts efter samtal med gymnasieungdomar och modeller. Min gestaltning inkluderades åtta stycken silikonkroppar. Personerna som gjutits av är i åldrarna 20-45, men vi alla är vackra oavsett ålder, figur eller könsidentitet. Jag vill med mitt verk påverka vår syn på kroppsideal och skapa en känsla av tillhörighet. Att våga vara stolt över sin egen kropp.

Mitt examensarbete består av en gestaltande del och en skriftlig. Den gestaltande delen är ett utforskande i hur jag i text och bild kan gestalta känslan separationsångest. Förlusten av en annan person, en tidigare förmåga eller till och med sig själv. I det här projektet undersöker jag delvis vem jag är i förhållande till mitt skapande efter att ha genomgått en utmattning. Det har också varit viktigt att låta projektet få vara ett sökande med hjälp av handen. För att släppa kontrollen och samtidigt hitta tillit till min egen förmåga igen. I den skiftliga delen berättar jag om min arbetsprocess i både text och bild. Jag går igenom olika faser, insikter, kompromisser, vändningar och beslut i kronologisk ordning. Liksom den gestaltande delen av mitt examensarbete är även den skriftliga delen ett visuellt narrativ där bilderna ges stort utrymme.

Vad blir vi lyckliga av? Ett exmensarbete som genom betraktelser skapat illustrationspar. En av illustrationerna i paret visar vad reklamen säger oss, vill få oss att känna och handla, den andra illustrationen visar hur vi kan ha det i stället genom lyckliga stunder. För lycka ligger inte i reklamens påhittade konsumtionsvärld, utan inom oss själva. I vår egna personliga upplevelse av lycka. / What makes us happy? This bechelor project consist of illustrated pair of images. One of the illustrations shows what the advertisement tells us, wants us to feel and act, the other illustration shows how we can have it instead through happy moments. For happiness dwells not in the imaginary consumtion world of advertising, but within ourselves. In our own personal experience of happiness. / <p>Examensarbetet har tre bilagor.</p><p>Bilaga1 Tidigare arbete "Att sprida budskap"</p><p>Bilaga 2 Broschyren "nu"</p><p>Bilaga 3 Vykort</p>

Det råder en brist på transkaraktärer i spel och dessa efterfrågas ständigt av transpersoner. I denna studie har vi skapat 5 transkaraktärer med både grafisk gestaltning och exempelscen från det påhittade spelet för varje karaktär. Dessa visades sedan för 6 respondenter som identifierar sig inom HBTQ-spektrumet och deltagarnas uppfattning om karaktärerna diskuterades. Resultatet visar att samtliga karaktärer utom en ansågs vara positiv representation i spel, då dessa inte fokuserar på negativa stereotyper som transpersoner får utstå. Som slutsats kan vi konstatera att så länge karaktärerna behandlas med respekt vill respondenterna främst ha fler karaktärer, oavsett personlighet och utseende. Det finns dock vissa aspekter i skapandet av transkaraktärer som bör tänkas över, då de kan påverka synen på transpersoner negativt, men som respondenterna ponerade kan vara gynnande för transpersoner själva att se i spel. Det blir alltså en balansgång över vad som transpersoner själva vill se och vad som transfober kan använda som argument mot den marginaliserade gruppen.

Den 5 juni 2012 vaknade jag förlamad och i det ögonblicket blev min kropp min fiende. Jag har inte kunnat lita på den sedan dess. Jag är rädd att den kommer svika mig igen. Jag känner mig fast i den, men samtidigt alienerad av den. Nu är det dags att försonas, hitta frid. Friden försöker jag hitta genom ull, ull är säkert, den påminner mig om min mamma och den påminner mig om Island. Ull betyder hem. I mitt arbete vill jag konfrontera min rädsla, alienation från min kropp och förhoppningsvis se det vackra i den till slut. Jag vill skapa en plats där jag känner mig omgiven av min egen kropp, där jag kan titta på den, röra vid den och se att den inte är lika skrämmande som jag trodde. / On 5th June 2012, I woke up paralysed and in that moment my body became my enemy. I haven’t been able to trust it ever since. I’m afraid it might betray me again. I feel stuck inside it, and yet, I feel alienated from it. Now it’s time to reconcile, find peace. I’ll try to find this peace through wool, because wool is safe. It reminds me of my mom and reminds me of Iceland. Wool means home. In this project I want to confront my fear, the alienation from my body, and hopefully find beauty in it. I want to create a place where I feel as if I am surrounded by my own body, where I can look at it, touch it, and see that it’s not as frightening as I thought / <p>Healing through craft</p>

Aldrig ensam: bilderbok till VR Jag har utforskat bilderboken och försökt utveckla en ny berättarform som bjuder in läsaren till en djupare dimension på samma gång som den ger bilderboken en chans att komma till “liv” på ett fysiskt vis. Jag har gjort detta genom att återskapa en barnbok, som jag illustrerat och skrivit tillsammans med Dr. Heather Briscoe, till en VR upplevelse. Genom att hämta mina akvarell-illustrationer ur bilderboken utforskar jag kontrasten mellan det analoga tvådimensionella och det digitala tredimensionella genom temat “Relation till naturen”. Berättelsen handlar om stunder ur ett barns liv och familjebanden som introducerar naturens kretslopp genom tidlös visdom. / Never Alone: Picture Book into VR I have studied the picture book and tried to develop a new narrative form that invites the reader to enter a deeper dimension while also giving the picture book a chance to come to “life” in a physical way. I have done this by recreating a children’s book, which I illustrated and wrote in collaboration with Dr. Heather Briscoe, into a VR experience. By bringing in my watercolour illustrations from the picture book, I explore the contrast between the analogue two-dimensional and the digital three-dimensional through the theme “Relationship to nature”. The narrative is about moments from a child’s life and the family ties that introduce nature’s cycles through timeless wisdom.

Den här uppsatsen handlar om emotionella eskaleringar, vilket är en utveckling av konflikteskaleringar. I uppsatsen bryts eskaleringen ner till audiovisuella element för att identifiera dessa, hur det kopplas till narrativet och hur det påverkar. Uppsatsen undersöker därmed ljudets och bildens användning i eskaleringen, sambandet mellan dem och skapandet av eskaleringen med hjälp av dem för att se hur eskaleringen kan användas. Uppsatsen beskriver eskaleringens funktion, utifrån emotioner, som är att framhäva en viss upplevelse av händelse. Med eskalering menar vi inom ramen för den här uppsatsen en audiovisuell förändring som med filmskaparens medvetenhet avser att styra åskådarens känsloupplevelse av händelser i film.

Den svenska filmindustrin är liten och konkurrensen om att få skapa film är stor. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som påverkar finansen av svensk långfilm. Vad är det som påverkar beslutsfattarna inom svensk filmfinansiering att välja vissa filmer framför andra. Metoden som använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats genom den fenomenografiska metoden och kommit fram till att filmskapare och beslutsfattare i filmindustrin påverkas av både inre och yttre faktorer så som det politiska, ekonomiska och mänskliga aspekter. Uppsatsen tar även upp filmindustrins syn på skatteincitament inom den svenska filmindustrin.

Eftersom att dagens biografer utvecklas med mer avancerad teknik för att rikta ljudeffekter på flera olika sätt är det viktigt att förstå vad den riktade ljudeffekten har för påverkan på betraktarna. Vi har undersökt hur den visuella uppmärksamheten skiljer sig vid uppspelning av riktade och ej riktade ljudeffekter. Detta har vi gjort med hjälp av en ögonrörelsestudie där deltagare har fått betrakta fyra anpassade filmsekvenser som vi har skapat själva. För att analysera vår data har vi använt oss av analysmetoden area of interest. Vårt resultat tyder på att det finns en skillnad i den visuella uppmärksamheten där vi till en viss grad kan styra tittarna med riktade ljudeffekter. Denna kunskap gör att filmskapare kan använda sig av riktade ljudeffekter som ett verktyg för att styra sin publik.